Sitter det verkligen en pojke på månen och tror att jorden är platt?


Knepen för att få folk att låta bli att tänka själva är många.
Vi ska vara för upptagna,
vi ska vara för rädda,
vi ska vara för trötta,
för att ifrågasätta direktiven, direktiven som förgör mänskligheten, om inte genom direkt utrotning, så genom utrotning av det mänskliga i oss. En viktigt del är att de vill vi ska hålla koll på varandra, för en liten tyrannisk maktkoncentration, klarar det inte utan att vi misstror varandra, baktalar varandra, tar parti mot varandra.

Jag vill inte att folk ska tänka som jag, jag vill bara att folk ska tänka … själva. Det finns ingenting jag kan säga eller skriva, det finns ingenting jag kan göra för att påverka en enda människa i den riktningen, att tänka själva. De flesta förstår nog inte ens konceptet för att tänka själva längre. De flesta har nog ingen vidare uppfattning om vad frihet är, ens inför dem själva… och de flesta är oerhört förvirrade inför vad som mänskligt, och medmänskligt, och slåss utan att förstå det MOT sina egna intressen, mot sina liv, mot sin hälsa, mot sina själar, mot sina medmänniskor. Och ingenting är längre sant, av det som sägs vara sant. Makten bryr sig inte om du tror på dem eller inte, deras mål är just att vi inte längre ska kunna tro på nånting längre, för det splittrar oss, och gör oss håglösa, till lydiga robotar.

De få gånger jag lyckats få någon människa att ens prata om vad som händer i världen, så upprepar de bara den propaganda som basunerats ut av våra globalistiska tyranner, blir arg på mig som ifrågasätter deras propaganda, och till slut, när jag ifrågasatt det de sagt tillräckligt många ggr för att göra dem frustrerade över att det faktiskt inte har några argument kvar, så brukar man ofta hänvisa till, antyda att jag skulle tro att jorden är platt, utan att jag för den skull antytt något dylikt. Att påvisa att vaccineringen aldrig någonsin varit säker och effektiv, brukar generera ett sådant ”svar”

Och om man/jag vågar ifrågasätta än mer ”självklara” ”fakta” som månlandningen, huruvida människa faktiskt landat på månen eller ej, ja då är det kört för fortsatt diskussion, och om man gör så, så blir alla andra ”åsikter” och påståenden, ifrågasättanden, ”diskvalificerade” … till och med de som de själva tidigare hållit med om, för att det är personen som uttryckt de okonventionella tankarna som blir diskad, för alltid. Det är ett av de mest effektiva sätten för makten att både se till satt ”normala/lydiga/lättstyrda människor, hålla koll på dissidenter/drömmare/fritänkare, SAMT bereda väg för nya lögner som hela världen ska lyda och följa. Lögner som vacciners effektivitet och ofarlighet. Lögner som klimathotet.

Alla människor som är säkra på att jorden är rund, att människan har landat på månen, samt att vacciner räddat miljoner liv, har naturligtvis inte en susning om det egentligen. Det är enkom en inbiten tro på auktoriteter, … men man kallar det för ”fakta” Samma människor litar blint på sk ”oberoende faktagranskare” utan att egentligen veta vilka de är, eller vad som skulle göra dem oberoende, eller vem som betalar dem. Vad gäller just månlandningen, var det väldigt få som kan säga att de var där, och är förstahandsvittnen. Jag skulle påstå att INGEN kan det. Men astronauterna då? Frågar ni er , ni som är mer normala än mig, och dissidenterna,, drömmarna, fritänkarna, konspirationsteoretikerna….
Ja kan ju ”vittna om det”, men gör det vittnesmålet påståendet sant? Eller räcker det att ni sett det på tv? Ni har sett Science fiction på TV också.

