Kategori: Uncategorised

…
Ibland gör mig livet gla-gråtmild-melankolisk.
Augusti och september hjälper ofta till med den känslan.
Det är tid för att reflektera och hägde sä….
Den hyperintensiva sommaren saktar in och försvinner
i väster i en sista varm solnedgång.

Det är kanske så vi gör, kanske så vi är vi svenskar,
och mer så ju längre norrut vi kommer. Kanske är vi
programmerade att ta vara på varje solstråle och värmande
bris….. varje somrig lättklädd stund, var minut och var sekund,
för att uthärda de mörka månaderna, och kylan ?

Jag är egentligen lite lycklig understundom för närvarande,
men det är oxå då saknad och sorger som aldrig fick plats kommer
och gör sig påmind. Det är endast då det finns plats och ork för det.
Då i de mörkaste stunder, de blir undanstoppat.

Ikväll vid halv-tiotiden på kvällen när jag gick ut med
pappersåtervinningen, träffade jag en ung man som hälften
så gammal som jag. Han har jobbat varje jobb han fått.
Vänlig mot alla människor han träffar. Han har hustru och barn..
… som han nu inte kommer återse. Han tvingas nu möta Talibaner,
och Daesh … eller som ni känner dem; ISIS, IS. … tillbaka till ett land

”But Sauron was destroyed Gandalf wasn’t he?”

Nej, ISIS är inte besegrade, inte heller talibanerna. Det finns
gott om stater som har vinning i deras terror. Dit ska min vän som
jag mötte vid pappersåtervinningen. … om några veckor, tillbaka till Afghanistan
där terror och förtryck frodas i laglösheten.
Han började gråta där ute… och bytte snabbt samtalsämne
och berättade stolt att han fiskat o fått 9 rödingar,
och en lax…. bortanför vid bilen stod hans hustru, hon log
mot mig. Hon kan nästan ingen svenska alls. Han som kan lite …utvisas
alldeles strax…. alldeles strax….

Jag förstår inte .. …
Jag har sett andra som fått stanna i Sverige,
som inte på något vid tar rätt på den möjligheten.
Jag undrar hur det går till där de tar besluten.

Jag brister nästan ut i gråt där jag står utomhus och pratar med honom.
En känsla av total maktlöshet, över att inte kunna göra något för honom.
Mina sympatier för honom, är inte värda mycket.
Jag är en liten människa, där och då….
Sen går jag hem till min lilla etta, diskar undan,
och glömmer min egen sorgsenhet över utebliven kärlek för en stund.
Skäms nästan över min tur… att vara född i Sverige.
För det mina vänner .. är inget annat än TUR

…
Allt eftersom åren går, litar jag mer och mer på mig själv.
Har större och större självkänsla…. Självförtroendet
har varit ganska bra, ganska länge, men självkänslan
har växt allt eftersom. Och allt eftersom åren
går, tappar jag mer och mer tillit till människorna,
till mänskligheten.

Har världen och människorna blivit galnare, och världen grymmare
och mer destruktiv? Eller det mitt uppvaknande, mitt växande ”jag”,
min ökande känsla för egenvärde, som gör att det är först nu jag ser
hur galen världen och ”normala” människor kan vara” ?
Jag menar perspektivet torde ju ändras, utifrån var man står ….
…i livet. Om jag växer som människa, uppfattar jag omvärlden annorlunda.
Precis som med fenomenet uppväxtplats och storlek på omgivningar.
Kioskbacken i Visättra upplevde jag som näst intill oändlig.
Men när jag återvände som vuxen, va den givetvis inte lika stor.

Är det månne samma med perceptionen av omvärlden och människor,
att när man är liten inuti, verkar världen stor, och alla andra bättre.
Men när man förstår sitt värde, så krymper alla idioter, egoister,
och ”lyckade” människor, till små lortar ? Att vara människa idag,
i västvärlden är lättare än någonsin, ut fysiologisk överlevnad.
Men svårare än någonsin i att vara människa?

