Kategori: Uncategorised

…
Det var en gång en gubbe…

….som hette morfar…. ja eller Ture som alla
andra kallade honom. För oss var han kort o gott morfar’n
Där N-et på slutet är essentiellt ! Det är inte han som är gubben
Ettan, det är jag som är gubben i Ettan. Morfar’n är sedan länge
en jord-gubbe, likt far, och farfar, morbror.

Skrivklåda under harmonisk feber

Och ”Gubben i Ettan” är så klart en travesti på SVTs
”Gubben i Stugan”, av Nina Hedenius. Och mer om ”Gubben i Ettan”
kommer. Den här gången kommer min skrivklåda av nostalgi i
kombination med feber. Inatt sov jag rekordmånga 10 timmar,
fast i två omgångar. Och med hjälp av Alvedon.
Ofta när jag blir febrig, och snorig, går jag ner
i tempo samtidigt både i kroppsrörelser och själsligt.
Musik, som jag annars älskar, och ofta utövar, eller
omger mig med blir störande. Och tystnaden, lugnet blir som
musik. Ensamheten, blir som …. rofylld.

Då passade den gubben bra

Och då passade ”Gubben i stugan”, på SVT väldigt bra.
Ett kort telefonsamtal om vädret, med någon släkting,
är allt gubben Ragnar säger under 1 timme och 29 minuter.
Lugnt och metodisk, i harmoni med naturen, gör han sina
vardagssysslor. Och skulle stå frågandes inför betydelsen av
ordet stress. Kanske till och med inför ordet: ”Trist-ess” !

All underbar tystnad, och harmoniska ljud

Metalljudet från en skopa, som öser källvatten ur en vattenhink.
Hälls sedan för tusende gången vant i ett kärl bredvid järnspisen,
för att erhålla varmt vatten, att tvätta händer med. Nina klipper hela tiden
in djur och natur kring stugan, i samspel med gubben Ragnar.
Potatis-gräven i fåriga händer, bäddar jord kring pärern
som grodd under vintern. En gammal vevgrammofon med tillhörande
skrapigt knaster, spelar dragspelsmusik, och gubben dansar enkom
med högerfotens tår, … slår dem i takt mot linoleummattan,
och ögonen plirar. En kall sommarkväll, eldar han upp varmt vatten,
och pumpar i kallt, i ett badkar, alldeles intill skogskanten.
Ackompanjerad av fågelkvitter och svajande granar i vinden.
Så enkelt, så självklart, så naturligt.
Allt hade en mening, ett syfte. I harmoni med naturen.
Ingen tillväxt annat än den odlade potatisen då,
men den gick tillbaks till kretsloppet, till skillnad från
det den ekonomiska tillväxten gör.

Likheter och skillnader mellan gubbar

Det finns likheter mellan morfar’n våran, och gubben Ragnar,
men likväl lite som skiljer. Morfar Ture var en praktiker och allkonstnär,
grovsnickare, skogsarbetare, finsnickare. Han fiskade gärna abborre och gädda,
flådde och fileade. Han tillsammans med Mormor Helga hade gröna fingrar.
Även om det mesta av det var nog mormors kunskaper, men delvis
morfarn’s svett ! Och morfar’n bodde i en stad, förvisso i en småstad som Kramfors,
till skillnad från gubben Ragnar i Dalarnas finnskogar. Däremot
mådde morfar’n som allra bäst i sommarstugan vid Stordegersjön,
Med utsikt över sjön, Storön, Ledins-torpet. Tures fåriga ansikte sken som
en sol, när han kastade ut gädd-draget, och andra handen på den vita
Johnson utombordaren, och jag och min bror avgudade honom,
förstår jag nu. Båten byggde han så klart själv. Tvåvåningshuset
på Gumåsvägen 67 i Kramfors likaså. Och så klart även stugan i Stordegersjön,
vid ”tre-kommuns-gränsen mellan Kramfors, Sollefteå och Ö-vik,
nära Sidensjö… eller som det uttalas: Sid’nsjö.

En annan tid, en annan värld

Det finns inte mycket av dessa gubbars harmoni och naturkunskap
i mig, även om jag får mys-rysningar i nackskinnet av människor
med den typen av metodiskt lugn och harmoni. Även om morfar’n
naturligtvis lärde mig väldigt, väldigt mycket jag har nytta av.
Och kanske har jag mer av honom i mig, i mitt liv än jag förstår,
Men jag lever i en annan tid, en annan värld, ett annat samhälle.
En låtsasvärld med ettor och nollor som odlar hat
istället för pärer’n, som manipulerar riksdagsval istället för att
pumpa upp klart och rent källvatten ur en brunn. En värld där du
blir brottsmisstänkt om du har stora belopp i kontanter.
En värld där lögnen håller på att vinna mark ända in i riksdagen,
vilket tedde sig otänkbart efter andra världskrigets fasor och slut.
aldrig mer, sa man unisont…. det är glömt nu.

Jag…. jag är gubben i Ettan

Och jag …. jag är inte gubben i stugan, jag är Gubben i Ettan.
En hyfsat trevlig gubbe med skogs och sjö-längtan.
Som för en till synes omöjlig kamp mot lögner och hat
till stor del genom ettor och nollor i cyberrymdens mörker.
Jag är gubben som drömmer om ett gistet sommartorp
att kalla mitt eget, med egen odlingsbar liten jordplätt.

Gubben som i allt större utsträckning överger slit-och-släng-samhällets
självdestruktiva stress. Som i allt större utsträckning lagar sin
mat från grunden bakar sitt bröd, rör sig för egen maskin,
och undviker att kasta saker. Återvinner gärna. En gubbe
som har vunnit en och annan klokskap genom
åren av skärseldsvandringar. Och delar med sig
till de som vill gitter höra på. Bjuder på ett och annat
hembakt bröd. Gubben i Ettan.

