Kategori: Djupt rött hjärta

Trött på politik – betänk detta !

….
Det börjar närma sig val…… och många av er är nog reda okristligt less på det tjafs och bladder, löften, lögner och sifferexerciser…….

Men betänk detta…..

”Nej, politik är inget mode, ingen ”ball och trendig grej”
För dom flesta är det en livsnödvändighet.
Och dom fjantar som kan unna sej att ”satsa på sej själv”
dem ger väl fan i resten av vår mänsklighet! ”

Björn Afzelius R.I.P

….. betänk att det faktiskt är många som är beroende av er åsikt, er röst.
Människor som inte har någon röst själva, som ingen lyssnar på… som befinner sig där ”ögat inte ser” (citat ur filmen Avatar)

Betänk att psykiskt sjuka, människor med downs syndrom, fattigpensionärer, arbetslösa är beroende av att ni röstar…..
… och om alla partier tycks vara av samma skrot och korn i edra ögon….. så gå ut på gator och torg och demonstrera mot eländet…..

Samhället , folkhemmet, håller på att förändras i sina grundvalar

För nu börjar det hända saker som förändrar vårt samhälle i grunden….
… och det går fort !
Man har på några år sålt ut alla statliga företag i syftet av snabba vinster för staten, för att kunna använda pengar till att sänka skatter för den rikaste delen av Sveriges befolkning….
Man har lurat i folk att man är arbetarpartiet…… men de är bara på din sida så länge du är produktiv min vän….. sedan blir du dumpad och övergiven ….
dit ögat inte ser…… dit ingen ser dig, ingen hör dig… dit där folk går förbi med ett obehag över att måsta komma i kontakt med dig…..

Det kan gå fort min vän… från det att du är Reinfeldts gunstling, där han mutar dig med en tusenlapp extra i fickan, (vilket inte ens är hela sanningen)…..
….. samtidigt har han fixat skattesänkningar för egen del och de bäst avlönade partikamraterna , med över 100.000 per år !!!!!
… det kan gå fort även för dig, din gamla mor, eller dina barn… från att ni är produktiva… till att ni inte längre är produktiva….
…. och då är ni inte Reinfeldts gunstlingar längre … då kan ni mycket snart befinna er där ingen ser

…läs en gång till: 100.000 per år !

… samtidigt som

Detta har han gjort under en tid som moderaterna själva beskriver som den värsta kris sedan 1930-talet !…..
Det är något som inte stämmer med det resonemanget han för….
Detta har han åstadkommit SAMTIDIGT som han med politiska medel sett till att 25.000 vårdjobb försvunnit…
Samtidigt som han på olika sätt skuldbelagt hela kategorin de sjukskrivna , och direkt gått ut med att de är lata och odugliga….
… detta har han gjort under ”kristider” … samtidigt som han försatt massor av sjuka människor utan sjukförsäkring…. som måstat söka hjälp hos Sociala myndigheter …. trots att de under sin yrkesverksamma period betalat in sjukFÖRSÄKRINGGSpremier via skattsedeln….. så blir försäkringstagarna nu blåsta på detta och tvingas med skam och böjt huvud söka socialhjälp.
Social hjälp från kommuner som kraftigt fått sina budgetar indragna till den grad att man får neka folk socialbidrag…..

Förnedrad utan rättigheter

Jag vet vad det innebär att gå till soc som sista utväg, och vara utan pengar till hyra, när vräkningen knackar på dörren, och få förklarat för sig att de inte kan ge några pengar till mat och hyra… men att man alltid kan få komma och prata med dem om man vill….. det är bara det att det mättar inte magen, och ger inte tak över huvudet…..

Jag vet vad det innebär att ständigt vara oviss om man kan betala hyran och äta nästa månad SAMTIDIGT som man på annat sätt är sjuk eller utsatt….

Denna regering pratar om fusk i samband med sjukförsäkringar, och skuldbelägger de svagaste i samhället, samtidigt som höginkomsttagare och VDar fuskar till sig miljoner i bonusar osv… men det ser man inte som ett problem….