Jag lämnas givetvis inte helt oberörd av att vänner försvinner,
eller att jag väljer bort dem. Jag blir väl nånstans ledsen av
att förlora vänner eller bekanta som jag tyckt om. Men jag accepterar
det… blir ledsen, accepterar det, och lever vidare. Det finns ju som sagt
var vänner eller bekanta som jag i min tur har upphört stånga huvudet
i väggen för deras gillande. Det finns vänner som sällan eller aldrig hörde
av sig, där jag till slut gjorde lika dant. Och det finns fd vänner eller bekanta
som inte alls respekterar min tid och min person, och då har de ingen
plats i mitt liv. Och jag lever vidare.

Människans girighet och hennes ego, är nog varken större eller mindre
än på medeltiden, antiken, eller 1900-talet. Men människans rovdrift,
har större kapacitet, och förödelsen blir större av samma girighet
och maktlystnad. Så klart att Moder natur vill bli kvitt det viruset
kallat Homo Sapiens genom att skicka ett botemedel… covid 19.
Alltså ur moder naturs perspektiv. Ur människornas perspektiv,
tycks det mesta i världen fortfarande vara Anders Tegnells fel.
Apropå……

…
Kanske är det i vårt medvetande..
…..kanske vet vi alltför väl, vad som kommer, och vad som varit.
Det ligger i luften, trots att det är 20 grader varmt klockan 22,
att sommaren ger i från sig sin sista suck. Desperat vattnar jag gurkor
och tomat på friland, för att värmen och vattnet ska ge dem en sista skjuts
till full mognad.

En slags bitterljuv melankoli gästar oftast min själ så här års.
Mitt upp i årets mest fantastiska period, sensommaren med skörd av bär
och frukt, och grönsaker och den underbara hösten, med kyliga, soliga
dagar och färgsprakande löv. Men ändå nån slags antiklimax, över den
intensiva korta svenska sommaren. Underbart men kort, underbart är kort,
alldeles för kort.

Kanske vi dör lite grann så här års, låter våra själar gå i ide,
att leva på sparlåga och betraktelse under mörkrets och kylans
årliga återerövrande av våra liv. För att likt blomster och bin, återuppstå
till våren, och på nytt blomma ut. Även i morgon skulle det vara varmt, men sedan
reser jag och några boule-entusiaster till hösten bokstavligt talat,
då vi ska tävla i Östersund, där det ska vara 14-15 grader dagtid.
Långkalsonger och skoterhandskar ?

Inget är som det varit, och allt förblir som förut.
Campingen i Sollefteå till försäljning, och Bangolfen tvingas andas via respirator.
Min tid där är förbi. Aldrig mer ett styrelseuppdrag. Aldrig mer
låta Mig utnyttjas. Priset för ”frihet” är högt. Priset för integritet likaså.
Stå på dig, värna ditt jag och dina rättigheter, och ett digert
antal i din omgivning vänder sig från dig. Men priset för att
inte göra det, är betydligt högre … att vända sig bort från sig själv,
sitt sanna väsen, sina värderingar…. och förlora sig själv.

Kanske är livet så…. kanske kan du inte för alltid lita på någon
annan än dig själv ? Bara tillfälligt glädjas åt andras lojalitet.
Lojaliteter förändras med egenintressen, med jakt på status,
med klättrande på sociala stegen till den sterila känslokalla
societets-himlen. Och allt fler söker sig dit, på bekostnad av sitt hjärta.
Jag känner att mitt Sverige har förändrats i grunden. Mitt Sverige har blivit
kallt, även mitt under de hetaste av sommardagar. Jag vet inte hur sant det
är. Om det är min upplevelse, eller om det även är en realitet.

Jag litar inte på den politiska frihet di blå pratar om, jag vet
att den bara gäller dem. Jag litar inte på den jämställdhet de
nya feministerna predikar om, för den gäller bra dem själva,
både Metoo-feminismen och Ebba-Bush-societets-feminism. Bägge äro de
exkluderande. Jag litar inte på rödfärgen i Socialdemokratins ros,
den har frusit i samhällsklimatet och antagit en blåfärg,
mycket nära de konservativa ökade-klyftor-förespråkarna i
Samlingspartiet … det nya … som blivit det gamla .. eller hur det nu var.

