Kategori: rapport till himlen

…
Det måste regna … det måste få regna..
Det måste få bli grått och hôrvet, fuktigt och trist.
Det måste få stanna av, det måste kunna va tråkigt.
Det måste få regna … det måste få regna

Jag älskar att höra regnet smattra mot fönsterblecket

Om det inte får regna i mig, torkar jag ut till
en livlös öken. Det måste få regna i mig, ned för
kinder, och inuti mig. Jag njuter ofta av regn. Speciellt som
nu, när det varit het länge. Jag älskar att höra regnet smattra mot
fönsterblecket. Idag tog jag på mig shortsen, och tjock-skinns-skinnjacka
min och gick ut i regnet, i den friska svala luften. I det gråa, trista
i det hôrviga, fuktiga, kalla.

Men det är inte regnet ….

Och ibland kommer melankolin, och sorgen med regnet. Men det är
egentligen inte regnet som bär den med sig. Det är vi själva,. som
har det inom oss, alla soliga dagar, men nu… nu när regnet kommer,
så stannar vi upp en stund, och då kommer det fram, som vi stoppat undan. Det
måste få komma fram ibland… det måste få regna i mig ibland,
annars torkar jag ut invändigt.
Det måste få regna ibland, annars dör våra odlingar, annars gulnar
gräsmattor, annars dör bären och träden, och då dör allt annat. Det måste
få regna ibland, Det är välkommet, vad än för känslor det väcker i mig,
väcker i dig, väcker i oss.

Jag har stannat till en stund…

Nu smattrar det på fönsterblecket, och jag har tillfälligt stannat upp,
och det regnar lite inombords också. Det är okej, det kommer sol igen.
Jag är inte rädd sorgen, jag är inte rädd mörkret… och jag tycker om regn.
Nu förändrar regnet älvens yta, och karaktär. Och jag saknar…. jag saknar
jag saknar …

Tänk om vi suttit där ….

Jag saknar min far. Tänkt om vi suttit i sommarstugan i Stordegersjön nu,
morfarns sommarstuga, och bara tom-glott utöver sjön. Utan ord, enkom smattrandet på fönsterblecken, och plåttaken. Vattentunnorna rinner över, när de fyllts
av ihärdigt regn. Höra elden knastra och spraka i öppenspisen.
Och ta en kopp riktig choklad. Men det är dig jag saknar far.
Och det känner jag nu, när regnet smattrar på mitt fönsterbleck.

Det måste få regna ibland. Tids nog blir det sol igen.
Och då är jag redo… för att jag låtit det regna.

…
Hej igen Pappa,
länge sen jag hörde av mig.
Livet vettu ….

Livet ja … Jag har mycket att vara tacksam för.
Och jag är alltid tacksam för det jag har.
Men just nu är jag inte glad pappa.
Jag hoppas du har det bra där du är, och att du
funnit frid,… jag hoppas och tror att det är på det viset.

Jag funderar inte så mycket på döden, den kommer
ju för oss alla, och det är lika bäst att inte veta
varken när det sker, eller om det kommer något efter.
För då kan man lägga fokus på livet istället.

Tänka sig att det är snart 13 år sedan du lämnade in.
Jo … jag saknar dig fortfarande ibland.
Känner mig ensam i den här världen, som om
jag inte hörde hemma här, som om jag är en främling
utan rötter… utan hemort… utan familj.
Utan mening, utan mål. Kanske det är därför jag så gärna
erbjuder min hjälp till vänner. Det gör mig lycklig en liten stund,
Det ger mig mening… en liten stund.

Jag lever på smulor pappa, jag överlever,
Men är inte så himla glad. … inte just idag i alla fall,
och inte igår. Kanske i morgon … vem vet.

Om du hade levt, hade du fyllt 80 år i år.
Jag har svårt att föreställa mig dig som 80-åring.
Men när du lämnade, så lämnade den enda
jag känt mig nära …. ur ett familjeperspektiv.
Vi var en trasig familj, en trasig släkt.
Och jag har nästan ingen kontakt med någon
släkt idag. Mina bröder har aldrig någonsin
visat något intresse av kontakt. Jag gav upp
det för länge sedan… av ren självbevarelsedrift.
För vare sig det är släkt eller inte, så krävs det
tvåvägskommunikation…. något så när
likartat intresse av kontakt… och omtanke.