Regeringens orimliga ekvation

Denna regering vill att sjuka människor ska ut i jobb, UTAN att göra tillräckligt med medicinsk rehabilitering ……
.. man vill att de sjuka ska ta jobb som inte finns, trots att man inte mäktar med fysiskt el psykiskt att jobba…..
… ta jobb som inte finns,k som man inte mäktar med, samtidigt som mer än 100.000 friska utbildade människor går arbetslösa….

Denna regering påstår att man minskar klyftorna i samhället genom att öka de samma…. öka sina egna inkomster, och försämra för sjuka och pensionärer…
Denna regering vill skapa låglönesektor… samtidigt som de har länge och väl gått ut med slogan: ”Det skall löna sig att arbeta”

…… kan fortsätta länge på det viset och räkna upp

…… jag kan hålla på så här länge länge till och räkna upp åt vilket håll den nuvarande regeringen vill föra Sverige…..
… men jag tror ni börjar förstå va ??…

… det röd-gröna alternativet står inte utom kritik, men är det enda alternativet till denna cyniska människosyn som alliansen står för….
….

Så om ni fortfarande tycker att inget parti är gott nog för din röst… gå då ut och skrik på gator och torg….
för Sverige håller på att bli ett land för enkom eliten….. vill vi ha det så ???

Betänk detta !!

……
Fortsätt gå …. fortsätt gå ….
Det är så jag har gjort, när allt verkat meningslöst och hopplöst…
och nånstans, nån gång har ljusglimtar dykt upp… och en strimma av hopp..
….. så jag fortsätter väl att gå…. och gå och gå…. fast jag inte riktigt tror på att jag kommer finna den väg jag vill gå på…… så går jag….

Nu går jag ensam…….
… trött på att be … på att söka upp vänner…
Bättre att vara en enhjuling med balansproblem, än 5:e hjulet, oönskad och utan funktion…. reservhjul, ballast.

…. men jag fortsätter gå…….och gå , i mörkret utan ledljus, tills det ljusnar igen, och gör det inte det, så har jag jallafall gått medan jag gick på denna jord.
Men ibland vill jag bara sätta mig ner……… och ibland vill jag gå utan att vända mig om …. aldrig se tillbaka…… lämna allt och alla bakom mig…….. men jag är för feg för det, för bräcklig och social….. tror jag.

……. så här känner jag…. tänker jag

Ord………

….. varje ord är viktigt för mig, varje ord smakar jag på,
innan det lämnar min mun…

Vad är det jag vill ha sagt ???…… och vad betyder orden egentligen ??
Betyder ett ord samma för alla ???…
hur förändras ord genom användandet av dem .. ?

Med ord uttrycker jag mina tankar mina känslor… och mitt inre….
… med ord klär jag det outtryckta reella …. det verkliga….

Många använder ord för andra syften, ….. att skapa illusioner om vad de egentligen har för avsikter…..
… att måla upp nidbilder… för egna syften, ….. att manipulera och styra andra människor…..

…. inom politik såväl som kärlek !

Det finns en plats i mitt hjärta som är oskyddad, och så kommer att förbli, med tanke på vem jag blivit, och vem jag är….
…. dit har människor nått med ord….. vackra ord som anspelat på min största längtan i livet….. och mitt stora tomrum i präglandet av den person jag blivit och är.
Vackra ord om kärlek och närhet….. vackra ord som tycks vara utan substans…..
…. dit där tomrummet är ….. landar orden som har balsam och bomull i sitt hölje… men egenintressen och baktankar under skalet, när de väl bosatt sig där…..

…… försvarslös mot dessa förklädda ord, …. faller jag som en fura mot stenbeklädd häll, varje gång det inträffar….. försvarslös mot förklädd kärlek, då det är detta jag innerst inne tyst skriker efter, längtar efter…….

Med vackra ord och till synes menad uppriktighet, har mitt hjärta öppnats likt en trojansk häst, för att sedan beröras innanför murarna….
En paradoxal jämförelse… eftersom avsikten tycks ha varit att vinna mitt hjärta kan tyckas och tros… eller åtminstone komma åt mig, få ta del av mig… vinna mig…. … men effekten blir ju givetvis den motsatta….. man får flytta ut utanför murarna och inte komma in igen…… så länge som mitt hjärta lever

…. detta har skett många gånger, av olika personer, för att det varit möjligt, för att man sett att det varit möjligt hos mig….eller kanske man inte förstår att man gör detta …….

