…
i Tyskland på 30-talet blev det extremism att tillhöra Socialdemokraterna.
I USA på 50-talet var minsta lilla vänstersympati, det samma som landsförräderi och ”kommunism” eller ”socialism” som i USA hade och delvis har ungefär samma klang som om du säger ”nazist eller fascist i Sverige idag, ja eller för den delen ”kommunist”
I Ryssland , Turkiet och Syrien tycks demokrati och fri journalism vara extremism, eftersom de fängslar dessa och all opposition. Erdogan (Turkiets diktator) själv ska ha uttryckt att ”demokrati är som en spårvagn., när man är färdigt med den så kliver man av” Och för IS är allt utom deras våld och förtryck, det extrema.
För mig som ser på mig själv politiskt som humanist, socialist, miljövän, gillar öppenhet även utanför EUs gränser, för mig som är 75%-ig vänsterpartist, kan moderat politik te sig rätt extrem. Tex att förbjuda fattigdom, slå undan fötterna på sjuka och gamla ekonomiskt, sakteliga införa en polisstat, förespråka ojämlikhet, stärka sociala klyftor, ge skattefinansierade bidrag till de redan rika. Men i Sverige 2017 har Moderat politik normaliserats och man pratar om termer som ”statsbärande”. Medan vänsterpartiet tex fortfarande i ”seriösa” debatter tvingas svara för ett annat lands politik, i en annan tid för länge sedan. Det landet var Sovjetunionen. Idag är Ryssland faktiskt mer kapitalistiskt än något annat. Marknaden är fri, men inte folket. Stora kapitalister och Putin styr Ryssland.
Så allt beror på vilken tid, i vilket land, i vilka strömningar du lever i för att definiera vad som är extremism. Våld kan ju tex tyckas extremt, men är det extremt med våld om nån ger sig på dina barn, och du försvarar dem med våld ? Jag tycker ju inte det.
För mig är det en gåta med världspolitik, maktspel, lögner, terrorism, och statsterrorism. Assad i Syrien är en mördare av stora mått, men han och Putin hävdar att de stävjar terrorism.
Trump skickar missiler mot Syrien för att Ivanka blev upprörd (?)
Vad som rörs sig i en människa som Rakhmat Akilov är för mig obegripligt. De uttalanden som iofs är obekräftade, tyder iaf på att det är något riktigt galet där uppe i kapsylen. Attentatet i sig talar ju om att det inte fungerar som det ska i huvudet. Och om det stämmer att han ska ha upprepat uttalanden som: ”våra bröder i Syrien gör det enda rätta, räddar liv på muslimska barn och kvinnor”… så måtte han tillsammans med herr Trump vara något av det mest ointelligenta som går i ett par skor. Det är nämligen nästan uteslutande muslimer som IS mördar.
Trots alla funderingar man har, all ”fakta” jag söker, så känner man sig ändå rätt ovetande. Och det är delvis väldigt sant. Jag vet ingenting om hur det är att leva i Uzbekistan eller Syrien. Jag har ingen susning om hur människor kan bli som en Trump, Assad, Åkesson eller Erdogan. Jag har ingen aning om hur det är att vara fattig i Peru, eller svältande i Etiopien. Så allt mitt pladder till trots, vet jag nog rätt lite ändå. Men jag tror nog just den vetskapen om ens egen ignorans är en av de mest nödvändiga för att motverka extremism och våld.
Maktsträvan och maktlöshet skapar statsterrorism och statslös terrorism. Segregering och utanförskap skapar våld och misär. Nationalism och Kapitalism driver människor ifrån varandra. När människor drivs ifrån varandra, skapas motsättningar och oförståelse, fördomar och våld.