Varför är det ens viktigt? Om jorden är platt, eller om människan varit på månen? Varför är det viktigt att ha rätt i detta? Vet dessa sanningssägare oxå vilket som kom först, hönan eller ägget? Och varför är DET viktigt? Man måste ställa sig rätt frågor, för att kunna få¨rätt svar. Och oftast är ett av de viktigaste svaren: ”Jag vet inte” eller ”det vet vi inte”. Något som ”den samlade vetenskapen” tycks ha glömt bort, eller rent utav medvetet förträngt, för att det finns viktigare saker än sanningen. Så som att styra människors tankar globalt, samt tjäna miljarder.

För att demokrati ens ska kunna hävdas i någon mån, är yttrandefrihet nödvändigt. HELT nödvändigt, även när man säger saker som jag eller du inte håller med om, och JA, till och med om man har fel i sak!!! Det är inte bra en rättighet att ha fel, som en fri medborgare, utan en nödvändighet att få ha fel, i sak. av flera anledningar, den viktigaste kanske är att om man inte ”får ha fel” och tänka utanför boxen, så kommer ingen kunna eller våga ifrågasätta någonting, eller någon auktoritet, vilket är den slutgiltiga dödsdomen för mänskligheten, och den totala segern för ren och skär ondska. Den andra orsaken, är att makten och faktagranskarna, hela tiden har fel, och tar sig rätten att ha fel, göra fel, och kalla det för rätt.

Det sitter en pojke på månen och tittar nyfiket ner
Det sitter en pojke på månen han sitter stilla och ler
Det sitter en pojke på månen han sjunger stilla sin sång
Älska älska för kärlek Älska en endaste gång

Är det sant? Om inte, är det desinformation då, och hatbrott, mot de som vet bättre. eller känner sig kränkta av det?



Surrealism – Ingen återvändo från upplysningen


Det finns dessbättre ingen väg tillbaka när du väl har börjat se vad som ligger bakom allt vi , de allra flesta en gång trott på, och dessvärre de allra flesta fortfarande tror på. oavsett vad de ber oss tro på. Men det är på gott och ont, att bli varse både om hur det faktiskt ligger till, och skammen man får bära av att ha blivit så grundlurad hela sitt liv, och tvingas lära om i princip allt man trott på. För de flesta är den skammen för stor, och trots att man anar, så byter man inte riktning. Och för oss som bytt riktning, ifrågasätter allt, och får reda på hur skruvad världen är, och folket i den, öppnas upp en framtid i upplevelse av total surrealism omkring oss.

Många lyckas syna nån enstaka av alla galenskaper som är skapade för att styra våra liv, hjärnor och själar, och knyter näven i fickan över ”orättvisor”. Men iom att man inte förmår, eller inte vill se den större bilden, så inte bara accepterar man förtrycket och lögnerna som basuneras ut med miljarder i finansiering, utan man tom går deras ärenden.

Vi har just genomlevt och genomlever fortfarande ett av den mänskliga historiens värsta brott mot mänskligheten, och folk vill inget veta om det, folk vill bara gå vidare med sina liv, i tron att det är över nu. Det är INTE över! Det pågår frenetiskt och brett hela tiden påverkanskampanjer/propaganda, psy-ops, för att nå målet, som är detsamma för operationerna ”Covid”, ”Klimathotet” ”HBTQ” ”Kampen mot desinformation” ”hatbrott” etc etc. Agenda 2030 och mer därtill, med 15-minuters-städer, datachipp i hjärnan, tankebrott, ingen (utom dom) ska äga nånting, och vi som tas ifrån allt sägs ska bli lyckliga etc

Allt det här som jag räknar upp och räds, och som den ”normale läsaren” ryggar tillbaka för, till de milda grad att man tar det för osanningar, eller ”desinformation” pga av hur hemskt det skulle vara om det var sant, allt detta finns att ta reda på för den ”normale läsaren”, eftersom de är helt öppna med vad de planerar göra… men den normale läsaren, misstänkliggör istället den som förmedlar vad som sker.

