Författare: tomastvivlaren

…
Jag är man jag

Män. står inte högt i kurs idag.
Frågar du feminister och regnbågsmänniskor,
skulle jag gissa att de mestadels kommer hävda
att det är männens eget fel.
Det höjdes röster om att det var männens eget fel när rapporter
iofs lögnaktiga och missvisande rapporter om att män i större
utsträckning drabbades av svår covid och dödsfall. Allt var lögn
och skådespel, inget var riktigt. Men feminismen som är van att ha
ensamrätt på både kränkthet och att vara värst drabbade vad gäller
allt i livet, föreslog att det berodde på mäns ”riskbeteende”

Det mesta är… men väldigt lite skuld finns enligt de nya
köns-dystopiska rörelserna, att lägga på varken kvinnlighet,
eller något av de andra 47 könen som inte är att betrakta som män,
eller toxida män.

Jag kan inte vittna om hur det ser ut i varje land i världen,
men jag kan vittna lite om USA, Storbrittannien,
och mitt forna hemland Sverige, vad gäller synen på män
och manlighet, och de allt mer, helt legitimt hatade männen

Nu är ju det allt mer utbredda manshatet med licens att dagligen
förminska, och förlöjliga män, inte poppat upp på en dag,
helt plötsligt. Det har under lång tid smugits in som något
hedervärt och samtidstypiskt, rättfärdigt.

Igår zappade jag förbi Lisa Nilsson på ”Min sanning”, och zappade
fort vidare. TV och radio är fullt med kvinnors tolkningar, kvinnors
synvinklar, kvinnors känslor, kvinnors kränkthet,
och nu skulle jag sitta och lyssna till en ekonomiskt framgångsrik kvinnas
svåra liv, med män som metoo:at hennes känsloliv?
Njä… had more than enoght of that actually.
Hann dock uppfatta fragment, så som att tre män hade förgripit sig på henne,
framgick väl inte hur, riktigt, men det är ju heller inte viktigt i vittnesmålen
under metoo och efter. Det viktiga är att män över lag är skyldiga, sen spelar
det inte så stor roll om det kallas för våldtäkt, oaktsam våldtäkt, övergrepp, tafsning …
Känslan hos den självutnämnt kränkta kvinnan eller ett av de 46 nya könen
är inte bara det som definierar ”brottet”, utan även det som ligger till grund
för eventuella juridiska eller journalistiska drev-rättegångar,
och dessvärre även för utgången av desamma.

Vidare så togs ersättningen under pandemin upp, och Lisas svåra ekonomiska situation
till följd av nedstängningarna. Och vad gäller min uppfattning kring detta är det en tve-eggad kniv.
Eftersom hela nedstängnings-karusellen var helt onödig, tyrannisk, och implementerad
av regering och riksdag, och på så sätt berövas vissa yrken, så som Lisa Nilssons kulturella,
från inkomster i större utsträckning än andra. MEN, hela den här ersättningskarusellen,
kom i slutändan att handla om satt rikast blev mest ersatt. Kultur på lägre nivå, dansarrangörer
… trubadurer… not so much huh ? Stora globala företag däremot, tog emot statliga ersättningar
till följd av de helt onödiga, tyranniska nedstängningarna av samhället och världen, på ICKE vetenskapliga grunder. Och vidare… så om staten betalar ut ersättning till Lisa Nilsson för utebliven inkomst,
vems är pengarna som vi kallar ”statens”? Jo skattebetalarnas, de som inte fick nån ersättning efter de tyranniska, onödiga, inhumana, ovetenskapliga nedstängningarna.