…
Varm choklad

Sitter och lyssnar på julmusik i min osynliga Grinchen-dräkt,
och dricker en kopp varm choklad, på kakao, socker och mjölk,
och mitt hembakta ”tvångsbröd”, med smör och ost på.
Inte en julprydnad så långt ögat kan nå,
och ingen julgemenskap, med familj, nära och kära.

Sprider ut min jul

Jag sprider ut min julafton i December, på olika stunder,
när jag kommer i stämning. Och på julafton och följande dagar,
gör jag vardagssysslor, som tvätt städning, och vardagsmat,
matbrödsbak. Inte en julpepparkaka så långt ögat kan nå,
totalförbud av matfrosseri och julgranar och bling-bling.

Låter mig inte kidnappas

Så jag låter mig inte längre kidnappas av julensamhet
projicerad av den galna julhandeln, och alla familjer som
sliter hund för att upprätthålla en fasad av julgemenskap.
När det allt som oftast pyr familjefejder, missnöje
och julfylla under firandet av … av …. av … ja just det Kristus
var det visst… tror jag.

Jag känner mig inte ensam över jul.

Så jag känner mig inte ensam under jul. Och det är inte synd
om mig, inte alls. Jag tror jag mår bättre än många med ”julgemenskap”,
när vi under tre dagar ska sätta oss i skuld för julklappar,
och samtidigt låtsas att det är fred på jorden, tills annandagen är över,
och allt går tillbaks till att fortsätta förstöra vår jord, vårt klimat,
och döda varandra världen runt.

Radio-silence

Så jag har aldrig på radion under december, och väljer vilka
julsånger jag vill höra, när jag vill höra dem, om jag vill höra dem.
Och då tycker jag om dem. Begravningar är faktiskt en mycket
trevligare tillställning än den ”moderna” julen. Då finns det
åtminstone en del äkthet, en del mänsklighet, en del
närvaro andligt och socialt.

Det är lite märkligt ändå… tycker ni inte ?
Att den högtid som räknas som fredens och gemenskapens högtid,
orsakar mest uteslutande av människor, mest självmord,
mest ångest, mest pryljakt, mest frosseri ?
Jag väljer bort det… och mår riktigt bra av det.
Rikigt bra !

Just nu på spotify spelar jag
”Blue Spruce needles” av The boy least likely to

…och sista slurken varm choklad lägger sig som
varm juligt vintermys i magen.
Och på Julafton, har jag redan firat klart !

…
Tar inte lång stund att först

Ibland behöver man inte fördjupa sig allt för mycket
i saker för att ändå kunna ge saklig kritik.
Nobelpriset, och efterföljande TV-spektakel,
går definitivt under den kategorin.
Likt TV-såpor som Glamour, behövs det en knapp sekund
bara för att förstå vilken typ av sändning det är.
Under förutsättning att man nån gång sett det förut,
i flera minuter.

Månglarna ut ur templet

Jag undrar stillsamt vad Alfred Nobel skulle tyckt om
dagens utförande av hans arv, hans syfte att hedra
och belöna viktiga vetenskapliga upptäckter ?
Jag är faktiskt lika nyfiken på vad Jesus skulle
tyckt om Ebba Bush Thors tolkning av hans liv, hans budskap,
Gud, och kristendomen. Jag vågar påstå att Alfred skulle
ogillat mycket hur hans arv behandlas. Och då pratar jag inte
alls nödvändigtvis om valen av pristagare, som tycks uppröra
pressen mest just nu. Och jag skulle tro att Jesus än en gång skulle
hota med att driva ut månglarna ur templet, om han hörde om Ebba Bush Thors
främlingsfientliga, högborgerliga överklasskristendom.
Utifrån den vetskapen om sann kristendom, oavsett vad jag tror
eller inte tror på, blir jag illamående var gång jag ser hennes
kaxiga, högborgerliga sminkade överklass-nuna !

Illa jag mår iiiilla !

Sedan dyker samma ansikte upp på nobelfesten, i nån dyr blåsa
som den nya skvallerpressen, aftontidningarna Aftonbladet och expressen
ska bedöma i getingar och gula, fula plus… då mår jag riktigt illa
Det är ju faktiskt något av en inbördes klubb för beundran, och
att sola sig i glansen av pengarna, och berömmelsen.
Endast något lite högre klass på än när rika människor sitter
på välgörenhetsgalor i hundratusenkronorsklänningar
och påstår sig värna barn som svälter i världen, eller när
Elvis Presley äcklar skiten ur oss när han i glittrig vit vuxensparkdräkt
Sjunger ”In the Ghetto” … Då mår jag riktigt illa !

Och Julen varar ända in till påska – o de va inte sant o de va inte sant….
men den börjar nog i oktober !

Och nu är det snart Jul också Apropå Ebba’s överklasskristendom
…. usch och fyyyy !
Eller f’låt … det har varit Jul i två månader och en vecka nu snart,
i butiker och bortom den tid som reklamen på TV avbryts av själva
Tv-programmen. Visste ni att radions sändningar i begynnelsen i USA
var reklam hela idén, musikerna fick inte ens betalt.
Sen kom de på att det var lönsamt att betala musikerna, för att de då drog
till sig de duktiga musikerna, så de fick nån liten procent.
Jag som var uppväxt utan reklam-TV eller reklamradio, i ett socialistiskt
Sverige, hade ingen aning om det förrän nu, när vi har intagit
samma inställning som de där Amerikanerna.

Den gamla goda tiden

Tänk va skönt när den där trista testbilden slog till, och programmen
var slut, och det var omöjligt att zappa sig vidare till 6 st casinoreklam,
och 5 andra reklam”pauser” som det är omöjligt att komma på vad de
ville man skulle köpa. De var bara o gå o lägga sig på kvällen.
Eller faktiskt göra någonting i verkligheten, med sin kropp,
tillsammans med andra människor. ”Verkligheten” ??… aha
Jag översätter: ”IRL”. Den gamla Svensk-socialismen hade sin charm.