För mig och L-E.J, en medbrottsling i spridandet av ”desinformation” (avslöjanden av maktens agenda) … för oss upplevs det surrealistiskt att man i TV4 mys-”nyhets”-soffa sitter och gör reklam för data-chipp i hjärnan som ”medicinska hjälpmedel” … och att det är en ung tjej så osäker i sig själv att man kunde tro att hon gick i första klass och läste upp sin första högläsning, som ska ”övertyga” de två nyhetsankarna (skådespelarna) om dess förträfflighet. Ingen av dem ifrågasätter naturligtvis den unga tjejen som i sin tur bara rabblar upp nåt hon inte har någon som helst aning om. Journalister gör inte det längre… ifrågasätter. Förr var det deras enda uppgift. Men det är inte surrealistiskt för de normala

För mig och L-E.J, är det en surrealistisk upplevelse att man har män som kallas sig för skamlös vinhora och klär sig i vulgär prostitutions-klädsel, får och t o m uppmuntras att läsa sagor för barn… SMÅ barn. Men det är inte surrealistiskt för de normala… det är normen.

För mig och L-E.J är det surrealistiskt att tro blint på en ”vetenskap”, som gör som miljardärerna säger åt dem, och inga vetenskapliga bevis, så som en gång var fallet, längre tycks nödvändiga. Jag kan räkna upp minns 50 liknande exempel, och har genom åren i olika blogginlägg så gjort, men inget av det skulle så klart få läsaren att tänka till.

Kriget mot människan


Kriget mot människan, kriget mot mänsklighet , psykologiskt världskrig. Psy-ops
Ett ensidigt anfall från ett fåtal förtryckare och mördare, utan att offren gör motstånd.
Ju längre man håller på att söka sanningar, ju längre, man ifrågasätter saker,
som aldrig egentligen bevisats, kan man aldrig återvända till illusionen

Tänka sig att människor frivilligt, betalar massor av pengar för hårdvara tekniken, som propagandan basuneras ut på och sedan dessutom betalar extra pengar i abonnemang. Och sedan följer den slaviskt flera gånger om dagen och tar det för en absolut sanning. Det som sägs. Jag pratar om tv-apparater och mobiltelefoner. Många har aviseringar på sina mobiler eller klockor så de får reda på så fort makten vill nå ut till hela världen med sitt obevisade budskap, så implementeras informationen direkt in i hjärnan på mottagaren, som fakta. Claus Schwab behöver inte stoppa in sina datachipp i hjärnan på människor, effekten är redan densamma.

För mig började det när man ville på en global skala, göra skillnad på mänskliga rättigheter för vaccinerade eller ovaccinerade, då blev jag på riktigt rädd. Inte för vaccinet först och främst, vilket jag också är rädd för, utanför acceptansen hos den stora allmänheten för dessa metoder . Och först då började jag i en större skala, ifrågasätta saker och läsa framför allt förbjuden information. Om information är skadlig och felaktig är den lätt att avväpna och behöver inte censureras, är informationen sann och hotar globalister totala maktställning behöver den censureras för att de ska kunna behålla makten över våra själar, hjärnor, och liv. Inga chip i hjärnan verkar behövas.

Man kan, om man vill, vilket de flesta i och för sig inte vill, förstå hela processen utan att egentligen begripa något om huruvida virus existerar eller inte, eller orsakerna till att folk blir sjuka och dör. Bara genom att förstå hur makten agerar, och hur människorna reagerar. Du behöver inte vara immunolog, du behöver inte vara forskare eller vetenskapsman, faktum är att det underlättar om du inte är det för att förstå dessa saker.

Under dessa år, de senaste fyra fem åren, har jag inte nått fram till en enda människa med någon som helst av all den information jag erhållit, som är absoluta sanningar. En absolut sanning är till exempel att man ljugit för oss om både vaccinets effektivitet och säkerhet . En absolut sanning är att man ljugit för oss om smitta och om sjukdomsutvecklingen. Dessa saker kommer man undan med genom att folk tycker att det är bra att man censurerar. ”desinformation.” all information som motsäger alla deras lögner kallas Desinformation eller misinformation. Så den stora majoriteten av folket möjliggör förtrycket av detsamma. Och de flesta förstår inte ens att de blir mördade, förtryckta, och förslavade.