Ja …ursäkta om jag låter gnällig pappa,
men du vet allt om det där du oxå, när du var
här på jorden. Du visste vad sådan sorg
och saknad innebar. Du kanske inte alltid hade
lätt att uttrycka sådant pappa, men jag visste, jag såg.
Jag så din sorg.

Jag önskar jag blev sedd… medan jag
ännu är i livet. Jo .. jag ser till mina behov,
jag tar hand om mig själv på ett helt annat vis nu.
Och det gör livet bättre. Men det är inte sama sak
som att bli sedd…..

Jag längtar inte efter huvudlös passion, vilda
kärleksnätter, eller en vacker pokal att visa upp,
för att känna mig attraktiv. Jag vill bli sedd ….
jag vill bli sedd pappa …

Jag minns hur vi trevade oss fram när vi letade
harmonier på låtar vi spelade du och jag.
Du bas, och jag gitarr. Idag har jag blivit ännu bättre
på att hitta knepiga harmonier, samt göra egna tolkningar
av låtar av vis-karaktär. Du skulle varit stolt, tror jag pappa.
Jag har gjort några fina översättningar av norska visor oxå.
Det är väl synd att du inte är här så vi kan spela dem
tillsammans.

Musiken är den som jag aldrig upphört hålla på med.
Den skänker tröst, den gläder, den engagerar,
den är en stor del av livet. Om jag bara finge äga
två ting, vore det en gitarr, och hela min hög
med låttexter och ackord pappa.

Nå ja … det var det om detta.
Jag hoppas att finna lite glädje… kanske redan imorgon.
Och kanske tom snart känna mig sedd ….

Hör av mig igen sedan pappa, sväva lugnt !

…
Tjena pappa.
Blir inget långt känslosamt
inlägg. Ville bara säga grattis på fars dag

…
20.35

Det är kall luft som möter mitt ansikte,
och andas in i mina lungor. Spår av frost på asfalt
och i gräs. Lövfällningen är i princip färdig. Lövträden
har gått i ide, och den svenska befolkningen har mentalt
gått i viloläge, och är inte samma människor nu
som på sommaren. Ett helt annat folk.

Jag tar ett djupt friskt andetag, och tittar upp på den
nattsvarta himlen, och finner frid i en stjärnklar himmel.
Jag har alltid känt mig lycklig de sekunder jag tittar upp mot stjärnorna,
när inga moln skymmer dem. en lycka jag inte kan förklara
fullt ut. Men det har med nån slags helhet, evighet att göra.
I dess anblick, så verkar alla krig, all politik, all skövling,
all jakt på vinst borta för en stund.

20.41

Jag har provianterat på Konsum, lite kaffe, kamomillte,
mandelkubb, alkoholfri öl, julmust, mjölk, kefir,
och änglamarks raklödder bl.a.. …
Den här gången ko jag ihåg både plånbok, och hade av
en slump hela tre st bärkassar med mig, och kunde spara
miljön lite.

En ganska händelselös dag idag. Och jag kan tycka om sådana dagar,
om inte alla dagar är sådana dagar. Lax från Ångermanälven till middag,
serverat med svenskt matvete, riven morot och burkmajs.
Vissa laster jag ådragit mig, har jag med bravur haft långt uppehåll från,
och andra har jag minskat radikalt. Men man blir aldrig fri laster
och beroenden … man kan hålla dem i schack i bästa fall.

20.48

Jag är ensam, men känner mig inte jätte-ensam.
Det är ganska okej faktiskt. Jag låter vissa vänskapsrelationer
hänga i luften liksom. Avsäger mig inte vänskap, men ger andra chansen
att även de höra av sig om intresse för någon form av umgänge finnes.
Och finns det inte, ja då får man helt enkel acceptera det.
Och det gör jag. Det är många, många som kontakten på så vis i
princip har upphört om inte jag tar all eller den mesta av kontakten.
Både bland släkt, vänner och bekanta. Att inte förvänta mig
något av någon, gör mig fri, fri som vandrande majestätisk varg,
på den tyska tundran. … halvvegetarisk varg …