…..
Jag far illa när jag ser dysfunktionella familjer där barn far illa och behandlas illa….
…. empatin blir ofta då så påtaglig att den upptar mig helt för en stund…

Men ibland när jag ser det motsatta…..
barn i trygga familjer, som får pussar i tusende, och kramar än mer….
… så trots att jag gläds …..
Så gråter jag oxå inombords för något jag aldrig haft, och aldrig kan återfå…
En trygg uppväxt, med kärlek, omtanke, pussar och kramar, och vänliga ord…..

Det satt aldrig någon uppe och väntade på mig, när jag var liten, det var ingen som frågade vart jag varit, eller hur jag haft det.
Ibland kan jag känna mig som spetälsk……än idag i vuxen ålder, är jag rädd för närhet. Den närhet jag så paradoxalt längtar till mer än något annat…..

Men närheten och tilliten är svår för mig……
Jag blir ofta utnyttjad….. för jag kan utnyttjas……för att jag blev utnyttjad
För jag kan inte utnyttja …..

Jag tror inte att jag är värd att älskas….. det sitter djupt i mig….
Det kanske är svårt för dig som läser att acceptera det jag skriver….
Men när den person som är din värld, ditt allt, den som skall ge dig allt det där ett barn behöver…. kärlek, stöd, självförtroende, självkänsla……
…. om det är den personen som gjorde det ingen fick göra …… då sitter det kvar.

….. det ingen fick göra……

… och ingen såg nåt , ingen visste något, och ingen trodde mig……
…..

…och jag straffar mig så hårt … varje dag…..

… men imorgon torkar jag tårarna igen, som tusen gånger förut, och fortsätter leva med de förutsättningar jag fått

…sov gott

….
Ibland blir jag så trött….

Trött på all ondska all egoism och förstörelse….
Och jag blir trött av de ok jag bär…… de ok ingen ser..

Ibland blir jag trött på att kämpa … slåss för mitt livsberättigande ….
…… så ofta får vi höra att vi inte duger, vi som inte har ett jobb…
En belastning får vi höra att vi är, alla arbetslösa och sjukskrivna….
Och vi blir straffade varje dag…… varje timma och sekund, av ett samhälle som ser ner på oss……

…. jag är trött, väldigt trött på all egoism och cynism, all elakhet och pengafixering.
… väldigt trött..

…

….
Where to start ??

Är jag kapabel till kärlek ??……..Ibland funderar jag faktiskt….
…är jag värd att älskas ??……. ibland har jag faktiskt funderat.

Jag är inte bara kapabel till kärlek…… jag är kärlek !!
… nästan allt jag gör tänker är kärlek, empati, och goda avsikter…..
… och jag är inte ensam om det … vi är många som är så…. många, många….

… och JA jag är värd att älskas ….. trots alla ord och handlingar som gjort sitt bästa för att få mig att tro annorlunda i min uppväxt mm…..

Mitt hjärta är låst nu, för påhälsning….. och jag kan inte ge någon nyckeln.
Nyckeln finns i hjärtat på den som faktiskt älskar mig på riktigt….. i allt jag är.
Nyckeln är ingen nyckel… nyckeln är ett hjärta som älskar rent och klart !!

Ord är inte nyckeln ……
Tillit är en del av den….
löften är inte nyckeln ….
vänskap är en bit av nyckeln…
acceptans och erkännande är en del av den
krav är inte nyckeln …..
trygghet är en del av den….

…. men den sista lilla slipningen som gör att låset mot all förmodan skulle kunna öppnas…… kanske inte kan läras….

Men jag har mycket mycket att ge… för hon som förstår värdet av det hon får

……
Hej far !!

Jag tänker ofta på dig, och saknar dig…..
…..pratar ofta om dig.
Jag ser dig här nerifrån…. jag ser dig i mitt inre, och minns.