Gud ske pris – Casinoreklamen stängs ned !!

Nu hotar de stänga ner TV4 pga nåt j-a avtal,
och allt jag kommer att tänka på är,
att jag slipper Malou von jävla Sivers, Strömstedtskan och aggressiv casinoreklam.
Det känns lite som en lättnad än som ett hot faktiskt.
Sätt upp en gammal testbild från 70-talet. Så har mycket förbättrats !

Stäm Julen och Jultomten

Nä nån borde ta me tusan ställa Julen som den ”firas” nu
inför rätta, och pröva den mot det kristna budskapet.
Det kan bli prejudicerande ! Jag tror jag ska ta Grinchen som
åklagare, det kan inte gå fel.
Och som slutargument citera Tage Danielsson i slutet av
Karl-Bertil Jonssons Julafton:

”Karl-Bertil Jonssons ömma moder fick något religiöst i blicken, ty denna saga utspelar sig på den tid då julen fortfarande firades till minne av Kristi födelse.”

Inte ens de döda får vara ifred

Inte ens de döda får vara ifred i skvallerpress och falsk empati.
Idag sprids nyheten om en duktig, känd popartists död på nyheterna,
och massor av RIPs och VIFs sprids i både tidningar och på sociala medier.
Plötsligt enas alla under en medial landssorg, utan att mer än en handfull
människor verkligen kände henne och sörjer henne på riktigt.
Så där med tårar, ni vet. De som kommer från ögonvrån när man blir
ledsen i ansiktet, istället för på en Emoji !

Tidningen LAND, tycker jag var mest smakfulla med sitt:

”Tack för alla dina vackra sånger 1958 – 2019”

Nä nu ska jag måla mer Grinchenfärg i ansiktet och förbereda
mig för åtalet mot julen !

…
Inga indikationer på fred mellan könen och etniciteterna

Det tycks inte finnas några som helst indikationer
på att splittringen i vårt samhälle minskar. Och det är
de som påstår att de gör det motsatta som för tillfället
går i bräschen för splittringen.

Jag sitter ju framför datorn oxå,….

Jag har tänkt på det där. Jag sitter ju själv här och skriver
vid min dator, har kontakt via internet, messenger,
Facebook. För folk har som oftast ”inte tid” att umgås IRL.
Jag jag använde medvetet den förkortningen för att tydliggöra
hur märkligt vi ändå lever idag. Det finns fördelar med
alla sätt att kommunicera och göra sig hörd. Men givetvis också
stora nackdelar som vi nu tycks ha anammat som norm.

Men absurditeten har ökat

Historiskt sett så har väl alltid den social-ekonomiskt starkare
klassen sett ner på den undre, och gjort allt de kunnat för
att se till att klyftorna ökar. Inget nytt under himlen där.
Det har bara blivit mer absurt med de 8 miljardärer som äger
mer ä halva jordens tillgångar, samtidigt som folk svälter.

Det går fortare att sprida lögner

Det som är nytt är ju den snabba kommunikationen, internet,
och hur snabbt propaganda kan spridas över internet,
hur snabbt folk kan missta lögner för sanning, ovch hur
angelägna allt för många grupperingar tycks vara
att svälja allt som tycks gynna ens kön, etnicitet, inkomstgrupp, hobby,
matvanor etc etc… och tom när man vet att det är lögn, är vissa villiga att svälja
informationen som sprids, eller sprida den själv.
Och grupperingarna är många, och väldigt mycket cyklopseende.

Jag

Jag är kvinna – därför feminist
Jag är arbetare- därför sosse
Jag är företagare – därför moderat
Jag vill säga ne**rboll – därför Sverigedemokrat
Jag tror på Gud, om jag får vara överklass – därför KD
Jag tycker Annie är snygg – Därför Centerpartiet
Jag gillar att äta kött och köra bil, – därför är klimathotet en bluff
Jag är feminist och kvinna- därför Vänsterpartiet
Jag har ingen aning – därför liberalerna
Judarna blev massmördade av Hitler – Det ger oss rätt att invadera Palestina

Inte så genomtänk

Det är så lätt, så förutbestämt, så korkat.
Väldigt få har en aning om vad de röstar på för politiska förslag,
eller vilka eventuella konsekvenser det kan få.
Och delvis fattar jag att det är lätt att resignera i sökandet
efter vad som är sant och inte sant, i de fall det ens
finns nån absolut sanning. Jag fattar det eftersom informations-
flödet är enormt !

Nazisternas nya kläder

Men samtidigt förstår jag också att om vi
resignerar inför det så gynnar det auktoritära krafter,
Fascism, Nazism…än hur utklädda de är i sin framtoning.
Och det är precis där vi står idag, med dessa krafter på frammarsch.
Och jag och ni… kära medborgare, är antingen direkt skyldiga till
detta genom aktivt stöd eller spridande av rasistiska lögner, eller
genom att resignera inför lögnerna, eller lägga er i skyttegraven
och sprida hat för den egna gruppens räkning.

Virtuella internetsamhällen

Förr levde vi på ett vis isolerat i små bondesamhällen, och mindre städer,
med allt vad det innebar. Det var inte idealist ur alla synvinklar det heller.
Det fanns för och nackdelar med det oxå. Nu lever vi istället i nån slags digitala,
splittrande internetsamhällen och hatar varann online, samtidigt som
vi inte har en aning om vilka som bor i samma portuppgång.

