Svårt att föreställa mig….

Djupt inlägg detta…. det förra är gladare

Jag kan inte föreställa mig hur det kan vara….
Har sett det på TV, jag har hört andra säga det till sina barn…
Men jag kan inte riktigt föreställa mig hur det skulle kännas….

… att höra sin mor säga att hon var stolt över den jag är, över den jag blivit.

Tänka sig…. en far som kommer hem och frågar hur jag haft det….
Det
är nästan omöjligt att förställa mig en mor som var hemma. Mor eller
far som lagade mat regelbundet…. eller ens var hemma..
Det var inte så det var …..

Det är som att föreställa sig att flyga, när man inte ens kan gå…
Om jag tänker tanken på att min mor eller far skulle… visat mig det…
… tanken på att de skulle sagt mig detta….

Det
är svårt att föreställa mig… och jag brister i gråt varje gång jag
kommer den känslan nära… och gråter och gråter och gråter….
Men det var inte så … detta kan inte förändras… det som varit …. har varit.

Därför har jag svårt att förlika mig vid tanken att någon skulle kunna älska mig för den jag är idag…
Alltså inte för vem jag skulle kunna vara imorgon, utan för den jag är idag.
Därför är det svårt för mig att tro på kärlek… därför är det svårt för mig att tro på mig själv…

Min barndom är förverkad…. går inte att förändra. Den har lämnat mig ärrad och osäker … trasig och ensam… i vuxenlivet…
Men den har oxå gjort mig stark, vacker, ödmjuk och empatisk…

Min barndom är förverkad… men min framtid ligger för mig….
… och hoppet om kärlek dör först när jag andas mitt sista andetag

Kan inte föreställa mig riktigt hur det skulle kännas … att höra en kvinna säga att hon älskar mig… och känna att orden var sanna….

…. en överväldigande tanke

Burr sa Kasper när han såg en naken häst

Har suttit på morgonsidan, och plinkat på en fin norsk låt …. ”God Natt” med Publiners. …..Har sjungit lite fast jag kanske skulle väntat nån dag till, för röstens skull…Men då får dom ge fan i att skriva så fina låtar då

Publiners – God natt (för er som har spotify, klicka på länken)


Jo nu längtar även jag till … åtminstone vårvintern

Det är burrigt ute nu, och har varit ett ganska långt tag.
Nu börjar tom jag längta lite smått till våren, …. åtminstone först och främst till vårvintern…
Ni vet när det är soligt ute, mellan 2 minus och två plus, och massor av vit härlig snö. Samtidigt som det är ljust och solen värmer.
Och man välja på att åka pulka med ett gäng vinterfanatiska ungar, eller vara i Hallstabacken kanske, med Kameran och fota dom som det går utför för
….smiley

Eller så tar man sina vallningsfria skidor, ni vet dom med räfflat under, som gör att det inte går så fort i utförsluten….
… och åker ”på tur”…. som norrmännen säger.

Ja dessa saker är kul… MEN… undrar om det inte är roligare då att dra iväg uti naturen nåstans med några vedklabbar, lite kaffe och grillkorv, samt bananer och choklad att grilla. Förslagsvis då med en hysteriskt vårvinterglad liten trasselsuddshund, som glömt att han är hund, och skuttar fram som en hare, som just fått sitt….

Vallningsfria skidor är blaha… för vissa

De här vallningsfria skidorna, retar lika många vintersportfantaster, som min morbror retar sina söner och omgivning av motorintresserade, med att envisas med att köra en gammal rysk Lada….

När jag pratade med de för övrigt mycket trevliga expediterna på Holmbergs sport i Sollefteå, så skakade han bekymrat på huvudet över mitt val av vallningsfritt.