20.54

Gläds för närvarande över ett handfat som ej
längre har sprickor och hål i sig, samt att fått
det tätar så att ingen unken lukt sipprar upp ur avloppet.
Jag har fått sentråd av en vän, och skärnål, och har för avsikt att
sy ihop min 33 år gamla skinnjacka med oerhört tjockt skinn,
och bra kvalitet. Men sömmar har lossnat lite överallt, och
den behöver mycket kärlek för att överleva 10 år till.
Jag har aldrig gjort något dylikt, men
det kostar inget att försöka, och ge det tid. att lämna in till skräddare
har jag hört mig för, kostar ca 4000 kronor.
Jag vill bara att den ska hålla ihop, och värma mig. Inte
klara sig genom modevisning i Paris. Och skräddaren vill tjäna pengar,
… så ingen affär den gången.

21.00

Jag har via medier, och i verkliga livet under dagen ignorerat,
4-5 mansfientliga uttalanden i artiklar, lika många rasistiska och
främlingsfientliga, samt ett tiotal naiva liberala och konservativa
uttalanden som strider mot långsiktighet och överlevnad för människan.

Jag kommer dra mitt svärd igen, och strida mot dumheter,
och pennan, är bildligen, mitt svärd, i form av ett tangentbord nu då.
Men ikväll tittar jag på stjärnorna och äter mandelkubb,
och dricker kamomillte !

…
Hej igen pappa !
Det har gått 12 år nu, sen du lämnade
det här livet. Jag saknar dig fortfarande.
Jag hoppas du har det bra där du är.

Ikväll är jag trött pappa. Trött och less !
Det har smugit sig på ett tag nu. Trött på
världen omkring, på idioter, självupptagna, uppblåsta
… idioter ! Jag är inte trött på livet, så som man brukar
uttrycka det när man vill avsluta det, eller bara få
lite sympati, och tycke-synn-om.
Nej jag är trött på idioter, uppblåsta idioter,
och hur världen i mångt och mycket ser ut idag.

Pappa…. allt var inte bra förut, det vet du ju.
Och du fanns inte för mig i mina tidiga år.
Så var det ju. Men jag förstår dig bättre
än man skulle kunna tro. Alkoholen blev din falske vän,
som för många i den Lundinska släkten.
Och mamma … ja hon var helt uppfylld av sig själv,
sina självmordshot, hat mot män och …. ja du vet vad mer pappa.
Men du och jag blev rätt bra kompisar ändå på äldre da’r.
Din andra kompis alkoholen, var en falsk vän.
Och jag blev ensam när du umgicks med den.

Jag hade behövt dig vid in sida då, när hon hotade,
när hon rymde hemifrån, när hon beskyllde mig som 10-åring
för att hon ville ta livet av sig. Men du var inte där pappa.
Din falske vän hade lurat ut dig på dåligheter.
Men jag vet vad du såg i botten på din flaska far,
och jag förstår varför du drack, men hatade din falska
vän alkoholen.

Jag är fortfarande den där lille pojken pappa,
som längtar efter trygghet, efter en fast punkt i tillvaron.
Jag bär honom med mig, och tar hand om honom,
den enda som gör det, tar hand om honom.
Jag gör det genom att låta pojken komma till tals ibland.
I skrift… som nu. Nu tar jag hand om honom, nu får han göra
sig hörd en stund, som han aldrig fick då.
Det finns människor som inte har en aning om vad
jag pratar om nu, som använder nedlåtande uttryck om
att ta hand om sina känslor. Men de är idioter,
och det kommer en dag då de inser det…
… men då är det oftast för sent för dem.

Ditt hjärta var stort pappa, men du fanns inte vid min sida,
när helvetet bröt lös. Jag har förlåtit för länge sedan pappa.
Jag har till och med till stor del förlåtit mig själv,
över de människor jag varit otillräcklig inför.
Och det är ett digert antal tillfällen,
ty jag är också människa… väldigt mycket människa.