Det är en intressant tid att bli dödad under

Lucifer


Ont i skuldran ännu, efter vinterns överbelastning
Ont i själen, ännu, efter vinterns överbelastning,
och några år till

Det är en plusgrad ute, det faller nåt flister
som skulle kunna misstas för snö.
Ändå är det vad som tycks oroa människor mest,
det och att Donald Trump är så otrevlig, samt
huruvida Svenskorna tar VM-guld i Trondheim eller inte,
eller huruvida fel låt vann på mello…

Samtidigt är det teknokratiska, globala, totalitära
AI-styret i full färd att implementeras, där vi inte längre
kommer kunna styra över någonting i våra liv. Folk i allmänhet
märker inte av att det sker, och om de märker det vände de
bort huvudet, håller för ögon och ögon, men deras munnar stödjer
införandet av det mentala slaveriet. ”Covid” ”Pandemin”, var inget
annat än en global statskupp för införandet av ”undantagslagar”
som är på väg att förbli permanenta. Och på väg att införlivas med ett digitalt ID,
som är övervakt med kameror och algoritmer som stänger oss ute av det system
vi nu tillåter oss bli helt beroende av, utifall vi inte lyder deras order… ifall vi inte
t ex tar ”vaccinet” KONTINUERLIGT.

Bara härom dagen mötte jag ett par, som såg på mig som jag vore
från en annan planet när jag inte tagit vaccinet. Kvinnan hade tappat talet helt,
men de var iaf vaccinerade, och hoppades att de skulle klara sig från influensan.
Jag möter sånt här dagligen…. jag orkar inte längre… jag orkar inte längre
berätta vad de går med på, vad de utsätter sig för, och vad de utsätter
mänskligheten för …. jag förlorar hoppet, jag förlorar snart det sista lilla
mänskliga som finns kvar i mig… tron, kärleken, och medmänskligheten.

Men som en av alla helt surrealistiska kommentarer jag hörde under ”pandemin”:
– ”Ja men de kanske var tvungna att ljuga för oss”!
Jag orkar inte… hur ska jag orka?

– Men det ska ju bli bakslag på vårvädret”
hör jag någon säga, trots att de nyss beklagat sig över att snön smälter bort för tidigt
och att det beror på att kor fiser. Jag orkar inte snart.
Eller den kvinnliga guvernören i Miami som ska dra presidenten till rätten
för att han förbjudit biologiska män att tävla mot kvinnor?
Hur ska man kunna samexistera med sådan galenskap?

Det är som sker, är ingen storm, som kommer gå förbi,
och på andra sidan kommer en grön fredlig lund
med yttrandefrihet att råda…. vi har inte släppt in ormen i paradiset,
vi har utan att se det, börjat dyrka Lucifer him self.

Jag då?
Kommer jag överleva?
Knappast… frågan är bara hur jag väljer att leva
tills jag dör?

Och be en stilla bön om att jag behåller vettet fram tills
dess och kan dö med värdighet.

Nu en kopp espresso och tänder en lykta,
som en fyr i mörkret, att hålla Lucifer borta

Förrådd – men jag lever än


Livet känns surrealistiskt emellanåt,
för att världen känns surrealistisk,
för att folk känns surrealistiska.

Jag blev knockad nu i vinter,
men är ännu ej uträknad
Men än hur stark jag är,
än hur envis jag är,
och än hur mycket rätt saker
jag gör för min hälsa,
och i kampen mot censur,
kampen för yttrandefrihet
kampen mot likgiltighet
och mentalt slaveri…

… så är inte allt i mina händer,
Jag kan komma att räknas ut, till slut,
min kropp kan komma att ge vika,
och förtvina in i evigheten, i förtid.
Och min själ, kan knäckas och kuvas,
jag är inte oövervinnerlig,
jag är inte outgrundligt stark

Jag är av kött och blod,
och min själ går att förgöra

Jag känner mig bruten, stukad
sviken, ensam, övergiven,
desillusionerad… letar min kraft
men som om jag har grön kryptonit
i fickorna….