En nyckelfråga

Igår natt när jag skulle gå ut på kort promenad, hjälpte jag två
unga killar att leta en nyckel i snön, som de tappat. Dvs jag träffade
riktiga människor, inte digitala haters utifrån kön och etnicitet.
De var nysvenskar de här killarna, vi hittade inte nyckeln, men
de var glada över att jag tog mig tid och hjälpte. Jag ställde efter promenaden
ut en piassavakvast utanför där de bodde,
för de skulle fortsätta leta i dagsljus. Det gäller att bygga broar istället för murar.
Bara härom dagen beklagade sig nån över hur mycket dyra grejer ”DOM”
hade(invandrarna) En ny bil, och en stor 65 tums TV. När de varit hemma
hos en nysvensk. Det de inte kunde/ville tänka ut, var att mannen i familjen
jobbar 14 timmar sju dagar i veckan, med en vanlig restaurang-bransch-lön.
Det gäller att bygga broar istället för murar.

De som skall förmedla alla delar av sanningen, gör inte sitt jobb

Och media är tyvärr dessvärre kanske den största boven i dramat
utifrån att sensationsjournalistiken säljer tidningar och prenumerationer.
Två exempel på att på genom sensationsjournalistik, skapa mer hat, mer
segregation och flera drev, är mängdvis artiklar om immigrationsfrågan
och åratal av fixering vid utsatta kvinnor, och män som våldsutövare.
Missförstå mig rätt. Det är bra och nödvändigt att skriva om dessa saker.
Men den journalistiska hedern i opartiskhet är oerhört skadad.
Anledning? – Det säljer, och det är i tidens anda att tycka så.
Sen om det finns parallella sanningar, som är lika sanna,
det skrivs det inte gärna om.

Det gäller att bygga broar istället för murar

…
Idag dök det upp så mycket att reflektera kring,
och skriva om, bland nyheterna på internet.
Men jag känner mig urvattnad orkesmässigt idag.
Jag vet att det kostar på att dansa i 4 timmar och komma
hem kl 4 på morgonsidan. Nu för tiden tar det minst en vecka
igen innan orken återkommer, mest pga dygnsförskjutningen.
Gäääääsp ….

bla den här artikeln var intressant: Länk

Men den säger det mesta jag själv känner och tycker i ämnet faktiskt.

Sen har vi 2 st domar till, som tar Metoo i örat vad gäller
grovt förtal, vilket jag tycker är av godo för framtida mediala drev.
Rättsaker borde även fortsättningsvis avgöras i rättssalar,
annars är vi illa ute. Länk 1 – länk 2

Och Jonas Gardells fantastiska öppna brev till Jimmie Åkesson,
som klär av Jimmies villfarelser, och falska historiebeskrivning
alldeles utmärkt: länk

Och sist men inte minst, en annan Jonas otroligt viktiga roll
i rikspolitiken, som den enda kvarvarande utposten till vänster,
som värnar ekonomiskt och socialt utsatta, till skillnad från resten
av partierna som gynnar rika helt kort.

länk

Men mer än så orkar jag inte skriva om alla dessa stora ämnen idag

…
Sega gubbar … el gubbe

De e lite segt i kroppen idag,
men det har varit en bra dag på det stora
hela. Sista biten på det stora blå pusslet med
två delfiner på är lagd. Jag har ätit vitlökspasta
med ost, olivolja, salt. peppar….

Bort från ett falskt eko

En kaffekopp på Café Petter, där jag hörde ännu
en Sverigedemokratisk röst eka falskt uti rummet.
Jag flyttade bort från det tråkiga, hatiska ekot,
till en dagstidning, under en lampskärm,

Två roliga, skvallriga damer – trasiga telefoner och jeans

Där läser jag tidningen, med högljutt tant-skvaller,
som bakgrunds-”musik”.
När jag läst färdigt tidningen drog jag mig tillbaka
in i ett lite mörkare hörn där caféets julgran står.
Kikar lite modernt ner i mobiltelefonen för att folk ska
tro att jag är lite modern av mig. Har även fixat sprickor
på glaset till mobilen, vilket ska vara lika modernt som sönderklippta
jeans för tusen kronor. Det funkar så länge de inte ser hur hopplöst
omodern och gammal min mobil är… hela 4 år gammal sedan
utgivningsdatumet. Man skulle även kunna se det på mina jeans
som är trasiga pga slitage, istället för att någon klippt sönder dem,
och lagt på några hundra kronor i försäljningspriset för att
förstöra dem lite snyggare.

Världens bästa Rooney

Den underbart trevlige ägaren Rooney, fick för ovanlighetens
skull några minuter över, så vi surrar lite grann.
Han mådde sextiofem procent, och jag sjuttiotvå procent,
vilket båda två är riktigt nöjda med.

Di små över Jordi anlöänder med modern

Under tiden kommer det en mor och hennes lilla barn och sätter sig
i soffan bredvid, medan jag återgår till att kolla på DN på mobilen.
Efter ett tag så tittar den lilla på mig med ett stort smile. Så
jag smajlar barnvänligt tillbaka och säger hej.

Olika upptiningsperiod – Nu 5 sekunder

Barn är ju lustiga. Ibland kan det ta timmar, månader år,
innan isen bryts mot främlingar. Här gick det på ca 5 sekunder,
så klättrade hen över soffarmstödet till mig och satte sig alldeles bredvid,
och började obesvärat ”prata”
Barnet var i den åldern då det viktigaste samtalsämnet är
”lampa”, ”brum, brum” och ”däär”, och nyss lärt sig gå.
Jag tyckte det var ett lagom samtalsämne, och om inte annat
betydligt trevligare än den falskt ekande rösten jag möttes av
när jag klev in på cafet.

”Lampa” och ”Brum-Brum”

Så jag sa ”Lampa” och ”brum, brum, och liknande, och eftersom små
barn är papegojor, lärde barnet sig även ”kom upp” när jag sa att hen
lyckades ta sig upp i soffan igen med lite hjälp. Mamman hade nu fikat
klart och försökte muta barnet med frågan:

– Vad säger du ska vi gå på leksaksaffären ?
Ungen surnade tjurigt till och ruskade på huvudet
och sa
– Nääää vill inte
två gånger sade ungen det… utan att för den skull ställa till en riktig scen
så som barn kan göra på de mest jobbiga ställen, så som mataffärskön.
Mamman lirkade och bad…. till slut så tog hon
upp barnets overall, och visade:

– kom ska vi klä på oss

var på barnet glatt och obekymrat vinkade till henne och kvittrade

– HEEEJDÅ MAMMAAA !