Det är bättre nu pappa, mycket är bättre.
Jag har lärt mig hantera saker bättre än förr.
Lärt mig hantera idioter bättre än förr. Men de är fortfarande
idioter, och väldigt tröttsamma i för stor dos.
Jag blir bättre och bättre på att må bra i ensamhet,
och då slipper jag fjäska för idioter, som aldrig velat
mig väl.

Men nu så är i slutet av augusti, är jag lite trött.
Slut mentalt och kroppsligt, lite lätt indignerad för
tillfället. Det går nog över snart, det brukar ju göra det.
Bara jag håller mig borta från vardagsidioter ett tag,
och offentliga idioter. Tar hand om mig själv ett tag,
i min lilla borg vid Ångermanälvens kant. Stoppar i mig näring
för kroppen, och stoppar i mig näring för själen.
Då går det nog över efter ett tag pappa.
Och du är nog vid min sida pappa.
Du och andra änglar, ger mig osynlig kraft,
när min tar slut.

Vi får väl se när vi ses igen, det bestämmer jag inte över.
Döden tar mig när han vill, skaldade Cornelis,
och så är det förvisso. Ännu en dag i paradiset på jorden
för Kai Tomas, bland alla idioter som släppts in i det,
ja och några underbara medmänniskor, i ärlighetens namn.

Jag längtar till hösten nu. Den vackra färgglada,
den eftertänksamma, den mysiga hösten.

Kärlek ? … nix !
”Det kommer flera” sa du när ännu ett förhållande
kraschat redan i startblocken … förmodligen för att trösta
mig. Det gjorde du rätt i pappa.
Men jag behöver inte flera… jag behöver EN…
som på riktigt älskar mig som jag är, inte som de vill jag ska bli.

Kärlek ? Nix !

Gonatt i himlen pappa, och hälsa chiefen !

…
Tjenamoss fassan … bra elllleerrrr `?

Det var ett tag sen jag skrev till dig nu,
men jag har inte glömt dig, du finns
alltid med mig, och jag berättar då
och då om dig för vänner.

Som ett brev på posten ?

Kommer breven fram ordentligt?
Jag tänkte om ni i himlen också har post Nord ?
Hoppas du har det bra där du är!
Eller om du återfötts till en fjäril
i Australien eller nåt, vad vet jag ?

Din röda Ibanez/elbas jag fick efter dig används då och då.
Jag kan kompa rätt hyfsat enkla rock eller danslåtar.
Men har hyfsat svårt att lära mig spela fritt efter skalor,
typ vandrande basgångar. Jag hör dem inom mig,
hur det skulle kunna låta ungefär. Jag hör dina basgångar,
när jag spelar upp en låt, men jag är inte du.

Nä jag är fortfarande mest hemma med gitarr och sång,
och spelar ibland med Åsa som spelar fiol.
Per-Åke minns du, som spelar bas och gitarr,
har tagit en paus på obestämd tid.
Hoppas han kommer igen snart.

Jo sorgen går över, men saknaden minskas mycket sakta

Jo jag saknar dig fortfarande då och då.
På något sätt var du ändå den i familjen som
jag kände backade upp mig då och då.
Ur den aspekten kan jag ändå känna att
jag känner mig ensam i den här världen utan dig far.
Dvs att jag inte hör till…. inte är en del utav
några/någon som typ hör samman.

Men nu är det som det är, du är inte här,
och jag är kvar på obestämd tid. Och ibland
är det härligt att leva. Jag tycker mycket om vintern,
men så här i februari må jag bli förlåten om jag
längtar till vår och sommar. För var dag som går
lär jag mig något nytt, men allt jag lär
mig är inte så lätt att omvandla i praktiken.
Men nåt kanske fastnar.

Försvinner all sorg och skuld efter jordelivet far?
Jag föreställer mig det på det viset, att alla bördor,
flyger iväg med en västanvind, och friheten når
hjärtat och själen. En fin tanke i alla fall pappa.

Kan hända det blir dans endera dagen för mig,
styra runt tanter i min egen ålder, tills kroppen
strejkar fram på småtimmarna. Och en halv-sekel
gammal gubbe, sen behöver en veckas återhämtning.

