Författare: tomastvivlaren

… Idag åkte jag ner till ”Eken” (Sthlm)… och sov bara 2 timmar innan…
Tog nån timme innan jag lyckades sova på bussen….
Nu så här på kvällen känner jag mig rätt mör kan jag säga….

När det är så här som det är…

… så finns bara att fortsätta… outtröttligt fortsätta.
Som Bergsklättraren som ramlade ner i en spricka utan möjlighet att ta sig upp….
… kommit bort från sina kamrater, vilka han ändå trodde var döda.
Enda vägen som var möjlig, var att gå ner djupare i sprickan, och hoppas på att det fanns en utväg där…..

Han visste att han inte kunde hoppas på att någon annan skulle kunna komma till undsättning. Och tanken på att gå ner djupare skrämde honom från vettet.
Undernärd, ensam och uttorkad, utan mat och vatten i konstant kyla…
Som ett mirakel hittade han en utväg till slut…..
Bara för att inse snart nog, att han hade framför sig en glaciär som var som en labyrint, där han återigen riskerade att ramla ner…..
Och att han var tvungen att gå denna sträcka med brutet ben, om än något uppstöttat, så kändes det som det gick av en gång till för varje steg….

Bergsklättraren fick rikta in sig på små mål hela tiden att ta sig från punkt A till punkt B på en viss tid….
Fast han ”visste” att det inte fanns något hopp… så fortsatte han ändå…
Han visste att han skulle dö…..
Men han tänkte att han kunde ju lika gärna dö medan han rörde på sig, istället för att göra det genom att sitta kvar….

Han tänkte att om han slutade ta beslut, så var det över… då var det slut.
Även fel beslut var bättre än inga beslut….

Och när det är som det är här nu, så är det mitt val…..
Att fortsätta gå….. sätta upp små mål, och fortsätta trots att jag inte ser någon ljusning….

Men vist är jag rädd, att ta steg framåt… för jag är på en glaciär jag oxå, med djupa sprickor att ramla ned i… och jag är livrädd att ramla ned i en igen….. för jag är inte där nu, men jag har klättrat upp från sådana 2 gånger förut…..

Men jag måste tro på mirakel….. måste tro på ljuset, har inga andra val…
Fast att gå med delvis nedsatt syn pga undernäring på en sådan plats, gör att du inte kastar dig ut och springer….

Jag har klarat mig med livet i behåll förut, och kan göra det igen. Jag har mer erfarenhet nu än då….. jag är oxå på ett sätt mera ensam i min kamp…

Allt detta med bergsklättraren (som för övrigt är en sann historia) är metaforer, som beskriver min egen kamp, som inte ligger på en fysiologisk nivå, men en själslig….
Jag är inte ensam om detta… det finns många många fler..
Så om ni är en ” undernärd, uttorkad glaciärklättrare” liksom jag …. fortsätt gå, fortsätt gå, fortsätt gå….. även efter att hoppet sinat, även efter du inte orkar längre, så orkar du ännu lite till…..

…. Jag har inget annat val än att tro på det omöjliga… tro på mirakel.

(Ps bergsklättraren överlevde)

…..
Så jävla less….

… på att gå omkring och få höra att man inte duger….
Att vi är lata simulanter, vi som är sjukskrivna eller arbetslösa…

Det sker nu … redan nu sker det folk tar livet av sig som direkt följd av de omänskliga reglerna kring F-kassa…..
Jag undrar jag vad Palme skulle tyckt om detta och Tage Danielsson, de ligger helt säkert och vrider sig i sina gravar

Men framför allt så är många i ett moment 22…
Och att ständigt få höra piskan vina kring öronen….moderatpiskan som ska få upp lata svenskar ur sin soffa …
Reinfeldt kallar svenskarna för mentalt handikappade i sin bok ”det sovande folket”
Det säger lite om hans syn på människor… det är en sådan människosyn svenska folket valt till statsminister … HUR FAN KUNDE DET GÅ TILL ???