Och då brast jag ut i skratt.
Sen hjälpte jag mamman genom att säga att mamman
behövde hens hjälp att välja leksaker på leksaksaffären.
Och då till slut så gick det vägen.

Aren’t they lovely … the little versions of adults ?
🙂

…
Jag har ätit så mycket chokladbollar idag,
att det kryper i kroppen av socker överdos i benen
och armarna. Det heter förresten chokladbollar av den
anledningen att det bakverket i huvudsak smakar choklad,
om nån undrar över valet av namn.
Jag får lov att sluta göra det där egna receptet
det är oemotståndligt … för mig i alla fall. Ingen karaktär alls där.
Försöker med Kamomillte, och inbillar mig att det lugnar ner kroppen.
Om inte annat om jag tror på det tillräckligt mycket.

Vilken Arma tur !

Jag läste om en kvinna som blev kär i en lamparmatur nyligt.
En outsider, som smekte och pussade sin lampa. Jag har hört några
haft väldigt roligt åt en så pass tokig kvinna. Ja det är väl rätt så
udda får man väl tillstå. Eller är det ?

Jag kan även tänka mig att det känns rätt så ”safe” att skämta om en
sån person, om man vill få medhåll, och distans-håna.
Och speciellt i mitt sällskap, som har åsikter om både det ena och
det andra, och dessutom ofta har läst på i mycket.
Alltså … man måste verkligen få skämta om saker, speciellt
sånt som avviker, sånt man har svårt att greppa. Ja eller
bara att få känna gemenskap över hur fantastisk normal man är som inte pussar
lamparmaturer.

Skämta om allt men ….

Det är ju självklart. Man måste kunna skämta om det mesta.
Däremot kan man även avstå ibland, om man vet det sårar att
göra det direkt framför någon.Och man kan även försöka göra det med finess,
skämta med lite tanke bakom. Och sedan är det frågan hur ofta man upprepar
samma skämt, och under hur lång tid man drar samma ”skämt” och när det
isf går över i obetänksamhet, plumphet … eller ren mobbing.

Jag är inte ett fans ….

Personligen har jag svårt för större delen av nutidens humor, som allt som
oftast är rå, förnedrande, mobbande, tanklös… och jätteofta eg är mer
politisk propaganda än humor. Väldigt mycket beroende på mängden”
av dessa skämt som sprids, och under lång, lång tid. Väldigt mycket
av ”humor” med svenska flaggor i bakgrunden. Det är inte humor längre då,
det är rasistisk, främlingsfientlig propaganda. Även skämten om PK,
politisk korrekthet är av samma orsak inte humor, utan politisk propaganda.

Mellan raderna, och gömt bakom skämten

Med det i åtanke, så såg jag en internetfilm som drev med SVTs
innehåll och påstådda agenda (länk) Mycket av det skulle kunna vara
helt okej, och kanske tom roligt, om inte skrattet fastnat i halsen
på mig pga vad som sägs mellan raderna. Och javisst är det så att vi alla
har svårare att skratta åt oss själva, åt våra värderingar. Iom att
humor och budskap kan flätas in i varann. Oftast tycker vi inte det
är kul när nån driver med ”vårt parti”… dvs våra värderingar.
I synnerhet gäller det de nog de som är allra mest intensiva i att skämta
om, eller håna andra. De är ofta känsligast.

Driva med heliga kor

Jag tycker ju tex det är på tiden att nån vågar driva med Metoo,
med statsfeminismen, med den borgerliga feminismen.
Något som varit tabu länge, iofs inte bara i svt, utan även i de flesta
dagstidningar. Alla tidseror har sina ”heliga kor”… innan någon
sticker hål på bubblan, när den tillåtits blåsas för stor.

När Nazismen står och myser bakom skämtet

Ett av de satiriskt ironiska skämten från länken löd som följer:

”- Kan vi inte säga att all kritik mot public service för
tankarna till Tyskland på 30-talet
– De e bra – för då blir folk rädda att kritisera … som i Tyskland på 30-talet”

Ja men …är inte det här kul då ?
Eller är det verkligen kul ? Vad säger de, och under vilka politiska
rådande vindar säger man det ? Och vilka vänder man sig till ?
Och vilka håller man med ? Och vad vill man ha sagt ?
Och man säger allt detta i princip samtidigt som SD vill utesluta
icke svenska medborgare från biblioteken (Om det även gäller Engelsmän
och amerikaner framgår inte ännu tydligt ) Om man säger det när man vill
från SDs håll vill plocka bort nysvenskar från svenska elever.
Om man säger det när SD vill styra innehållet i utbildningen till
mer nationalistiskt. ….Är det fortfarande kul då ?

Är det fortfarande kul ?

Är det fortfarande kul, när SD fått högern att få samma åsikter,
är på väg att bilda block med Moderater …och hör och häpna Kristdemokrater.
Häpna om ni vet vad Kristus sägs ha sagt och står för i sitt livsverk.
Är det fortfarande kul när SD håller på at bli största parti, och
genomföra dessa förändringar. Är det fortfarande roligt ,ed tanke på att det faktiskt inte finns någon annan politisk inriktning som fått igenom sina budskap även om de inte är sanna ?
Är det kul när man vill ta bort Public service helt, och ersätta den med nationalistisk
kontrollerad press. Eller fastnar skrattet i halsen ?

Det här tyckte iofs JAG var kul men ….