När jag var hälften så gammal, och hade dubbelt så
mycket ork,fick jag hälften så många danser per kväll.
Ständigt osynk

Nåja, det var allt jag hade att säga dig för den här
gången, … förresten har de ”privatiserat” sålt ut himlen
oxå” i dessa marknadsliberala tider ?
Ska jag skicka en slant isf ? … så du får ett
fint moln att sitta på ?
Tar vår herre eller hans kassör Swish ?

…
Hej pappa !

Jag sörjde din bortgång för tio år sedan,
Sorgen gick över, men inte saknaden.
Jag kan fortfarande önska att jag skulle
kunna lyfta luren och prata med dig.
Jag kan fortfarande sakna att du kom och
hälsade på mig i ditt födelselandskap.

Det var varken från din eller min sida
något drömliv jag längtar tillbaka till.
Båda med trasiga själar men med
blödande omtänksamma hjärtan.
Men ändå var du min far.

Nu är påskhelgen i det närmaste slut Far.
Och allt har bara varit ett långt jäkla
hyckleri, för att spendera pengar i skidbackar
och på After ski. Du vet att jag inte är religiös Far,
Men du vet att jag tror, och att jag definitivt
tvivlar. Ingen sund människa är utan tvivel.

Men det är hyckleri att ”fira” påsk.
Det är bara en ursäkt för att få vara ledig.
Och jag unnar absolut alla arbetare att få vara
ledig. Men vad är det vi håller på med ?
Inte har det då att göra med Gud,
that’s for sure!

Ja du vet att jag är Tomas Tvivlaren Pappa,
Det är faktiskt själva grunden för tro,
att kunna tvivla. Men jag pratar ibland
med Chiefen, som om han faktiskt finns,
fast jag inte vet att han finns.
Det vet ingen levande.

Jag har egentligen mer på hjärtat Far,
men ögonen börjar grusas,
och hjärna håller på att säga gonatt.

Så gonatt till dig Far i himlen,
från en som saknar dig!

…
Hej pappa !
Hur har du det där uppe bland molnen ?
Lirar du nå’t lite ståbas kanske, eller el-bas, när det åskar
så du får nå stret i prylarna.

Här nere rullar det mot jul, säger dom.
men det blir inte någon vanlig jul.
Det blir nog få jul-klappar i år,
då det numer är ofredande med klappar.
Förresten behövs det nog inte,
det räcker med en påstådd klapp.
Så nu är jag kanske i blåsväder.
#you too ?

Det kom massor av underbar snö pappa,
jag minns hur sotis du var på det när jag ringde
dig i Stockholm. Nu har det slaskat lite,
men mycket snö kvar ändå,
så det behövs bara pudras på lite till jul.

Pappa kan du be Chiefen förlåta de som
glömt lagen, glömt rätt och fel,
i jakten på rätt och fel ?
Det vore schysst pappa, för de vet nog inte riktigt
vad de håller på med, som den där snickaren från
Nasaret oxå lär ha sagt en gång. Ja chiefens pojk asså,
han som inte längre är orsaken till julfirandet,
fastän det var hans pryl på nåt vis.

Förresten är det väl troligtvis ”ojämställt” på nåt vis
att Jesus var man och herren är herre.
Och sen funderar jag … vad säger ”metoo” om att
komma hem gravid och påstå att det var den helige ande
som vart o strulat lite ?
Ofredande ? Eller kan det vara så att Maria inte hade
rent mjöl i påsen ? Det kan mycket väl ha varit
alla dåtidens mäns fel på nåt vis,
ja kanske nutidens män oxå…för det var nån som sa det,
och då är det nog så. Jag ska fråga Gudrun !

Josef måste iaf varit en svensk man,
det känns rätt rimligt med tanke på….

Eller är Chiefen oxå feminist pappa ?

Äh missförstå mig rätt nu pappa,
jag gillar ju chiefen, och snickarpojken,
han lär ha haft ett riktigt hjärta av guld.
Det är bara det att jag är ju rätt övertygad om att
det är människor och inte Gud som skrivit bibeln.
Och att likt segerherren i krig skriver sin falska version
av historien, så är det högst sannolikt att mäktiga
präster och påvar o dylikt,
skrev lite som passade dem.