Ser du mig far ??… ser du mig där uppifrån ??
Här nere kan jag känna mig osynlig ibland…. just nu, är ibland.

Jag har släppt efter lite igen far… på vissa saker, de saker man ska göra för sig själv, för att må bra. De saker man ska ta tag i för sin egen skull….
De gränser man ska sätta gentemot andra…..

Ibland tror jag inte att jag är värd lycka far….. tror ibland inte att jag är värd kärlek far….
Mina gränser inåt har aldrig existerat…. så när folk är dum, kastar ur sig fördomar och skit, talar om för mig att jag är dålig…. så går det ofta rätt in i hjärtat far….

Ser du mig far ?? .. ser du mig där uppifrån himlen ???

…..
Jag älskar dig inte !
… men jag hade gett vad som helst för att få älska dig.

Jag saknar dig inte….
… men jag saknar det du inte förmådde ge mig.

Du är vid liv….. du lever…
… men du finns inte, existerar bara utanför.

Jag kommer aldrig bli hel…..
… men jag tar mig fram med vad som givits mig.

Jag saknar dig inte ….
.. och ändå saknar jag dig mer än något annat i livet.

Jag saknar dig inte…
… men det är ett evigt tomrum i mitt inre där du skulle tagit plats.

Jag är inte hel…. jag är halt och lytt…
… jag är osynlig, för den som inte öppnar sina ögon…

Du är fastkedjad….
.. och du har själv låst, och svalt nyckeln.

Jag är osynlig… osynlig…
… osynlig för mig själv, om jag inte ser bakom spegelbilden

Du är från en svunnen tid, den tiden är förlorad…
… morgondagen finns att erövra, fast inte som mor och son…

Du har min empati….
.. men inte min respekt, och inte min tid, inte min tid.

Jag saknar dig inte ….
.. och ändå saknar jag dig mer än något
annat i livet.

Just nu är det aningen visset, och smådeppigt. Jag har inte kunnat vara så självständig som jag velat vara pga en långdragen förkylning.

Självständigt

Och för mig är hälsan extra viktig för min självständighetskänsla, eftersom jag inte arbetar, och har den stolthet och den ekonomiska frihet detta innebär.
Och det medför massa andra restriktioner i min frihet pga av just dålig ekonomi.
Tex så har jag inte råd med bil, kan inte fara bort, utan att be nån annan. Kan inte åka på semester pga ekonomi… Kan inte gå på pub och träffa folk pga ekonomi… gå på konserter, köpa något över huvud taget nästan…

SÅ…. det jag kan göra … är det jag brukar göra, cykla, simma, gå promenader, fotografera, spela pingis, tennis osv …
Men inte när jag är förkyld…. och nu har jag hostat i 2 månader !

Bemöts man som man bemöter ? .. får man det man ger ?

Jag har ofta hävdat att man får tillbaka det man ger …
…dvs att om man beter sig trevligt mot folk, så är de trevliga tillbaka. Om man hjälper till i olika sammanhang, så hjälper folk en tillbaka….
Om man är en vän, så får du vänner ….

Nå dessa påståenden är inte helt osanna… men ej heller helt sanna.

För det handlar oxå om de val JAG gör, dvs vilka jag accepterar som mina vänner, och hur får de bete sig mot mig utan att jag markerar….de GRÄNSER jag sätter upp för mig själv.
Vad ska jag tolerera och vad tolererar jag inte

Är man uppväxt utan dessa gränser för sig själv, får man givetvis svårare att sätta gränser, OCH det finns människor som medvetet utnyttjar sådant.

Men så är det även så, att det handlar inte bara om att den ene är snäll, och den andre är dum. Eftersom det ’är mitt ansvar att sätta de gränser jag vill ha gentemot mig, inte någon annans ansvar. Så om jag tillåter folk att behandla mig respektlöst, så kommer många göra så….

Men gränssättning kommer med ett pris oxå …. när man markerar för vissa … så försvinner dessa vänner/bekantskaper…. och i vissa fall, så må det ju vara hänt.
… men ibland blir man ändå ledsen över detta…

Jallafall så känns det visset just nu…
Ibland vill man bara dra iväg nånstans …. på luffarstråt

ps … två nya blogginlägg samma kväll… scrolla ner om du missat det om frihet

…..
Jag tänker på hur vi föreställer oss döden…..
Vi som lever i ett land där vi avsagt oss vår tro, för att slippa kyrkoskatten på nån tusenlapp om året….