Jag litar inte på flinet från Lööfs mediatränade överklassnuna,
och jag litar inte på Folkdräktsbeklädda rasisters stackars-mig-retorik.

Jag litar inte på människor …. längre

Jag hör hur natten suckar fram den sista kvällsvärmen, som
ska svepa över rosa lingon, och göra dem röda. Jag får ta cykeln och
se hur mycket jag får ihop… om nån vecka eller så.

Och min beundran för Anders Tegnell kvarstår.
Hur pallar karln ?

Nu ere gonatt dock

…
Jag är trött i min input-kanal.
Det blir svårare och svårare att finna förnuftiga,
solidariska, empatiska osjälviska människor med sunt
bondförnuft.

Jag funderar hur folk fungerar egentligen ?
…OM de fungerar egentligen ?
Våra liv styrs rätt mycket av Corona och världens reaktioner
kring detta faktum, som ingen tycks vilja ta till sig. Jag måste säga jag är
förvånad över att det är så ”lågt” som det är för närvarande med dödsfall,
och smittspridning när jag ser hur de flesta beter sig, och vad de kräver
av andra. Oftast då Folkhälsomyndigheten och regeringen. Folk i allmänhet
och inte bara de obildade fåren, utan även forskare, politiker, journalister
företag, intresseföreningar, unga, gamla etc etc … förväntar sig att nån annan
ska utrota detta virus …. men beter sig som småbarn som inte får äta hur mycket
godis de vill hela veckan lång, från morgon till kväll. Eller egentligen beter sig
de flesta värre än barnungar i frågan. Barn ger sig ofta
efter en stunds tårar eller krokodiltårar.

I media och i verkliga livet, ser jag hur näst intill alla beter sig respektlöst
mot andra i frågan, SAMTIDIGT som de är tokarga på att folk beter sig respektlöst,
eller allra mest konstigt ,… arga på Anders Tegnell ? Varför är folk arga på honom då ?
Jo för att han inte rekommenderar hårdare restriktioner som folk ändå skiter i !!!
Ja men på riktigt är folk dumma i huvudet ????

Det viktigaste tycks vara att INTE behöva ta eget ansvar, vanligt jävla folkförnuft,
vara respektfulla mot sina medmänniskor. De äldre ”känner sig undanskuffade
och är less på att leva i karantän ? Ja men skit i karantänen då för h-vete!!
Det är inget förbud, det är rekommendationer I FÖRSTA HAND FÖR ER EGEN SKULL !
Gå ut o festa, gör som ni alltid ha gjort, och ta det på ert eget riskkonto !!
Gör som resten av världen, för böveln, och hoppas på att nån trollkarl kan utrota viruset,
det verkar väl vettigt ???

Är det orättvist att det drabbar äldre, och att unga kan leva som vanligt ?
Ja det kan man väl hävda, men sen när blev livet rättvist ? Är det förjävligt att
så många yngre skiter i att visa försiktighet ? Ja det skulle man väl kunna hävda.
Men när inte heller den mest utsatta gruppen visar respekt för sjukdomen,
och tar eget ansvar… vem fan ska vi då skylla för allt elände i världen ?
Jo en av de få kvarvarande förnuftiga människor i Sverige … o tammefan världen,
Anders Tegnell…. HONOM skyller de på. Han som uppmanar till försiktighet, visa
respekt, Han som lutar sig på mångårig erfarenhet kring pandemier, han som vill
basera åtgärder på vad vi vet, och inte på vad den skenande panikslagna eller arroganta
massan uppfattar som handlingskraftigt. Det tycker fårskocken är en bra idé, att
skylla på honom. Ja men på riktigt … HALLLÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ !!!!!????
Hur i h-vete resonerar folk.

Jag tror det här hade gått rätt bra, med två förutsättningar:
Att folk betedde sig som folk… asså att alla betedde sig som folk !
Och ett icke globalt, hyperkapitalistiskt urbaniserat samhälle/värld.

”Men vem fan bryr sig ??? Så länge just jag får som jag vill i alla
tänkbara möjliga frågor, och slipper ta ansvar för mitt leverne”

Asså är jag orolig för egen del, att bli smittad ?
Är det därför jag är förbannad ? Ja och nej !
Jag är inte panikslaget rädd, till den grad att jag låser in mig
i min lägenhet och väntar på att Tegnell ska ha trollat bort viruset
(vilket inte kommer ske… INGEN kan trolla bort det – förbenade ärthjärnor !)