Jag sover om nätterna,
men har inte återhämtat mig

Jag känner igen mig i kompisen som berättar att de flesta vänner och bekanta han har, har han ingen lust att hänga med, höra av sig till, för att de inte är äkta, för att de stoppar huvudet i sanden, låtsas inte om allt som sker, och som avslöjas bortom allt tvivel. Ändå vill de inte kämpa? Ändå vill de inte veta? Ändå vill de inte leva medan de lever? Mitt hjärta och min själ förstår inte detta? Och mitt intellekt kämpar oxå för att förstå hur vi kunde hamna här?

We won at Stirling, and still you quibble. We won at York and you would not support us. If you will not stand up with us now then I say you’re a coward.” (Braveheart)

Jag är trött efter att ha levt utan sömn två vintrar. Jag är utmattad efter att ha flyttat det mesta av mina möbler och kartonger helt själv, med en pirra, två armar och två ben. Jag är desillusionerad över att så många vänder en ryggen när man desperat behöver dem, och är dum nog att räkna med hjälp. Jag är knäckt av de känslokalla ursäkter jag mött. Jag är nednött av den här världens cyniska bemötande av människor, och totala avsaknad av respekt för människoliv. Och värst är att de som ni, majoriteten litar mest på, är de som har minst respekt för människoliv ….. nej, värst är inte dom, värst är ni som stöder dem… det bryter ner mig likt William Wallace när han tar av hjälmen på riddaren, som han ridit ikapp, efter han insett att han/de blivit förrådd…. och han ser Robert the Bruce, som han lagt sin tillit till…

Det känns som att slåss för medmänsklighet och sanningen, och bli förrådd av mänskligheten och sanningen

Jag är trött… bruten… men lever …än


Nästan tillbaka bland de levande igen.
Men lite skakig, sliten, raspig röst
ingen He-Man längre.

Den här vinterns ”upplevelser” avrundat med en knock-out med feber-yra, snuva, hota, värk, magsmärtor, ont i huden, har bara gett mig känslan av att vara än mer ensam, när det verkligen gäller än innan. För mycket fysiskt slit med flytt, ofta själv, tre månader utan sömn pga hyresvärd och fd grannar, samt en mycket dålig levnadsmiljö, pga hyresvärd, ett helvetiskt tjafs med Telia för att få internet så jag kunde betala mina räkningar, bla som de skickade mig, och en ineffektivitet och organisationskaos som får en att tänka på Kafka…. det blev för mycket. Och i slutändan, är du ensam, med nåt enstaka undantag.

Känner mig rätt energilös och skakig nu när jag skriver. Kämpar mot att bli helt desillusionerad som resultat av omvärldens likgiltighet inför tyranni och inför sina medmänniskor. De har gjort ett bra jobb att splittra oss, och göra oss kärlekslösa. Det finns de som argumenterar för att målet är att krossa det mänskliga i människan, och förslava våra själar, för gott. Bl a Bob Moran, men han tillägger att de inte kommer lyckas, och att de kommer förgöra sig själva. Jag har delat en video med honom för de som är intresserade.



Inte lika rädd


Ju längre jag lever i den här världen,
bland de här människorna
desto mindre rädd blir jag för döden

Tittade på fröerna idag igen,
har en uppsjö med fröer
Lite för tidigt att så ännu
Har ingen tydlig och klar plan ännu,
vad jag ska så och vart?

Återfått några enheter balans till,
allteftersom timmarna passerar
knappt märkbart på en dag,men på en vecka

Den här gången, slog flera dåliga händelser till
samtidigt, och varade i flera månader.
Dvs externa händelser och uteblivna händelser
som till slut började gnaga på själ och kropp.

Jag har varit oerhört klok, smart
och tänkt rätt, handlat rätt, vilket möjligen hindrat
mig från att djupdyka. Alla har en gräns dock,
och inget ät givet, annat än att vi dör
någon gång.