Själv var jag ”dödsrädd” för döden när jag var liten… Jag hade jätteångest inför min egen död, och inför mina föräldrars…. i synnerhet då mors, då hon var den som försörjde mig, och om och om igen hotade att ta livet av sig…
Så det var väl inte så konstigt iofs… att jag hade ångest inför döden.

Astrid Lindgren lindrade dödsångest hos många barn

Jag tror att Astrid Lindgren faktiskt bidragit till att jag inte blivit ett komplett nervvrak.
Hon räddade mig genom sina sagor, och att hon inte räddes att ta upp ämnet döden, till och med i barnberättelser som Mio min Mio, Ronja Rövardotter, och Pippi Långstrump, där hennes mor var i himlen.

… men framför allt i bröderna lejonhjärta, där hela berättelsen börjar med att Jonatan hjältemodigt hoppar ut, med sin lillebror, genom fönstret vid en brand…
Jonatan hade berättat för skorpan att man kom till Nangiala efter döden, och att de skulle återses där…

Som liten kunde jag då relatera på något sätt till detta hemska okända, som kanske ett barn inte ska behöva fundera över, men nog väldigt många barn gör

Nedbäddad förberedd på att dö

Jag kunde på fullt allvar bädda ner mig själv vissa kvällar när mors ångest smittat av sig för hårt… bäddade ner mig och trodde att jag inte skulle vakna upp igen….
Och jag tror inte jag var/är det enda barnet som funderar kring dessa saker, speciellt som många barn far illa , och får vara föräldrar åt sina föräldrar.

En som aldrig dog

Jag frågade farfar en gång när jag var väldigt liten…. Farfar som utåt sett var den sorglöse, glade trubaduren, ständige optimisten…..
Jag frågade honom rakt av när han skulle dö …..
Han blev ställd av frågan och svarade :

Kai-Tomas-gubben (det var hans smeknamn på mig)…. Farfar dör aldrig…
Detta föranledde mig att i flera år gå med den tron att just farfar faktiskt aldrig skulle dö….… andra kanske, men inte farfar

43 år gammal och nästan ingen dödsångest nu längre

Nu har jag hunnit bli 43 år…. och i bästa fall, om jag får vara frisk, så har jag halva livet kvar. Men jag kan lika gärna/ogärna dö i morgon.
Och ju äldre jag blir desto mindre ångest inför döden har jag….
Jag pratar med min far i himlen då och då… det hjälper mig att hantera hans bortgång, och samtidigt mina tankar…
Men det är inte döden jag är rädd för idag…… det är snarare att inte ha levt, innan jag dör… att inte ha blivit älskad, och haft en att älska, innan jag lämnar in, och drar gräsmattan över huvudet….

Är faktiskt tacksam för varje dag jag är frisk

Fast det där förändras oxå med åren….. för samtidigt som jag känner så, så blir det mer och mer så att jag lär mig uppskatta det lilla i vardagen….
Låter kanske som en klyscha … men det är verkligen på det viset.
Jag uppskattar verkligen att få äta mig mätt, varje gång jag gör det….
Och jag toknjuter av varje årstid, och av frisk luft…
Jag gläds verkligen så länge jag kan cykla, simma och gå för egen maskin….
För jag har smakat på vad det kan innebära när allt är borta, när ingenting spelar någon roll….
Så jag vet att uppskatta varje sekund…. innan döden hämtar mig oxå.

”Nu har du fiskat färdigt Lindqvist !”

Eller som en god äldre vän sa, som spelade pingis med oss:

” Ja du… rätt vad det är så tittar vår herre ner och säger åt mig att, – Nu du Lindqvist har du fiskat färdigt”

Några år efter han sa så, blev det så….. men man får väl hoppas att han åtminstone får äta paltbröd med fläsk där uppe, annars vet jag inte om man kan kalla det för paradis