Det är ju mycket bättre skidor, om du inte har vallningsfritt, det går ju fortare

säger han med bekymrad blick, och röst. Fast jag hävdar att jag ju inte vill att det ska gå så fort, med tanke på ”ramlingsrisken”. Och dessutom så får ju jag mera motion på det viset, om det går trögare… och det är väl därför man åker. Så vida man inte är Marcus Hellner, eller Charlott Kalla….. och sist jag såg mig i spegeln så var jag inte det…. så vallningsfritt även fortsättningsvis….. och morbror fortsätter köra Lada..
smiley
.. och för övrigt så har ju denne expedit på Holmbergs Sport dubbade däck på cykeln på vintern…. fegt ! smiley

Pensionärsträff/ Boule

I går var jag och spelade boule, och vann för första gången på några veckor:
Boule ja … en sysselsättning som många fnyser föraktfullt över att jag håller på med.
” det är ju för pensionärer” säger dom… och rynkar på näsan, o tittar lite snett.

Fast då vill jag bara säga, att det finns få ställen jag har så roligt på som Boulen med gamgubbarna och gamkäringarna (med kärlek i tonen)
Mycket jävlar anamma och tävlingsinstinkt hos dem, lite lagoma svordomar från en tant på 80 år som missat ett klot, med glimten i ögat.
Och en del tanter som är fullständigt omöjliga att få generade genom
under-bältes-humor. Och massor av kärleksfull munhuggning. Dessutom brukar jag dela ut kramar hämningslöst där. Jag tänker att det är väl riskfritt att nån ska försöka stöta på mig…eller bära hem mig…. så det förblir bara en kram
smiley

Underbara Vida 90 år

Och en tant som nyss fyllt 90. och kallar 43-årige Tomas (mig) för lill-pojken, vilket jag älskar ……. hon är ju bara bäst asså…
Hon är numera änka, fullt klar i skallen, mer än mig tom …smiley
… självklart är väl orken trytande när man är nittio, men tar sig fram för egen maskin. Och spelar boule med oss andra. Kallar 70-åriga Berta och de andra för ”ni ungdomar”… och flinar opp sig.

Alltså… änka, och ålderdomliga skavanker. Har fått flytta ner till Solgårdens ålderdomshem av praktiska själ. Och många gånger är det många på Solgården som blivit mer än lovligt senila och virriga….
Och då kan man kanske tänka att det skulle bli tråkigt för 90-åriga, klartänkta Vida….

… men maken till optimistisk lättsam glad tant får man leta efter.
När Berta skjutsade hem henne igår, så masade Vida sig ut ur bilen i sakta mak, och plirade till i ögonen, med självironi i blicken och skrockade glatt…

– ”Ja ha då blir det väl ljugarbänken igen då, några timmar”….
smiley

Så ni som fnyser och rynkar på näsan åt boule, pga av pensionärsstämpeln….
.. kan gärna fortsätta med det…,. ni går miste om nåt helt underbart.

mysigt med lite kräks


Hade känt mig lite lätt hängig en vecka … tills det igår bröt igenom.
Jag började kräkas….
Nå … det är ganska ok att kräkas… inte just då… men det brukar lätta då, och det blir bättre…. och till en början blev det bättre…

Men jag vaknade upp med migrän nästa morgon (Läs idag)….
Och affärerna var stängda…
Till slut fick jag tag på en granne som räddade mig med alvedon…

Puhh tänkte jag

Nu är det över … vad händer ??

Jo Då börjar dom borra i huset, och borrar i flera timmar ….
Jag som just hade stängt av datorn pga att fläkten levde om för mycket ….smiley

Men nu .. blir det bättre (peppar peppar)

Är du där ?

….
Är du där ?

Är du där, fast jag inte ser dig ?….
Du som var menat skulle vara min vän, min älskade….
Jag tror mig kunna känna ditt väsen….
tror mig veta vem du är, när jag ser dig.

Jag har sett det förut….. det som kallas kärlek.
Vänner som varit utan länge och väl, fann den till slut…
Fast jag börjar snart vara i ”andra halvlek”…..
…kanske jag drömmer förgäves.

Jag kan inte se mig där…
Den bilden inom mig där du tar mig i dina armar, och jag är trygg…
Den bilden är mig överväldigande, overklig….
… men ändå allt jag lever för.

Är du där ?
.. framför mina ögon, och jag inte tror att jag har en chans ?
Eller är du där, och inte vågar ge dig till känna ?
.. jag vill att du ska veta… att jag inte har för vana att se sånt.
… att jag inte tror att jag är … att kärlek är för mig.