Jag har höjt rösten vid två tillfällen, en gång mot en bekant,
han har slutat dyka upp på caféet, och en gång åt en vän,
som höjde rösten lika mycket han. I min inre obalans,
vilket jag förlåter mig själv för omedelbart, tappade jag humöret
när det med en överlägsen, näst intill stöddig och nedlåtande röst
pappegojiserades, inlärd propaganda, utan att ens tagit del av
någon som helst annan, alternativ möjlighet till beskrivning,
och utan att denne så klart själv kunna presentera en.

Att leva i en värld där folk accepterar, omfamnar och frenetiskt försvarar
införandet av ett globalt totalitärt styre, som de totalitära öppet
berättar om, … ÄR frustrerande, även när jag faktiskt HAR ett större
mått av inre balans. Hjärntvättade, naiva, kuvade, mentala slavar utan
minsta tillstymmelse till förståelse vad frihet, och yttrandefrihet är
eller hur världen blir utan dem.

Jag förstår långt ifrån allt, men jag förstår mil mer än de som inget vill veta.
Jag menar, bara en sån sak som att de flesta SJÄLVA kallar sina
vaccinskador för ”post-covid” sätter tonen för hur mentalt hjärntvättade folk är.
Och jag har i princip bara den typen av lättledda, propaganda-slavar omkring mig
som upprepar EXAKT det, genom en globalt, centraliserad media, despoterna vill att
folket ska tänka, tro och tycka.

Det är tröttande att lyssna på despoternas lögner dagarna i ända,
genom munnen från dess lydiga, ovetande slavar…. allt blir ett skådespel, en teater,
när man inte pratar med den man pratar med, utan istället har att försöka
kommunicera med en indoktrinerad megafon, som upprepar inlärda meningar.
Det blir ensamt….

Men ett Lejon räddade dagen, med underbara konspirationsteorier, dvs funderingar
och utredande, teorier om hur det ligger till. en slags forskning, som inte är köpt av
beställarna med miljarder på fickan. De är inte många, som går att prata med, på riktigt…
Och allt som faktiskt ännu är på riktigt, är guld för mig,
i den här sjuka världen

Har ni nånsin reflekterat över det?


Känner mig lite klen, o-energisk, nu på kvällen. Jag har iofs promenerat 9 km idag (bl a demonstrationståg), i övrigt inte så mycket gjort. Jag är väl kanske inte helt återhämtad från dränering av energi, som besvikelse, dålig nattsömn pga av fd grannar, och fd takfläkt orsakade, myndigheters/företags totala inkompetens som isolerade mig och gjorde mig oförmögen att betala mina räkningar, fysiskt utmattning pga av att jag konkade det mesta själv av möbler, böcker o kartonger, eftersom det var många som var villiga att hjälpa, men som inte ”kunde just då”, …. och en vecka gjorde jag detta med feber i kroppen. Många efterkloka tyckte att jag borde vilat när jag hade feber. Det hade varit möjligt om de efterkloka inte varit ovilliga eller oförmögna att hjälpa mig med detta när jag hade feber.

Om jag inte är desillusionerad, ”tagen ur sin vilja”, så ligger jag och tangerar på den känslan rätt ofta nu för tiden. Och det var en märklig känsla av gemenskap, att vandra upp mot sjukhuset, som med all säkerhet till slut kommer att läggas ner ändå. Det är planerat sedan länge, decennier, och makten har alltid pissat på folket, och kommer alltid göra det.- Det är bara frågan om vi ställer oss under piss-strålen eller inte, och huruvida det stänker på oss medan de gör det. Och frågan är vad det är ”vi” i demonstrationståget i verkligheten kämpar för att behålla? Jag är 58 år nu, och jag har kommit att förstå att sjukhus är den plats på vilken man slussar in sjuka människor, stoppar i dem kemiska preparat och skickar hem dem, och sedan fortsätter stoppa i dem kemiska preparat resten av deras liv. Och sedan har man mage att påstå att medicin gör människor friska? Den långa dyrköpta lektionen kring hur illa vården fungerar, även när den ”fungerar” var ju genom mina depressioner, som alla var och en höll på att eliminera mig från livet, utan att jag en enda gång tänkt tanken på att ta livet av mig. Ge upp? … jag många gånger, men inte ta livet av mig. Man erbjöd även mig kemikalier, och jag tog dem några dagar, och blev så dålig att jag inte höll på att ta mig ur mörkret de adderade på mitt redan dåliga mående. Och läkaren säger då att det kan ha den biverkningen, och att jag skulle pröva nån ny kemisk substans.