Nej men jag blir förvånad och förbannad över att MAN INTE KAN VISA
LITE VANLIG JÄVLA RESPEKT ! och ÖDMUKHET !!!!!!
Att man inte kan hålla sig på lite avstånd när man är offentligt.
Att man inte kan ta ETT JÄVLA STEG extra åt sidan, utan måste fram den
kortaste fortaste vägen när man är på matbutiken. Och där syndar de mest
utsatta lika mycket som ”odödliga, hänsynslösa u ungdomar”
att man inte kan stanna hemma när man är sjuk, så som förespråkats av
kunnigt folk. ” Nä men det är bara en liten förkylning”
HUR I HELVETE VET DU DET ???????

Jag blir förbannad när folk går omkring och spottar bland folk, hostar i händer,
och tar i matvaror, samtidigt som de är förbannade på – som de uppfattar
det – att Anders Tegnell begränsar deras liv. Och dessutom samtidigt är förbannade
på honom för att han inte rekommenderar munskydd för allmänheten ??!!
Ta för helvete lite jävla ansvar själva,
och bete er som vuxna !

Vi skulle troligtvis ALLA kunna leva ett rätt hyfsat post-Corona-liv, om vi
visade lite j-a respekt till varann, och inte BARA hävdar rättigheter hela tiden, och krav
för att få äta godis från morgon till kväll hela j-a veckan lång !

Och hade folk haft lite innanför pannbenet hade jag varit ganska lugn för egen del,
men jag har sett för mycket huvudlöshet för att vara helt cool.
Av nån anledning så tar jag inte för givet att jag är en stålman som inte skulle
påverkas av en smitta som hittills dödat 750.000 människor, snart en miljon.
Det kanske är larvigt av mig ?… men hellre ”larvig” och vid liv då.
Och jag tillhör samtidigt inte de som tror att en ansiktsmask
kommer hindra viruset… sunt förnuft skulle däremot kunna stoppa
viruset betänkligt… men det tror jag är för mycket att hoppas på,
baserat på mediala inputs, och vardagsbeteenden.

… Det var från introt av avsnitt 5 säsong 8 av barnmorskan i East-end. Samtidigt som bilder av vardagen rullade förbi, från en svunnen tid. Men även då inkluderade den lekande barn.

Precis som nu. De är liksom grunden för all framtid. De små oförstörda blanka arken, så oskyldigt ovetande, och så fast lössläppta i nuet, och ingenting annat. Som den lilla solstrålen på balkongen i huset bredvid, med svensk prägling, och afrikanska gener. När det stora afrokrullet och de fantastiskt livfulla skrattet och leendet, som når precis över balkongräcket. Och hon ropar efter mig, och jag skiner upp med ett ”hej” vilket får hennes leende att bli ännu större. Och ögonen glittrar av liv, som svarta diamanter. Hon är vår framtid, tillsammans med tusentals andra barn.

Jag har vädringsfönstret öppet, och sval luft strömmar in, medan jag skriver. Stadens kvälls-sus ligger som en mjuk bakgrundsmusik i kvällningen. Solen har gått ned, men ännu …..

…
Det doftar sylt och kräm, saft, gratäng,
nybakat om vartannat i mitt hem. Just idag
hallonsylt och rabarberkräm. Dagarna passerar
lättsamt förbi, utan att jag hinner fundera så mycket.

Jag märkte inte av att det smällt i Libanon, förrän jag
hörde det pratas om det i omgivningen på kvällen.
Jag stod förmodligen dubbelvikt, med händerna jorden,
eller vände på blad i grönskande kolonilott. Eller så lyfte jag grenar
på hallonbuskar, när det skedde.

Jag har inte längre så mycket tid åt att oroa mig över
all galenskap i Sverige och världen. Jag funderar över saker som
om det går att hänga upp lök inne i min lägenhet, eller om jag
ska frysa den. Och när kroppen tar slut, kan jag sitta och tom-glo
över kolonilott, och vackra Djupövägen, med älv och nipor i omedelbar
omgivning.