Får man älska .. när man är trasig ?
… kan man vara älskad trots man är trasig ?
… finns du där ?

Jag kan fortsätta vandra tills jag dör….
Jag kan skratta och gråta, se gott och ont,
Se att det ät gott att leva trots allt….
Och jag kan se hur vackert livet kan vara… i all sin prakt.
Jag kan se hur vackert ett träd i skymning kan vara…
och beröras av en känslosam sång….

…. men jag vill gärna träffa dig innan allt är slut.
Jag vill gärna tillbringa mina sista dagar med dig …
,… med dig som jag ännu inte träffat…
eller har jag ??

……är du där ?
eller är allt bara en naiv dröm ?
är allt en hopplös dröm av en blind romantiker ?
…är du där ?

Vackraste kärlekslåten

Tack för takförbudet… och komplimangen !!


Oj så roligt …!!

Jag tackar härmed kära Moster för införandet av ”takförbud” för min 77-åriga Morbror…. när taket på Det stora uthuset (fd ladgård)….skulle skottas.
…. Jag tackar för att det gav mig möjligheten att få hjälpa till med detta, gav mig flera rejäla träningspass….

Skön lantlig sömn… och soluppgång

Dessutom sov jag 11 timmar förra natten, och fick uppleva en soluppgång för första gången på hela vintern…
Och vad underbart det var, när jag stod där på taket, iklädd två par långkalsonger, regnbraller, fyra lager på överkroppen….. och såg Solen klättra över horisonten….. i 20 minusgrader.

Det blev lixom nästan en symbolisk känsla över det… att se gryningen, med skyffeln i min hand, och ett bredbent stadigt fotfäste, på de väl förankrade takstegarna, som vi flyttade efterbehov…

Ganska slitigt.. men skööönt

Naturligtvis slet jag ganska hårt rent fysiskt, men inte på ett sätt som resulterade i någon värre åkomma än träningsverk…
Då företrädesvis i Axlar och ben !!!

Muttrande Morbror

Morbror var mycket behjälplig på marknivå….. men gick och muttrade och puttrade aningen över att han blivit förbjuden att klättra på tak…
I slutändan var även Morbror glad att det blev gjort… men tyckte nog att han kunde gjort det själv oxå….
smiley

God mat och varma kläder

Markservicen från Mosters sida var dessutom mycket god, då hon inte bara stod för mat och fika med jämna mellanrum, utan även försedde mig med lån av torra kläder under stundom….i Undrom

Jippieee !!??

Så… har jag nu vänt tillbaka dygnet äntligen ???… är det ett litet Halleluja ???

Nja … Jo det var underbart att se gryningen, men tajmningen kan ifrågasättas.
Med tanke på att nu börjar OS, enda gången på året som det skulle varit nån fördel med att fel dygnsrytm… och då har jag vänt tillbaka dygnet…smiley

Samt så kan nog varaktighet och även där delvis tajmningen ifrågasättas… för nu vaknade jag 05.00 i morse och hade sovit färdigt… somnade 22.30 igår…..
Och ska troligtvis på dans i Ö-vik ikväll… vilket innebär hemkomst seeeent i natt.
Typ 03.00 – 03-.30 nånting…smiley

Är inte det för mycket för en ”gube” på 43 bast … ??

Bästa komplimangen i år… av min kusins 11-årige son

Nja .. jag fick ju en fin komplimang av Kusinen Cahrolas äldste pojk (11år), när jag hälsade på senast.
Det var bara han och jag nere i källarvåningen, och vi kollade på fotboll, Real Madrid…

När han ligger på mage och funderar över tillvaron.
Först ska jag tillägga att Max är en cool kille, där fotboll är största intresset. Och att han är rätt sparsam med prat….

Rätt var det är från tomma intet, så vänder han sig om mot mig och frågar med en förbryllad min i ”nian” …

– ” Men Tomas… är du verkligen 44 år ?”