Det kan ju hur som helst inte vara chiefens fel,
vad människor och oknytt håller på med för galenskaper,
han kan väl bara se på antar jag, och lyssna kanske.
Annars är det rätt vanligt här nere i jämmerdalen,
att komma med anklagelser och låta ändamålen helga
medlen. Och de som skriker mest om rättfärdighet,
är för närvarande värst.

Nä nu ska jag nog ta o rå om mig själv lite pappsen,
kanske ofreda mina fötter lite,
de är trötta o stela # metoo pappa # metoo

…
Fars dag

Hej far, som farit till allas vår far,
det är din dag idag
Och jag önskade det även var
min dag idag far.
Att även jag var en far, far !
Och du far en postum farfar,

Några sura toner i Ramvik

Igår skulle du varit med,
och kollat in din son svänga sina lurviga,
träffat världens bästa dansbandsarrangör,
beundrat basisten och småsvurit
lite över ett par redigt sura sångtoner.
En halvtimme innan, sista-sekunden-avfärd,
bestämde jag mig för att fara på dans,
till skånska Perikles… i Ramvik far,
av alla platser.

Je gatt skynne mä

Så nu blev det bråttom, pinglade runt med mobilen,
vinglade runt på Facebook.
Frågade dansgudinnor, och danskungar,
Frågade nära och Långt-bortistan,
tiggde och lockade, och bönade och bad.
Men de var vin-druckna, de var på halv-sekelskalas.
De var bjudna och de var objudna,
de var ursäktade och de var lata.

Mer eller mindre gubbar

Till slut fick jag plats i en gubb-bil,
fast vi själva kanske inbillade oss att det var en grabb-bil.
Ja fast en av oss var 25 bast, och han sjöng till Lasse Stefans,
så han klarar sig inte heller undan som grabb.
Resten av oss var varsitt halvsekel gamla.

Jaha du kanske undrar vad Facebook är far ?
Det gör jag också, far !

Yviga ord

Det var ”grabbiga” skryt-toner av gubbiga gubbar,
när kosan bar åt sydost. Den ena skröt värre än den andra,
och några sa meningar de aaaaldrig skulle format runt sina
läppar i en danskvinnas närvaro.

Och mycket riktigt blev tonläget annorlunda,
från en av de som kanske hade yvigast ordval på vägen dit,
när vi för hemfärd blev omplacerade i en Kia,
med kvinnlig chaufför.

Melodiska, eftertraktade skutt

Väl på dansgolvet känner jag mig som en kondor
i Eldslandet, som flyger på termik och uppåtvindar,
som en lax i en vild ström,
som en Gasell på prärien… dvs i mitt rätta element !
Och självförtroendet är på en nivå,
självkänslan aldrig kunnat drömma om.
Jag blir uppbjuden först på gamla meriter,
av någon som skuttat runt med mig förr.
Och vet att mina skutt är melodiska och
kommer från hjärtat. Och är dessutom en fager fägring,
för att boosta självförtroendet ytterligare lite.

För övrigt var ……. där

”Matadoren” var där,
han som stirrar sina danspartners i ögonen,
i tangoliknande hållning,
men inte så i takt med musiken.
”Snälla du, snälla du, stånga mig, sparka mig.
Gör nånting. Hoppa på mig.. dansa med mig”
Skrek hans för kvällen sorgsna ansikte.

Den paranta showdanserskan från Baltikum,
kastade sig bakåt om igen, i hopp om att
jag skulle ha stödbenet i fas.
den följsamma E-L från Bollstabruk,
vars dans är smidig och mjuk.

New faces

Men annars ganska många nya ansikten ändå,
för en abdikerad danskung,
en desillusionerad, skruttig, svävande fd dansgud

Man blir glad i gubbe-själen, när man som två sista danser,
”Finns det nån annan nu” och ”Highway to hell”
får dansa med dansgudinnan
jag öppnade min danskväll med

Ett kort samtal med lejonet (arrangören Lejondans)
gjorde mig glad.
Men visst saknades Lejoninnan.
Tack till Camilla för skjuts och kanon-danser.

Och årets änglavingar går till….. !!!

Och nyvunna änglavingar,
har delats ut till Ängla-danserskan
Monica som har åkt långväga och
hälsat på Egon i Gafsele.
Grattis till dina nya vingar Monica !