Och då har jag inte ens nuddat vid alla de juridiska, och själsliga övergrepp, viss vårdpersonal har begått. Jag känner över 10 personer som tagit livet av sig, alla män, ingen kvinna. Trots detta är det kvinnor som räknas må som sämst. De som tog livet av sig, käkade psykofarmaka. Kemikalier. Några få människor i toppen av den globala pyramiden, ökade sina biljarder under 1900-talet, och ännu mer under ”covid” och ”pandemin”. Och inga bevis på att vaccin har fungerat mot någonting som helst, eller vad de ska ha fungerat mot, och hela världens politiker är köpta av Pfizer och alla läkemedelsföretag, som är de mest stämda i världen.

Så demonstrerade vi, för att behålla detta ?

Om var tredje dödsfall i USA är läkemedelsrelaterat, och autism, har ökat dramatiskt sen de införde en i omfattningen helt sjukt vaccinprogram för barn, på 80 talet,…. är det inte helt omotiverat att fråga sig om man tar större risker att söka vård, än om man inte gör det. Samt om man överlever pga vård, eller trots den, de gånger folk överlever och blir friska?

Det finns ett övergripande mål, för de som styr över vår vård, från ett globalt perspektiv, och den ondskan sipprar giftigt ner i leden bland regionpolitiker och riksdagspolitiker som alla är köpta…. och det målet är att hålla oss så pass sjuka att vi måste medicineras resten av livet. Friska människor skulle göra Pfizer och Bill Gates panka. Har ni nånsin reflekterat över det?

Så vad var det vi demonstrerade för? egentligen ?

Ovillig demonstrant


Hur länge kan jag sitta här o knappa bokstäver och meningar som nästan ingen läser, eller egentligen varken bryr sig om, eller vågar ta till sig? Det vet ingen, imorgon kan allt vara över, världens som vi känner den idag. Jag har mat så jag klarar mig en stund, men om kollapsen blir så hård att jag blir utan bostad ? Om ditt så kallade konto antingen blir blankt, för att det inte finns pengar, eller för att man kört ekonomi och system så i botten med girighet och ”tillväxt”, att pengarna, även om de finns, inte är värda något?

Ni tror ni sitter säkra… jag vet att ni tror det. Ni tror att det alltid kommer finnas pengar på kontot, ni tror att staten alltid vill er gott, och att tekniken kommer lösa alla problem, att ni bara kan fortsätta se på mello, låtsas som att er demokratiska röst tas till vara på, sitta försjunkna i ert dataspel, och att vacciner och transhumanism, är av godo. Jag har sedan länge gett upp på de flesta av er… när det gäller information. De flesta är knarkare av lögner. Lögner som stillar oron, för att sanningen är för otäck, eller för osannolik. Jag har gett upp på er…. Den som inget vill veta, kommer aldrig få veta.

Men jag är inte säkrare än er, bara för att jag är modigare vad gäller information, och ifrågasättande. Jag är lika sårbar, lika utsatt. Bara för att jag kollar upp mer, innebär det inte att inte även jag blir drabbad. Siffrorna raderas på mitt konto oxå, jag blir oxå utan mat… om världens ekonomi kollapsar. Och det är mycket som tyder på det. Först förstod jag inte VAD som skedde med alla psykologiska operationer från den nya världsordningen, den icke politiskt valda, och sedan förstod jag inte VARFÖR, det skedde och sker? Alla galenskaper som sker, sker inte bara för att ledarna är galna, vilket de förvisso är… utan även för att de förstått att vi nått vägs ände med den ohållbara socialistiska, kapitalismen, där resurser sinar, inget produceras i de forna stormakterna, och det inte längre går att skapa pengar ur tomma intet, utan att de till slut blir värdelösa…. Statsskulder skenar världen över, och alla har de sina fingrar i den kladdiga syltburken, banker, journalister, forskare, företagare, politiker, ”experter” ”filantroper” … etc …. nu i desperation, tar de till desperata åtgärder, och fejkar eller skapar kriser som ger dem utrymme att försöka genomdriva ett totalitärt global världsregering, utan demokratiskt valda, medan de fortfarande skanderar att de gör det för att rädda demokratin…. och ni… ni köper det