– Nä .. jag fyller 44 i år

Varpå han vände sig mot tv:n igen och såg ut att sjunksa in i fotbollens värld igen… men han funderade tydligen vidare i ålderstemat.
För efter en halv minut vände han sig mot mig igen och sade:

– ”Men det ser du inte ut att var… du ser ut att vara typ 30-35 nånting”

– Taaack så mycket Max… du e ju bara bäst (svarade jag)

Sedan tänkte jag att nu blir det väl fotboll för resten då… men efter ytterligare 30 sek vände sig coola Max om igen och sa… som fortsättning på sitt resonemang:

– ”Jo för när man är över 40 … så brukar det hänga och slänga så mycket
(sa han och pekade på armar och mage och hals)…. och det gör det inte på dig Tomas…”

Gotta love thatsmiley boy

PS … några minuter senare kom pappa Peter ner med en stor skål chips, varpå 11-årige Max lutade sig tillbaka, spände ut bröstkorgen, och fick ett stort leende på läpparna och sa:

– ”Det här är livet” (Fotboll och Chips)

Avatar

….
Det finns så många typer av filmer, genrer och olika smaker på vad folk vill se…
Förr i tiden fanns inte samma möjligheter att få fram fantastiska effekter… som det gör nu genom dataanimering och 100 nya begrepp inom filmindustrin som jag inte ens vet av….

Så då lades det ner ett stort jobb på manuskript, dialog och skådespelandet…
Avatar är en sådan film, som skulle förvåna mig innerligt, om de fick några Oskar för bästa skådespel, eller dialog osv..
Och det är synd att man inte lägger ner nåt krut på detta,…då hade denna film kunnat bli riktigt riktigt bra…

Men… det är en fantastiskt upplevelse ändå att se denna på bio… och det är nog på bio denna skall ses…. och faktiskt helst i 3D format….
Det är en enorm fantasi och naturupplevelse att sitta där med fåniga stora 3D-glasögon, och förflyttas i tid och rum, till miljöer man knappt kunnat fantisera sig till….. Man blir hänförd…

Det är den stora behållningen… i denna effektfulla-film

Men det finns även ett budskap… som berör vilka som är Aliens.
Och det finns ett budskap, som ifrågasätter vad människan eg håller på med, hur vi skövlar och förstör

Tipset är, ska ni se den… så se den på bio !!

(el möjligtvis på stor LCD-TV, med surroundljud)

Det allra djupaste sveket

En sovande ej uttryckt ilska mullrar i mig…. under all sorg

Vissa svek finns inte ord för….

En del sår verkar aldrig läka…….. verkar blöda livet ut…
Jag var bara ett barn då… jag är vuxen nu, fast med det svikna barnet i bröstet.
Jag var bara ett barn när du gjorde det…en hel uppväxt
Hade jag haft en röst… hade jag vetat, och sagt nej…
… men det fanns ingen annan, och det visste du….

Jag kan inte förstå ….Jag kan bara inte förstå….?
Jag har ingen kärlek i mitt bröst, bara sår….bara ärr.
Och det brinner … gör ont i mig när jag ser kärlek inom familjer… så ont !
Platsen där min inneboende trygghet skulle bo…..är tomt.
Den plats i min själ där mitt ursprung, mitt arv min familj skulle vara … är tom.
Känner ingen närhet…

Allt utifrån ett livslångt svek….. ett svek utan botten, Det allra djupaste sveket från en mor mot en son..
…och än idag är du tydligen utan ånger…. utan samvete……
Det fanns inga gränser ….. visade mig inga gränser….
….överträdde mina gränser…..och skändade min själ…..skändade mig…

Hur ska jag då kunna förlåta ??…… ingen ånger från dig…
Du betydde allt för mig då…. Idag är du ingen för mig…. bara ett tomt skal.
Inget kan göras ogjort….

Jag är den jag är… och när du går bort, är alla tårar slut.