Det finns inga jobb att söka … och även om det funnes skulle ingen arbetsgivare ta en långtidssjukskriven före en frisk människa…
Blir så jävla förbannad och ledsen…. och uppgiven …
Dom pissar på oss… och folk låter dem göra det… för att få några hundra till i plånboken….

För det är så Moderaterna ser på sjuka … som lata….
Tro mig det kommer bli fler skördade liv, om Alliansen får 4 år till….
Det håller på att skapas ett samhälle som inte jag vill leva i ….
Man håller på att skapa samhälle som i forna Östtyskland med angivare… och dela upp befolkningen mellan friska och sjukas, där sjuka bär hela skuldbördan…..

Sjuka har snart inget värde alls …

Man pissar på dom som gråter sig till sömns varje natt, och har ångest…
Man pissar på dom som har verk och inte klara av ett jobb, och dessutom inte får något jobb….

Man vill att sjuka ska jobba med jobb som inte finns, från arbetsgivare som inte vill ha dem … och detta ska lösas genom att ”motivera” dem att bli friska genom lägre ersättning samt utförsäkringar….

Jag är jävligt less nu kan jag säga …
.. och jag vet inte om jag känner stöd eller förståelse från något håll varken politiskt eller från myndigheter,,,, och ganska svagt från det arbetande folket som är .. eller åtminstone var mina bröder och systrar…

We pretty much stand alone now

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Någonstans, och överallt förgås någon god människa av skuld. Ingenstans
och överallt frodas, och blomstrar en människa utan samvete….

I hela riket Sverige…. varje dag, en ändlös ström av bilar, människor och annan rörelse… .Som en förprogrammerad teknolåt som upprepar sig själv om och om igen….

En människa någonstans, likt många andra, vaknar av alarmet från väckaren, för att göra ännu en arbetsdag, och ännu en, och ännu en och….
Samtidigt ligger ett annat liv och väntar in sitt slut….
Och tittar tillbaka på massor av arbetsdagar, och 2000 dagar och nätter i sjukdom och lidande av arbetsskador….

Den bara rinner på den strida strömmen av bilar och människor, dygnet runt, kan man från en upphöjd plats se dess röda baklyktor, i neonet som lyser upp städerna.
Ständigt på väg….. ständigt strävande efter nått nytt, efter nått mer..
Och nästan aldrig kommer fram….

Någonstans och ingenstans vaknar en sjuk människa upp, utan mening eller mål….En människa vars värde devalverats till noll……
Som Varje dag, varje timma, varje minut, letar efter en mening, ett värde och en stolthet…
Varje dag slåss med sina demoner, går på de ben de inte har, slåss mot något som inte finns…. Och bär på en verk som inte syns….. och varje dag får hon höra att hon ligger den arbetande till last, den rike till last, samt är en simulant och fuskare…

Och allt bara rullar på…. dag ut och dag in, och du och jag blundar när vi går förbi….Bilisten har dimmade rutor. Den gamla alliansen mellan arbetaren och den sjuke är bruten… Nu försöker makten bilda en ny allians, mellan Finansmänniskan och arbetaren …. Mot den sjuke och arbetslöse.

Någonstans, och överallt förgås någon god människa av skuld. Ingenstans
och överallt frodas, och blomstrar en människa utan samvete….

En ändlös ström…. någon dör samtidigt som bilarna rullar ut ur garagen… Hjulet bara fortsätter snurra….
Lite längre bort sitter ett barn med flugor ikring sig, och uppblåst mage, och har inte kraft att resa på sig…. samtidigt som en annan människa, i en annan del av världen, tar pengar som skulle gett detta barn mat och sjukvård…. han tar ut 6 miljoner kronor i lön av de pengar som det rika folket avsett skänka till barnen….

Någonstans, och överallt förgås någon god människa av skuld. Ingenstans och överallt frodas, och blomstrar en människa utan samvete….