Nästa inslag tycker jag då är lite kul. Eftersom jag uppfattar att det varit
en längre period av dissande av mannen:

Ja vi har livsstilsprogram oxå.
En man står i köket på nåt typ av morgonprogram;

– ”Sådär blomkålen ska va inne i ugnen i 30 minuter
och då kan vi passa på att ifrågasätta vår mansroll under tiden”

Eller när de driver med att en viss typ av män nu får allt
större företräde i SVT, men egentligen i TV4 oxå.
Bortsett från när det då är bara kvinnor i panelen vilket räknas
som jämställt !
Jag tänker på när arga snickaren i nåt program säger
eftertänksamt ”Vi män får fan skärpa till oss”
( kan vi passa på att ifrågasätta vår mansroll under tiden)

Dessa två exempel kanske inte en feminist tycker är kul.
Okej… det är okej ni måste inte skratta. Skillnaden är dock att
just på dessa två, så ligger inte Nazismen bakom hörnet.
Och det håller väl i sin tur inte blå-brun höger med om.
De tycker allt det här är skitkul.

Men visst fan behöver vi en som Tage idag …

Tage Danielsson det vill säga !

Mycket av dagens ”humor”är plumpt och dåligt oavsett kanal och
politisk inriktning för att de egentligen bara härmar folk utan nån
tanke om finess lite skratt med varandra, och mot makten när den
tydligt trampar i klaveret så som Tage Danielssons otroliga monolog
”Sannolikheten”

Och glöm inte Tages ord: ”Den som inte tvivlar, är inte riktigt klok”
Det vore nåt det för dagens politiska vindar !

Jag har för övrigt skrivit en Hommage till just Tage.
Och på Tage-Danielssonskt vis travesterat lite på hans namn.

”Hom-mage till Tage”
Den är till musiken till melodin ”Karl-Bertil Jonsson 14 år”
Så här går min tolkning och hyllning:

Du Karl-Bertil Jonsson
finns i sagans värld
och slåss mot ytlig flärd

Men du hette Tage,
och pennan var ditt svärd
Ord istället för att slåss
sen försvann du från oss
blek o tärd.

Vem ska nu står upp för,
en mänskligare jord
och mänskligare ord
Vem ska nu ha mage
att säga som det är
kläderna som kejsar’n bär
folkets tystnad blev
en chimär

Nu finns det ingen Tage
En svunnen tid det är
Vem lever som dom lär ?
Vem knäpper dem på näsan
När lögnerna blir sant
Så sannolikt och så galant
blandade han skratt med sant

…
Varför kliver du upp på morgonen ?
Nej, men på riktigt … varför ?
För att du måste ?

Jag funderar inte i banor på att inte kliva upp,
jag funderar vad som driver folk. Jag menar bortsett från
pengar då som är det uppenbara. Vi måste ju ha pengar för att
överleva eller hur ? Men för hur länge sen passerade vi
ekonomiskt det målet ?

Jag har kommit långt i min utveckling tycker jag.
Men jag passar inte riktigt i in i den här världen,
och det finns ingen annan värld. Missförstå mig rätt
jag älskar samtidigt den här världen, det här livet,
men jag är nog något av ett UFO, som jag tänker kring
livet, kring kärlek, kring pengar, kring naturen.
Jimmie säger att invandrarna inte passar in här.
Jag vet inte jag … jag tror de gör det. Jag tror det är
människor som jag, som är Aliens. Och det säger jag utan att
ha för avsikt att nedvärdera mig själv. Jag är stolt över
den jag blivit, hur jag ser på människor,
och hur jag ser på mig själv

Varför kliver jag upp på morgonen ?
Jag har ju inga ”ambitioner” som det heter.
Jag har ingen strävan att få det bättre ekonomiskt,
klättra på en karriärstege, eller på andra människor.
Jag skulle älska att känna mig älskad,
men tom det har jag gradvis gett upp allteftersom.
Bara nån lite mini-idiot toll pyssling sitter kvar i mitt
hjärta och hoppas på det som alltid kommit med smärta.

Jag mår så mycket bättre nu, på många plan. Jag har större
självrespekt. Det mesta av det beror på hur jag tar hand
om mig själv, fysiskt och psykiskt. Men även hur jag interagerar
gentemot andra människor, hur mycket eller lite skit
jag tar emot. Hur jag upphört att försöka va till lags för
de som inte respekterar mig. Men det har kostat i antal bekant
och vänner, antal vänner och bekanta som bemödar sig att
faktiskt lyfta på luren, eller häcken, och träffas
en liten stund. Jag brukar tänka, när jag hört av mig några gånger,
varit den som försökt hålla kontakt att:
”De hör väl av sig om de skulle tycka det va kul”
Och det stämmer nog, för väldigt många gör det inte.
Thats the price of self respect folks !

Varför kliver jag då upp på morgonen ?
Jo jag mår så mycket bättre nu. Jag är mer ensam än någonsin,
men känner mig mindre ensam än någonsin. Jag har ännu en riktigt
okej kropp som tar mig dit jag vill och behöver. Mitt sinne är skarpt,
och jag ser, hör och känner ännu. Jag kan baka mitt bröd,
äta min mat, dricka mitt kaffe när jag vill.

Att bli sedd på med respekt, är ingenting som tillhör vanligheterna
i den här världen. Och nej, det är inte enkom avhängt på hur du
behandlar andra, även om det är ett plus att leva som man lär,
i mina ögon. Men du kan inte räkna med att få tillbaka det du ger,
det är en av mina lärdomar i livet… en av hundratals.

Jag kliver upp varje morgon, i hopp om att få betyda
något lite för någon annan den dagen, få någon att le,
känna samvaro, göra en osjälvisk handling. Jag kliver upp för
att kanske, kanske någon ler varmt mot mig den dagen, ger mig en
stund av sin tid, en gång, eller rent utav gör en osjälvisk handling.

Jag kliver upp för att känna smaken av hemmalt kaffe,
och äta hembakt bröd

…
Jag behöver min sorg,
för att återvända till vem jag är,
Jag behöver den för att landa.
Och ikväll landar jag en stund.

