..
Ibland tänker jag som så att vad gäller vänner och kärlek, så är som Sting sjöng:….
”If you love somebody, set them free”
Jag vill ge mina vänner, min älskade det….
Att inte ge dåligt samvete, kräva saker av dom/henne….
Fast jag är inte alltid så stor som jag vill vara…. jag är människa, jag har brister.
Och mot vad jag egentligen önskar så är jag inte alltid så frikostig och generös som jag vill vara…. ibland kommer det outtalade krav från mig, och förväntningar.
Och detta bottnar i min egen otrygghet, osäkerhet……
Nyanser
Nu är ingenting bara svart eller vitt heller, det finns massor av färger och nyanser på skalan i livet och kärleken. Ofta lever jag ju faktiskt upp till ovannämnda också….
Och är så som jag vill vara mot andra och mig själv.
Och likaså, är detta en universell sanning, att även andra inte heller alltid lyckas leva upp till att vara frikostig och förlåtande….. Nu finns det ju vissa som man upplever inte ens försöker… men det är ju min uppfattning.
Gränser, integritet och olika förutsättningar
Jag är en person som utifrån mitt arv och miljö, inte fått lära mig att sätta mina egna gränser. Och jag är en person som trott att mitt enda existensberättigande, ligger i att vara perfekt, och till lags för andra….
Detta medför problem i livet och kärleken för mig, eftersom det inte är upp till andra att sätta mina gränser….. detta medför naturligt, att andra går på tills de får ett stopp… dvs att jag säger stopp, eller markerar mitt revir, min integritet…..
Detta är naturlag… att om jag ”flyttar på mig”, tar nån annan upp den platsen…
… so I need to stand my ground…..
(Jag hade svårt att uttrycka det lika bra på svenska)
För många är det helt naturligt att göra det, för somliga av oss, får vi lära oss ”krypa, gå och springa” i vuxen ålder…. olika förutsättningar helt enkelt.
Börja hos sig själv, men se efter var du sätter fötterna,
så du inte trampar på folk
Så på ett sätt är grunden till att kunna leva upp till ”if you love somebody, set them free”... att ge sig själv det man behöver först. För om man försummar sig själv, går man omkring med en tomhet inombords, som inte kan fyllas av andra…..
Detta är lättare för vissa, svårare för andra, utifrån de förutsättningar man givits i livet… vilken pokerhand som delats ut. Lättare naturligtvis för dom med en tryggare uppväxt, svårare för dom som kommer från missbruk, våld, hot, kärlekslöshet, övergrepp och manipulation…. Man ska bara veta att förutsättningarna är olika…
Sen finns det människor som gått över barriären åt andra hållet, att man i alla lägen ser till sitt eget bästa, detta är ett problem också, om man vill ha ett humant samhälle….
…. det är lätt att bli undanskuffad om man inte sätter ner foten i backen !!