Någon har fått jobb utomlands, som representant till nån slags union, och tjänar 70.000 i månaden, … någon annan har fått sin sjukersättning indragen, trots depression och en utsliten kropp Hon faller , fast nu har skyddsnätet tagits bort av representantens allierade …..
En av dem avslutar abrupt sitt liv i förtvivlan, den andre köper en bil till och en lägenhet på annan ort…..

lite längre söderut och österut, tejpar en kvinna på sig sprängmedel, och tar med sig andra i explosionen….. en terrorist !
Långt långt mer västerut i världens rikaste land, skickas det ut soldater till detta område där kvinnan dog…. för att försvara sitt det rika goda landet i väst…
Soldater som skjuter ner resten av kvinnans familj…. men soldaterna är goda människor….säger man

Någonstans, och överallt förgås någon god människa av skuld. Ingenstans
och överallt frodas, och blomstrar en människa utan samvete….

…
Ääääntligen

Vad underbart med massor av vit puderlätt vit snö, som lyser upp i vintermörkret.
Vita oplogade vägar som bilarna får ta ner farten i, samt kliva ur bilen ibland och skotta sig fram….

Stora fält av orörd snö, där inte en människa ännu satt några spår… fullt av glittrande orörd snö…Man får pulsa fram i snön, som ger mig en omhuldande mysig varm känsla…

Trädens grenar tyngs i viss mån ned av snön och bildar underbara vinterkort, för den som öppnar ögonen och har förmåga att se det….
Barnen får en extra energiladdning… kastar sig furiöst, hämningslöst och glatt i nysnön….åker kana på allt som går att åka kana på…..får rosiga friska kinder nedanför en till ögonen neddragen toppluva full med snö och frost !!

Det skottas friskt framför portingångar, och folk får en ursäkt att prata med varandra igen ….Och skottning ger motion, friskluft samt styrketräning…

Kort sagt snö blir man glad av….

Mitt på dan idag så funderade jag om jag verkligen skulle åka på dans i Sundsvall, till Jannez ….utifrån att jag helt enkelt inte var spec sugen…
Men… tänkte jag…..Det har hänt många gånger förut att det varit de gångerna som blivit RIKTIGT kul…

Hubba hubba !!… vilken kvinna !!

Och så blev det faktiskt denna gång… av flera anledningar.
En var kvinnan jag dansade sista dansen med….

Herre min je …. jag tappade fullständigt andan, när jag såg henne….
Och likaså när vi dansade 3 danser…..
Hubba hubba.. som ”Marsupilami sa när han blev ”kär”

Vilken Kvinna … uj uj…… minns knappt vad vi pratade om…. är rädd att jag svamlade en del…

Fel ställe och 30 min sent

Det var Marita och jag som samåkte ner till Sundsvall. Vi visste att vi skulle till Folkets Park. Ingen av oss hade dock varit där…. så hon ringde sin son och frågade vart det låg… Sonen antog att Folkets hus, och folkets park var samma sak…. och således hamnade vi efter hans vägbeskrivning vid Aveny…..

Men jag hade en känsla av att det skulle ligga nära fotbollsstadion… såå vi for åt det hållet. det visade sig vara rätt. Vi var där 30 min efteröppnandet… mig gjorde det inte så mycket…

Vallning

Mina nya gympadojer var ”tröga” under sulan, så efter tips, så ”vallade jag dom med en stearinljusstump……
”Fonkade” sketa-bra !!

Aj… (Nu medan jag skriver)…. jag satt visst på den stumpen… kvar i bakfickan

Bara nytt folk nästan

Knappt en käft kände jag … nästan alla kvinns var nya bekantskaper… och det var lite skojsigt…. Jag hade som utgångspunkt att det kanske inte skulle bli lika mycket uppbjudet som på hemmaplan… i Sollefteå…
…men nästan lika mycket blev det faktiskt… fick bara ”vara ifred” 3-4 danser

Min väns vän Anders från övik, som buggar så kul, var där.. kul med nåt bekant ansikte, även om han inte bjöd upp mig

Men det måste ju berott på att….. hmm få se nu… jo att jag inte buggar !!