Just nu är jag lite bär-galen, mest på hallon och blåbär för tillfället.
Men har redan plockat röda vinbär o gjort sylt, svarta vinbär sylt och saft,
Hjortron bryr jag mig inte om, och havtorn har jag i frysen, köpta faktiskt.
Äpplen har jag blivit lovad av god vän, med gott hjärta. Och sedan är de bara
att hoppas på god tillgång på lingon. Asså fattar ni ?????
Vilken jäkla rikedom vi svenskar har tillgång till i allemansrätten ??
Jag tror de flesta av er där ute inte fattar. Och lägger jag dessutom till
Skörden på lotten. … ja då vet jag … då vet jag … att livet ler mot en.

Det enda … som är lite tufft nu,
är att … ja …
Man behöver ju många kärl till bärplockning,
och skörda grönsaker i. Och jag har ätit mandelkubb till
förbannelse för att få ihop lämpliga plastlådor

Men annars … annars är det rätt okej faktiskt

…
Jag upphörs aldrig fascineras över människors
totala medvetna stupiditet ! Folk som är född korkade
har jag ingenting att kritisera, de kan inte hjälpa det.
Men majoriteten som VÄLJER att både vara och förbli korkade
olärda och väljer att hitta på egna fakta… nä det är tamefan
OFÖRLÅTLIGT !!!!

Nu läser jag om pensionärer som är upprörda på FHM över hur länge
de ska behöva ”sitta i karantän”

”När nu de yngre kan leva nästan ett vanligt liv måste de äldre fortsatt
stanna hemma. Detta är ännu ett obegripligt inslag i svensk
coronastrategi.”

Ja men på riktigt ???? Från vilken j-a grotta har ni nästlat er in i samhället ?
Och det värsta …är att 27 forskare har skrivit under på detta !!! FOOOORSKARE !!!
JA MEN JA TAMEFAN IMPLODERAR SNART !!!

Rekommendationerna är just REKOMMENDATIONER !!!…
SOM ÄR TILL FÖR DE ÄLDRES SKULL !! Ni är inte fångar,
ni FÅR gå ut, och utsätta er för risken att bli smittad. Anders Tegnell
kommer inte sätta er i fängelse för sjutton j-a gubbar !!!!

Var gärna förbannade, var gärna besvikna, var gärna rädda,
men inte på Tegnell och folkhälsomyndigheten !!!!!
Men framförallt var försiktiga. Och det är egentligen allt Tegnell och
FHM säger, det är för er skull dessa rekommendationer finns.


Men som vanligt hos den bortskämde svenske är det NÅN ANNAN
som ska stå för uppoffringar, och man själv ska få fortsätta leva omdömeslöst
i frosseri och självcentrerat ! Och det gäller ju i än högre grad en majoritet
av de icke äldre äldre, som skiter i rekommendationerna.
Är det inte DEM ni ska vara förbannade på ? Eller skulle ni inte vara förbannade på
ego-politiken som dragit in både på sjuksköterskor och sjukvårdsmateriel
för att sänka skatter för de rika ?… er ? Tillhör ni inte de rika ?
Nä det gör tydligen ingen ”i det här j-a landet”.

…
Äntligen mörka nätter igen !
Jag tycker verkligen om när det blir mörka sommarnätter.
Många landsmän ser suspekt på mig, när jag ser uppriktig ut
när jag säger att jag gillar alla väder vi utsätts för i Sverige.
Samt att jag ofta brukar säga att de årstider jag tycker bäst om,
utav de som finns, är Vintern, våren, sommaren och hösten.

Men jag har till slut, inte bara blivit vän med att
inte vara som alla andra, utan tom omfamna det.
Och jag har förstått att majoritetens åsikt definitivt inte är
någon garant för att åsikten är sund eller klok. Ganska sällan
faktiskt är det så.

Jag går nu min väg nu… min stig, utstakad efter mitt hjärta,
och mitt förstånd. Och inget av dem går av för hackor.
Ja skulle säga att jag är förbaskat klok, i i grunden har ett stort
varmt hjärta… så är det bara !