Jag behöver återvända till min ilska,
för att definiera vem jag är, vad jag tror på.
Utan den är jag …ingen. Om jag inte upprörs
över förtryck, girighet och lögner.
Så jag låter mig vara arg en stund i kväll.
Mina ord …. mitt svärd… min ilska.

För jag lämnar dig inte igen.
Jag går dit du går, och du går dit jag
går vi är ett. Allt jag upplevt, allt jag varit,
och allt jag är idag, vi är ett.
Så jag är med dig en stund ikväll.

Ingenting är för evigt, mitt liv är allt jag
har, allt jag har är tid, mina tankar,
mina drömmar mina handlingar.
Om jag inte gör det som hjärtat säger,
om jag inte är sann mot mina värderingar,
är jag ingen, då är jag redan död.
Om jag inte hjälper andra, så som jag blivit
hjälpt, så är jag ingenting, då har jag aldrig
levt, och knappt existerat. Det är vad jag vill.

Mitt hjärta säger mig att leva och låta leva.
Det säger mig också att strida. Med ordet som
vapen, med ordet som fredsmäklare,
med förlåtelse som vapen !
Mitt hjärta säger mig att vara sann,
och att göra vad jag kan. Mitt hjärta vill
inget annat än att finnas för människor
som behöver mig någon gång, så långt
min kraft och min visdom räcker.

Jag behöver mitt hjärta.
För att vara en människa !
En som står upp för
sina vänner., även när de trampar snett,
när de går vilsen bland osanningar och hat.
Jag behöver mitt hjärta för att förlåta.
För att förlåta dem, för att förlåta mig.
Jag behöver ha ett hjärta, som står upp för
de svaga och utsatta.

Jag behöver min ilska,
för att definiera vem jag är
Jag behöver min sorg,
för att återvända till vem jag är,
Jag behöver den för att landa.
Och ikväll landar jag en stund.

Innan jag tar nästa steg …i livet…
…i morgon bitti !

…
All PR är bra PR ?

Ibland funderar man.
Det har blivit nästan vedertaget att förknippa med ”Svärjevänner”
korkade, motstridiga uttalanden, så som: ”Jag ska flytta till ett land som
inte tar emot invandrare” eller; ”Det är hemskt iaf, även om det inte är sant”
Dvs att det skulle vara vanligare bland Sverigevänner att komma med
korkade kommentarer. Det är hyfsat uppenbart att Sverigevännerna under lång tid
fått större medialt utrymme. Och någon har sagt att all PR är bra PR.
Och vad man än har att säga om det, så är var fjärde svensk nu mer Sverigedemokrat.
Så vem sa att lögner inte fungerar ? VAR FJÄRDE SVENSK !

Antalet exponerade idioter ökar med ökad exponering

Om man får oerhört mycket PR, så ökar kvoten av idiotuttalanden.
Missförstå mig rätt, personligen tycker jag hela SDs idé är byggt på lögner.
Efter år av propaganda och lögner ”om hur saker egentligen ligger till”
om hur ”fruktansvärt allt blivit i Sverige” Och vad orsaken, eller i SDs fall
vilka som enligt dem är orsaken. Det har fått genomslagskraft och blivit ”sanning”
i den oinsattes ögon, som känner frustration och identitetslöshet på
ett personligt plan, och behöver skylla på någon annan.
Känns det igen historiskt ?

”Aldrig mer” ….. jo jäklar ja

Färre och färre ifrågasätter Åkessons ”problembeskrivning”, trots att den
öppet flirtar med rasbiologiska institutets läror. Om än inte i direkta
ordalag uttalat från partiledningens sida. men de menar ändå
att kultur, hudfärg, etnicitet är till stor del avgörande om du blir en god medborgare
eller en brottsling. Och om inte det flirtar med rasbiologin, så vet jag inte
vad som gör det. En gång, efter andra världskriget var vi alla överens:
”ALDRIG MER KRIG” … Och här står vi nu igen, med samma främlingshat,
samma fascistiska politiska strömningar, samma människoförakt.

Och vilka är idioterna nu då…. när vi står mitt i hatet igen ?

Och hälften står som fågelholkar och undrar varför, och andra hälften
undrar hur vi i praktiken kunde ”släppa in Judarna i samhället igen”
För det är faktiskt detta det handlar om.
Och jag är rädd på riktigt över att det blivit accepterat att hata Judar, Muslimer
och andra differentierande kulturer….. rädd på riktigt !

En beprövad metod…. men fungerar bara mot människor med moralkompass

Länge, länge provade större delen av riksdagen samma taktik mot
SD, som de använt och faktiskt lyckats mot Vänsterpartiet.
Dvs ignorera, göra historiska anknytningar, och komma undan med egna
historiska klavertramp, så som att släppa igenom Nazisterna
(Alla utom dåtidens vänsterparti), så som att tvångssterilisera människor
(socialdemokraterna), så som att rösta emot allmän rösträtt (Moderaterna)etc etc.
Alla hava de skelett i garderoben, men bara ett skelett fick strålkastarljus på sig.
Vänsterpartiets dåtida relation till sovjetstaten. Resten pratar vi inte om !
Varför pratar vi inte om det ? Det kan vi ju fundera på en stund.

Vi tål inte längre ett parti som vill inkludera, minska klyftor

Hur som helst så har den taktiken lyckats mot vänsterpartiet,
mot en politisk riktning som vill inkludera och ge rättigheter till de svaga
i samhället, som ser hotet av överstatlighet med EU, korruption.
Som påvisar hur handelsavtal i verkligheten handlar om att ta ifrån
demokratiska stater makten att besluta om sin egen miljö, sin egen framtid.
Ett sådant parti som V har de lyckats att marginalisera.