Fika-kö

Det gick tokfort till paus… och Jannez spelar ju alltid gammeldans precis innan paus… så då tänkte jag som inte dansar gammalt ställa mig i kön för fikat…
och komma långt fram i kön…
…. men naturligtvis gick jag fel… och sedan tog det 5 min till innan jag hittade vart fikarummet låg…
Och det blev ett ”ödesdigert” misstag… för nånting gjorde att kön stod HELT STILLA i säkert en kvart…
Och framför mig i Kön stod ett par (som det såg ut)…. men jag funderade om det var så…. han stod och höll om henne om ryhggen 60% av tiden vi stod i kö… men resten av tiden ägnade han åt att flirta med och klämma på en kvinna som stod framför honom i kön..
… och vem tror ni det var ????…… JO HON SOM JAG PRATADE OM ÖVERST I INLÄGGET …. dessutom stod det här paret o hgostade I SINA HÄNDER hela tiden, och SNETT BAKÅT !!!!!…. gissa vem stod där ???….. JAAAAG !

Och under tiden hann jag få b”beställning av slow-bugg-Egon från Åsele… så det var ju bra … för honom jallafall *ler*
Egon blev jätteglad över att jag lovade köpa fika till honom…. men såg lite nervös ut när jag sa att ”Då skall jag ha sista dansen och en puss som tack”

Han var nog lite orolig att jag inte skämtade… (*Sadistiskt flin*

Nä jag vet inte om det finns nå mer att tillägga om denna hellyckade kväll…..
… hade tokroligt jag…

Så roligt att jag betvivlar starkt att det blir lika bra i Junsele den 29 jan….som jag planerar åka till
Sen kanske det blir Maran i Övik dan efter … men nu suger jag på denna karamell ett tag ….

… Har han gått och blivit religiös ??

… njä … inte mer än förut, men det var snyggt kors ju !

Den 17 mars är något att se fram emot här i Sollefteå, och Sverige…då är det första dagen på ett halvår som dagen är längre än natten…. och då blir det ljusare och LJUSARE OCH LJUSARE !!!

Ju större rastlöshet jag känner, desto mer försöker jag kompensera…..
Ju större tomhet, ju större utanförskap osv … desto mer kompenserar jag…
… genom att skämta bort saker nästan till desperation, att hjälpa till, vara till lags och vara överdrivet framåt och trevlig… men även uppfattas som otrevlig iom att jag då går för långt i min iver att synas och höras…..
När jag skojar om saker, och ibland går då för långt… genom att det träffar en öm punkt hos någon…
Det har hänt mig ett antal gånger… avsikten är inte av ondo…

Men slutändan slår det ju tillbaka på mig själv…

Omedvetet provocerande…

Lika mycket som jag kan vara omedvetet provoserande till mitt sätt vad gäller humor och politiska orättvisor…så tror jag att även komplimanger kan riva upp ”ont blod” ibland…

Vad jag menar är att inte ens detta som kanske borde uppfattas som positivt, alltid faller i god jord…
Det kan uppfattas provokativt från vissa…. och ibland får jag inte positiv reaktion på komplimanger, utan motsatt reaktion.. dvs att nån säger nåt negativt om mig tillbaka…

Jag känner många likheter med en clown….. faktiskt sorgsen inuti, och känner att jag ska få folk att skratta

Ibland blir det fel…

Ibland blir det fel…..
Jag kan be om ursäkt för när jag trampar på någons ömma punkt
… är medveten om att jag inte alltid är så smidig.
Ingen människa är utan synd, ej heller jag. Förvisso beror det ju på vad man
betecknar som synd, men….

Är en djupt rastlös person inuti…. och känner mig tom, och utanför, jag är
medveten om detta, och mycket kan jag inte göra något åt,…
Jag strävar hela tiden att bättra mig, att bli starkare….

Kanske är jag en lipsill….. kanske otroligt stark

Jag är en arg man utifrån vad jag sett och upplever, utifrån vad jag ser och upplever. Kanske är det så att jag är en gnällig lipsill, som bara tycker synd om mig
själv. Kanske är det så att jag lyckats överleva saker och omständigheter som är en stor prestation att vara stolt över .. ??
Finns nog inget entydigt svar på det, all sanning är nyanserad, all sanning är
subjektiv….