Det växer i trädgården, så det knakar. Mycket har lyckats väl.
Och ger fantastisk skörd. Annat blir nästan ingenting, trots ståtliga
stjälkar och blad. Blomkålen verkar inte vilja ge ifrån sig något,
trots att jag gett den allt den sägs ska vilja ha, och skyddat den från
kål-maskar. Några ståtliga plantor, utan kronan på verket. Jag ser det
inte som ett misslyckande, men lite tråkigt. Det är så mycket som spelar in,
i väder, vind, jordmån o sånt, som man inte styr över. Och blomkål,
är en de mera nyckfulla sakerna man kan odla, har jag förstått.

Men så många succéer,, som Märgärtor, rödbetor, rädisor, squash,
isbergssallad, romansallad, spenat, kålrabbi, lök, grönkål, palmkål,
mynta, basilika, rabarber och piplök. Och så mycket lovande som broccolin,
palsternackor, morötter. Och så de som hoppet ännu lever på. Spetskål,
purjolök, röd lök, persiljan, egensådd mynta, hallon, morötter.
Tomater tvivlar jag på att de blir röda i friland. Och ingen av gurkplantorna
har visat en tillstymmelse till intresse på att ge ifrån sig gurkor. Det är för kallt
och för torrt för dem, kill-gissar jag.

Jag får ju i mig fantastiska råvaror nu, godare, friskare, giftfria, nyttigare.
Men tydligen hade jag en brist i kroppen som behövde tillgodoses,
DAJMSTRUTAR, för jag har smällt i mig 3st minidajmstrutar ikväll.
Det ingår väl i kostcirkeln ?

Nu är det natt, mörkt och underbart.
Så hjärnan förstår att vi ska sova, kroppen, hjärnan,
och själen. Gonatt i sommarmörkret.

…
Testbild och sekunder

Jag brukade som liten, älska att höra sekundvisaren ticka
rytmiskt, entonigt i bakgrunden, och inga andra ljud.
Och ibland kunde jag tittade på den samtidigt, och låta
mig hypnotiseras av dess enkelhet, dess sövande
harmoniska takt. speciellt om det fanns folk i huset,
även om ingen sa något. Även testbilden på TV… på kockan där,
hade samma effekt på mig då.

Men sen …

Större delen av mitt vuxna liv, har jag dock dövat med
ljud, och intryck varje vaken timme, och tom några av de som jag sov.
För att glömma, föra att gömma mig… för att inte känna
… för att inte känna…

…känns det igen ?
Jag tror det… jag tror många känner igen sig.
Men vi har olika sätt att fly.. fly från det som gjort ont,
fly från våra känslor… och därmed fly från vilka vi är..
vilka vi är….

Dygnet runt

Dygnet runt, fyllde jag mina sinnen med ljud, och bilder,
tv, radio, musik, och göromål. Aldrig en sekund i vila,
i kontemplerande, eftertänksamhet och rofylldhet.
Men nu… nu när jag levt troligtvis mer än halva livet,
nu återvänder jag stundom till tystnaden…. till mina känslor,
till mig …. till mig …

Jag ska åter ligga och lyssna på sekundvisarens monotona,
hypnotiserande ljud. Och jag ka mitt på dagen lägga mig
på spikmattan, och ta på mig solglasögon inomhus.
Jag stänger av det yttre… och är ….och är

Alla inbillade måsten

Testbilden på SVT är sedan länge borta.
Sändningsuppehåll finns nästan inte, utom
på Kunskapskanalen. Testbilden har ersatts med
frenetisk, orytmisk, påträngande reklam. Som är designad för
satt tränga in i våra sinnen, … få oss att vilja behöva saker
vi inte behöver. Få oss att känna att vi MÅSTE ha dem. Att vi inte duger
utan dem, att vi blir sjuka utan dem, ensamma utan dem.
Men sanningen är att vi blir ensammare MED dem… Med dem..

Visst tror ni jag var/är galen ?