If you can’t beat them

Men nu när de provade samma taktik mot strömningar vars
drivkraft och bensin är hat, fördomar, och avfärdar allt
som sägs emot dem som lögner, oavsett vem som säger det,
så är det som att hälla vatten på en gås.
En enda politikerskandal i V, kostar procentenheter i
opinionen. Hos SD får det motsatt verkan, ÖKAT STÖD.
Och nu när SDs falska problembeskrivning blivit den
vedertagna sanningen, och SD nått 24 %, och fällt
ut blinkers för att köra om det sista partiet som nyss var större,
Socialdemokraterna, så inser S, M, och KD att:

If you can’t beat them, join them”

Tävlar i främlingsfientlighet

Så nu tävlar dessa 4 partier i att tillfredsställa främlingsfientliga
förslag, hårdare straff, minskad öppenhet, mindre tolerans
för olikheter, nationalism och protektionism. Men de har nog vaknat för sent,
och bryr sig inte om faktisk politik och värderingar lika mycket
som egen makt och svullen plånbok.

Inte så ensamma som hävdas

Men som sagt var, det blir mer och mer uppenbart för mig
att den främlingsfientliga rörelsen inte är unik i att
omfamna lögner och halvlögner för att nå makt. Inte ensamma
om att använda sociala medier, och större medier för att
uppnå sina syften. Och få befolkningen att tänka som dem.

Män ska bli uppfostrade till kvinnor

Fortsättningen av metoo, är en uppenbar medial tänkt
uppfostringskampanj…. av män, verkar det vara tänkt.
En bottenlös svärm av antimaskulina artiklar väller ut
i alla de stora medierna, DN, Expressen, Aftonbladet, SVT,
etc etc. Mia Skäringer har gjort affärsidé av att håna män,
och hon slår alla rekord i publiksiffror. Tänk att få bli rik av att
håna män… toppen, eller hur ? Tänk att få bli rik på att håna kvinn….
– ”nä stopp nu din fossil, vi lever på 2000-talet, såna där förlegade åsikter
borde du släppt för länge se’n släpp sargen och bli kvinna.. jag menar
jämställd”

Nu har de dessutom fastnat vid att skriva om de sk ”incelmännen”
som hatar kvinnor. Troligen hatar de kvinnor utifrån bitterhet över att de männen
inte få ligga. Men det är inte bara en trolig tänkt uppfostringskampanj,
utan även en propaganda, en beskrivning av mannen, manligheten
som den stora onda kraften i samhället, och kvinnan, kvinnligheten
underförstått då som den goda kraften i samhället i världen.
En kvinnlighet som dessutom är långt bortom granskning,
till skillnad från manligheten, som är fria skottpengar på.

Feministers kontinuerliga publiceringar, välkomnas av incel

De här sk incelmännen är ett mycket litet antal bittra män, troligtvis
av olika anledningar, som tar sig rättigheter de inte egentligen har,
utifrån frustration, och dåligt självförtroende. Men i sin iver att uppfostra
män till kvinnor, vilka absurt nog framställs som idealet i vår svenska samtid,
i den ivern blir den enda egentliga effekten av denna propaganda,
att feminister agerar agenter åt denna lilla skara vilsna, sjuka män,
och faktiskt riskera värva fler ÅT dem.

”Nu är vi i majoritet, men det är ändå synd om oss”

Det är ändå märkligt.
Idag snubblade jag förbi ett program där en kvinnlig
och en manlig författare skulle diskutera varför det nu mera
är så få manliga romanförfattare. Det är tydligen ganska kraftig
övervikt. För det första beskrevs detta inte som ett problem. Och det
kan jag hålla med om, det är väl upp till var och en om
man vill skriva böcker, oavsett kön. Men vi vet alla att det hade varit
ett stort rättviseproblem om det varit motsatta förhållanden,
om kvinnor varit i minoritet. Då hade det med all säkerhet berott
på patriarkatet, vilket jag fått lära mig att jag som sjukskriven man,
tillhör. Men jag brast faktiskt ut i gapskratt här hemma när den kvinnliga
författarens första tanke var att det skulle kunna bero på att statusen
för yrket har sjunkit 🙂

En så fruktansvärt vilsen kvinnokamp

Ja men asså fattar ni ? En kraftig majoritet kvinnor i yrket, och slutsatsen
för denna kvinnliga författare, blir att kvinnor är offer även i detta.
Och den sortens offermentalitet ÄR faktiskt oerhört likt
Jimmie Åkessons, oskyldiga-nuna-taktik, och ständiga offermentalitet.
Där de stackarna inte får tyckas som de vill fast ingen hindrat dem.
Oerhört likt !

Att vifta med rött skynke

Det är tyvärr mer en regel än ett undantag i medier och debatter.
För ett tag sen ställde Täppas frågan om Jenny Strömstedt och Anna
Hedenmo använde sin kvinnlighet när de intervjuar folk. Och det tog
hus i h-vete hos damerna., som mer eller mindre tyckte han var från
forntiden som frågade detta. Och halvt skällde ut honom. Täppas sa inte
så mycket mer om det. Men för det första var det bara en fråga, som damerna
kunnat välja att svara rakt ”nej” på, om de kände att de inte använde sig av
sin kvinnlighet. Och för det andra så tror jag det beror på att Täppas här
tog upp en känslig punk, som det i många fall kan ligga mycket i.

Så klart att det förekommer…. herre gud skärp er

Det är klart som f-n att många kvinnor använder sig av sin kvinnlighet
och även sin sexualitet i många sammanhang, intervjuer, att få hjälp med saker,
att få makt, etc etc. Inte alla, men många. Och det förklarar
kanske varför damerna i fråga högg som ilskna kobror på frågan.
Men om man ska uttrycka det försiktigt, så är det inte riktigt läge
i opinionen att prata i den riktningen, även om det skulle finnas spår
av sanning i det Täppas frågade. Det här vet alla, och det är ingen raketforskning,
och borde inte ens vara kontroversiellt.

Vägen till helvetet är som bekant kantad av goda föresatser