Imorgon, ska det demonstreras mot nedläggningen av sjukhuset i Sollefteå. Jo, jag ska nog gå… jag hade först tänkt skriva nåt plakat som både retade politiker och med-demonstranter. Men jag ids inte… det förändrar inget, utom möjligen att folk fjärmar sig mer från mig. Men det är med dubbla känslor jag går i tåget. Jag vill så klart ha sjukhuset kvar, ett nära akutsjukhus. Men om vi inte lägger fokus på det allt som sker på det globala planet, som våra politiker är medbrottslingar till, från höger till vänster, åker de till WEF och tar emot order från Sauron, Tengil, och Lucifer o grabbarna. They’re in it to their bloody necks… all of them…. sjukhusdemonstrationen är lite som att protestera mot hyreshöjning medan de planerar rivning av husen du bor i. men jag ska gå… ändå. Det är ju en promenad iaf. De har planerat lägga ner sjukhuset länge, från att ha varit ett av landets ledande på många avdelningar…. och även om de skjuter på det, kommer de lägga ner det till slut ändå. Men jag ska gå….

Jag tänkte mig ett plakat som det stod:

– Vi, folket är era arbetsgivare, inte tvärtom, era jävla sumprunkare!

Men vad hjälper det?

Jag har haft det på känn länge. Jag har i hela mitt liv varit den udda, den konstiga, jag har trott att det var mig det var fel på, när jag tyckte det var galet, med tillväxt, utan att förstå att det rasar till slut. Jag har aldrig förstått begreppet pengar, gör det fortfarande inte, och det hedrar mig. Ett system med pengar, är en av huvudorsakerna till att vi står här nu, med skägget i brevlådan. Och demonstranterna tror att vår värsta kris är sjukhusets vara eller inte vara. Plus att det är nått alla kan sluta upp kring. Det är väl fint då, att vi kan sluta upp kring nåt…. men varför kan vi då inte sluta upp kring att försvara det fria ordet? Varför kan vi inte sluta upp kring att klä av lögnerna kring vaccinerna, som gör människor sjuka och dödar dem? Varför kan vi inte sluta upp kring att avsätta alla icke demokratiskt valda tyranner i västvärlden?

Varför? – Varför vill ni inte vara fria? Varför vill ni inte ha rätten att yttra er utan censur? Varför vill ni inte ha transparens kring forskning och politiska beslut. allt detta tar de ifrån oss nu…. NU !!! medan vi marscherar mot sjukhuset … imorgon på dagen. Efter det kommer vi klappa oss själva på axlarna, och tänka att vi nyttjat vår demokratiska rätt…..

… men … it wont mean shit!

….och kärlek


Hela mitt väsen
längtar efter kärlek
Hela min själ
vill bli älskad

Om bara blott för en stund
Om bara för att kunna säga
att även jag var älskad en gång

Ingen saga, ingen prinsessa,
ingen evig lycka
men
att kunna säga,
att även,
jag var älskad en gång

Hela mitt jag
vill bli respekterad
Hela mitt sinne
vill visa respekt

Utan ärlighet
finns ingen respekt,
utan respekt
finns ingen kärlek

Varenda liten cell
i min kropp,
vartenda lite gömsle
i mitt hjärta
ropar ut i världen,
efter respekt, frihet att
tala, frihet att tänka,

…och kärlek