Trygga människor

Jag var och simmade härom dagen. En ung tjej, mörkt hår som ska ha simträning med yngre barn. Jag slås av några saker.
Min upplevelse var att hon hade en stark aura, en stolt hållning, en trygghet och självkänsla…..
Och kände lite avund….ärligt talat..

Jag har ingen aning om vem hon är, och hon är säkert inte utan svårigheter hon heller. Tror att alla människor går igenom svårigheter på olika sätt.
Men har kanske tilldelats olika verktyg att hantera dem. Och har olika trygghet osv…

Idrott bygger människor

Och det slog mig vad bra det är med just idrott. Jag har sett många ungdomar som får ta på sig ledarskap redan i unga år, och träna, leda sina yngre kamrater. Vad karaktärsdanande det skall vara. Vad mycket självförtroende det skall bygga upp… Samt att de lär sig förmågan att fungera i grupp, både som ledare och som en i gruppen…

Så där som jag kände inför henne kan jag känna då och då, inför olika människor…, unga som gamla, män som kvinnor… beundran och en tomhet som framkallar lätt avund…
Men jag kan bara konstatera då att jag är den jag är och att det får duga bra…

Livet är berg och dalbana far…. och det är jag glad för !
Tänk om det inte var några kurvor, höjdskillnader eller smalare eller tjockare väg….
Ja tom att man ”åker av vägen” behöver inte vara negativt… bara man kraschar ”lagom hårt”…..

Basar du ?

Där uppe då far ??…. glider du omkring på ett cumulusmoln och spelar harpa ???
… Nej så klart det måste vara basister i himlen oxå kan jag tänka… så du måste givetvis spela bas till änglakören….. så måste det va !

Ta emot kusses mor !

Du far … jag vet inte om du träffat henne än, eller om hon just anlänt och fått ett eget cumulusmoln, men Min kusin C:s mamma, la igen ögonen nyligt i helgerna….
Hon hade ett tufft liv på många plan far… det vet du … ta hand om henne när hon nu kommer… så hon känner sig trygg….

Jag ska spela på hennes begravning är det tänkt….. Första tanken var Cornelis Wreesvjiks Sommarkort….. men det krävs nåt taktinstrument och en bas till min gitarr och sång… Det går inte på nåt sätt att koppla in din bas och änglakören ??
… eller blir sladden för lång …??
Ja nåja jag får väl hitta på nån annan låt…

Något sen födelsdagspresent

I helgen var jag ner till Bollsta Bruk till en god vän…. En försenad födelsedagspresent i form av 3-rätters middag och filmkväll

……. Va ?… jo jag fyller år i september, men det har liksom inte blivit förrän nu !!

Gick en promenad på kvällen, sen fick jag skjuts hem. Det blev nån toast till förrätt, fisk och pressade pårer till huvudrätt och våfflor med glass och hjortronsylt till efterrätt …. smakade mumma !!


Vänner kommer och går

Du ser väl mig där ovanifrån kanske… men om du undrar ändå, så är jag mycket gladare nu totalt sett, än i höstas, men motgångar finns, både på vänfronten och mitt eget liv…
Fast som sagt, jag har fått några nya vänner oxå de senaste Åren … En i Bollsta, en i Näs, en nyligt på Österåsen, En från Åsele, ja det är några till oxå….

Gråt och skratt

Gråter ??… nä inte så mycket alls nu… senast till Mel Gibsons Patrioten, och densammes Braveheart…. Men inte av egen sorg…
Det är bra att gråta… men inte jämt… nu har jag paus….

Skrattar ?… Ja massor … senast igår när vi såg på en fransk film ”håll käft” … du skulle asgarvat du med så du låg på golvet far… som vi gjkorde när vi såg Ice Age första 15 gångerna….…… eller Roadrunner (gråben och hjulben)

Dansar igen….och kärleken är fyrbent

Dansar igen ??…. Japp av hela min själ, spritter det i benen på mig igen, och blir genomglad av det igen….

Kärlek ?….. just nu hunden Viggo !!…

Luta dig nu tillbaks på ditt moln så hörs vi… ZZZZZzzz