Erkänn att ni tänker att jag måste ha varit något av ett autistiskt
barn, som satt och stirrade och lyssnade på klockan.
Visst tänker ni att det är ganska galet ? Ja det kanske är så, att
jag har drag av det, vem vet ? Reklamen tränger in i våra huvuden,
genom öron och syn, hela vår vakna tid. Vi stirrar hypnotiskt ner i
våra mobiltelefoner i det offentliga, så väl som hemma, på jobbet,
när vi sitter i bilen, när vi promenerar. Vi har proppar i öronen
och stänger ute fågelkvitter när vi motionerar och springer.

På vilket sätt är det friskare. än att låta sig hypnotiseras av ljudet
från sekundvisaren, och sjunka in i sig själv ?

Parkens disharmoniska dunk tog paus

Ljuden från parken under sena delen av Juli har uteblivit.
Evenemang har uteblivit, så som dans och konserter.
jag kunde höra dem sent på natten, basen, baskaggen som
fick rutorna att vibrera på fönstret till min lägenhet.
Jag har inte saknat dem, Jag skulle inte sakna dem om de för
evigt tystnade. Men de kommer tillbaka… och spriten
kommer åter härska på gator och torg. Människor som slår
och misshandlar andra människor pga spriten. Begår otrohet,
kastar glasflaskor etc … jag menar sånt som normala människor gör,
såna som inte mediterar till ljudet av sekundvisaren.

Många längtar nog tillbaka till detta…

… inte jag. Jag har aldrig känt mig så delaktig
i samhället och världen, som när den stängdes ner
och tystande en stund. snart är det som vanligt igen,
och jag kommer vara en utstött oviktig
person i samhällets ögon. Som samhället och dess
deltagare tycker om icke produktiva människor…
värdelösa, dagdrivare, utan ….

Men så ser inte jag på mig

Jag ser inte på mig på det viset. Inte alls !
Jag ser på mig som iom utanförskapet, är en av de få
vettiga människor kvar. Som ser nyktrare på tillvaro och världen.
När allt kommer igång igen, och ekorrhjulen börjar spinna av
meningslöst jakt på pengar för att söka saker vi inte behöver…
så kommer jag känna det som att det är dessa som lever i
utanförskap, inte jag. Även om de är i majoritet.

Tick tack

Nu ska jag stänga av datorn, och skärmen, mobilen,
ta på mig solglasögonen, lägga mig på spikmattan, och lyssna
på sekundvisaren. Vad folk tänker om det,
rör mig inte ryggen. Jag är inte rädd att känna …
inte rädd att känna. .. och vara … och vara

…
Egentligen är jag ganska sov-trött, redan kl 21 på kvällen.
Vågar inte luta mig på sängen nu, för då somnar jag, och vaknar
klarvaken, vid 4-tiden på natten/morgonen. Men jag gör just inget
för tillfället, jag och en matbrödsdeg, jäser ikapp med varann.
Och för en kort stund sedan, var jag världens lyckligaste man.

För ni har väl ändå lärt er att lycka är flyktig, men att den alltid
kommer tillbaka, om man låter den….???

Och när jag stoppade i en sked med hemkokt hallonsylt i munnen,
blanda med grahams-skorpe-bryta i yoghurt naturell…
så friskheten av yoghurt, naturell, liksom går ut i porerna
på kinderna … ja då är man världens lyckligaste man…
… för ett ögonblick.

Allt jag har är 300 gram hemkokt hallonsylt för tillfället,
men det är oxå på ett bakvänt vis den stora lyckan och lyxen
i det hela. Hade jag haft 5 kg av hemkokt hallonsylt, hade det onekligen
lett till frosseri. Och när man frossar, uppskattar man inte,
och uppskattar man inte det man får/har… ja då är man faktiskt
inte lycklig… för det har jag bestämt !!! 🙂

Nu har tröttheten tagit över, och den euforiska lyckan
över den sällsynta hemkokta hallonsylten har avtagit något.
Men redan senare ikväll vet jag med säkerhet att ett lika
lyckligt ögonblick stundar. När jag tar min första tunna
smakprovs-skiva av rågbröd med kummin och mandel i, till
en kopp mynta te, eller varm choklad.
O sen kan jag gå o lägga mig o slötitta TV innan jag troligtvis
ganska fort somnar för natten.