Stor näsa

Livet kan vara tufft ……. för oss alla under stundom, kanske mer för vissa…..
…no … who am I kidding….naturligtvis mycket värre för vissa än andra…
Men
ingen är utan sorger, utan problem….inte ens… eller kanske
speciellt dom som har gott om pengar…. Det är annat av värde i livet
jag längtar efter och avundas…

Tårar hade vart bättre

Nu finns inga tårar ens… tårar hade vart bättre.
Känner mig helt klart rätt misslyckad……
Ser runt omkring mig… och ser mig själv…Ser allt jag inte är… och allt vad andra tycks vara….Vissa saker är ofrånkomliga att inte undvika…. Jobb, familj… osv…

Stora näsor

Kärlek tycks mig vara en utopi större än den underbara tanken att kunna ha ett arbete…. en stolthet….
Kärlek ja…. Filmen Cyrano de Bergerac med Gerard Depardieu… (Roxanne Am)
Han med den stora näsan, som kom i vägen för kärleken…
I slutet så övervinns ju det ytliga av äkta kärlek….och det slutar, eller ska jag säga börjar … lyckligt…

Men så är det nog inte…


Jo nog skulle det vara bra om det var på det viset….. Som jag
uppfattat livet och ”kärleken” så är det inte så det fungerar för det
mesta…..
Den med den ”stora enorma näsan” är nog oftast ensam…
Och
näsan symboliserad kan ju vara vad som helst…. Överviktig, dålig
ekonomi, trasig själ, arbetslöshet….hudåkomma… osv osv ,….
Jag har oxå en ”enorm näsa” eller två…. min syns inte förrän efter ett tag, och då visar sig den ”sanna kärleken”…. och man blir övergiven för någon med ”vackrare näsa”

…. Det är NU jag lever, det är NU jag vill ge kärlek

Nu är ju inte livet alltid så att du kan göra det ena först för att få det andra..
”Du måste älska dig själv, innan du kan älska någon annan”…sägs det…
Jag tror det är crap.. bullshit, som bara sätter upp hinder…
Ingen älskar sig själv fullt och helt i alla lägen… och man blir aldrig ”färdig” …
Så jag älskar mig själv efter bästa förmåga, utifrån det som givits mig…
Och jag älskar andra av hela mitt hjärta utifrån dom de är…. Och faktum är rätt lustigt detta… att jag älskar just stora näsor med liten krok på ….
Jag älskar kvinnor med utseende som är annorlunda… (Sticker ut)…

Hittills har ingen älskat mig för min ”stora näsa” … när de väl sett vad i min ”näsa” består i,,,,.. så försvinner kärleken från deras sida….
Min ”näsa” …. är trasig själ, taskig ekonomi, och utan jobb….
Ibland önskar jag att det faktiskt vore en stor näsa som var mitt problem…

…. Det är NU jag lever, det är NU jag vill ge kärlek

En trasig själ har vandrat vidare, och hittat hem

En
nära släkting och väns mor gick bort i helgerna… efter ett mycket
tufft liv, kantat av alkohol och och problem, och sjukdom…
Jag spelade på begravningen, med delvis egenkomponerad text

(blogginlägget under)

Ett Farväl….

(Delvis egenkomponerad svensk text, till You raise me up)

När skymning sjunger i de vilda skuggor
sin vaggsång tyst för himlens röda sky
När natten svävar bort på fågelvingar
över de trolska skär då dagen gryr

Ett hjärta rött, som lyste trots en saknad
Ett liv som tusen, tusen tårar bort
Sökte kärlek i en törneskog av taggar
En stund på jorden, ett ögonblick så kort.

Rör vid min själ ett fruset hjärta ropar
av längtan till en frid där inuti
Rör min själ jag väntar i den tystnad
som tusen läten gömmer sig uti

Ett hjärta rött, som lyste trots en saknad
Ett liv som tusen, tusen tårar bort
Sökte kärlek i en törneskog av taggar
En stund på jorden, ett ögonblick så kort.

När mörkret faller tänder vi ett ljus
För en själ som får sin vila nu
Där inget stör, där inga sorger vila
Dit lyfts du upp, du får din vila nu

Hör hennes själ, ett fruset hjärta ropar
Av längtan till ett ljus som hägrar nu
Med öppna armar, ljuset kommer mot dig
Du hittar hem…. Hem till himmelen till slut