När jag tänker på alla ”mina” fina tanter här i stan, på boulen, på café… och på lotterna,
som var födda, uppväxta och levde under en tid då manlighet inte ansågs som toxid. Hur vänliga, ödmjuka, stolta kvinnor de är. Som bär sin last med heder, som inte behöver trycka ner andra för att förhäva sig själva.
När dessa tanter kommer och ger en en kram och kindpuss. De klär sig fint bara för att gå o handla på affär, fina i håret, och bemöter människor med rak blick och rak rygg, trots att det skulle kunna påpekas att deras ok i live varit av en helt annan tyngd och svårighetsgrad än ”Kulturarbetaren” Lisa Nilssons. Eller Cissi Wallin, eller Lulu Carter… så är det inte speciellt kontroversiellt att påstå att någonting, under en längre tid gått fel, och riktigt ordentligt så. ”Mina” tanter… är kvinnor… riktiga kvinnor, med rak ryggrad, och fast blick, som bär sina ok med heder.

Jag är man, det är inte så många av oss kvar nu.
Men vi ska dö med stövlarna på.

Det senaste åren har jag blivit en berest man.
Trots att jag inte lämnat norra Sverige,
eller egentligen inte ens Sollefteå, på mycket länge,
med några få undantag.

Jag har vandrat genom Sollefteå stigar och skogar och gator.
Jag har tillbringat flera år på Österlen och några veckor i Stockholm,
via Ulf Lundells vardagar 1 – 8 . Jag har rest runt på olika fakultet
arbetsplatser och skolor, med David Graeber, via hans bok bullshit Jobs.

Jag har rest i fattig Sverige på stararnas tid med Ivar Johansson, i statarnoveller andra samlingen
Jag har varit i Västerbotten under den tid då skogsbolagen lurade skogsbönder på sina tillgångar,
i Vi for åt skogen som fåglarna

Jag har rest i vetenskapens värld, den den del av vetenskapens värld
som inte får komma till tals, i The final Pandemic Jag har varit nere i djupa kaninhålor,
i den långa flykten (Watership down).

Jag har varit världen runt med 60 nummer av tidningen Epoch Times,
kulturella äventyr och nyheter utan yttre påverkan. Jag har varit i insekternas
värld med forskaren Dave Gaulson genom boken, Galen i insekter.
Rest i ”landet utanför”, vilket var Sverige under
andra världskriget, med Henrik Berggren.

Spenderat dagarna med Carl Michael Bellman på 1700-talet, i Bellman, Biografin
Liselott Roll tog mig med under under jorden eller rättare sagt in i jorden,
jordarter och mikroorganismer i boken Jord. Jag levde i skogen med rådjursmannen, Geoffroy Delorme,
och varit med Degersjöpojkarna i Stordegersjön i mitten på 1900-talet, i Berättelser från Stordegersjön.

Läst och flugit med fåglar i ”bevingad intelligens” Jennifer Ackerman.
Till Stockholm under kalla kriget i ”Min mamma hade många inneboende” av Lena Kallenberg.
I ”Inte långt från älven” Bo R Holmberg, utforskade jag hur det var att väva upp i Ångermanland
på 40 ovch 50-talet. Kråkor flög jag tidvis med tillsammans med Cord Riechelmann
Och i Pölsan av Torgny Lindgren, for jag fram och tillbaka i tiden, i jakten på god pölsa, överlevnad från Tuberkolosen, och en tysk nazists obemärkta tillvaro i Västerbotten. Charlotte Kalla berättade sin berättelse i ”Skam den som ger sig” Gunnar Brusewitz 4 årstider, var en enastående språklig naturresa genom årstiderna, och historien. Horace Engdal De obekymrade, har ett kapitel jag alltid kommer återkomma till.

i ”Revolutionens första offer” berättar Lina Makboul, om det otänkbara att granska Metoo’s framfart, och Metoo’s alla offer, till största delen män, till största delen oskyldiga män. Lina fick betala ett högt pris. Jag är glad att hon tog med mig på resan. Lars Sunds En morgontrött fågelskådares år, var en morgontrött resa.

I Lyser och Lagar reser jag med Ulla-Lena Lundberg genom Finland slutet av 1800-talet.
och då har jag inte nämnt alla platser som böckerna tagit mig

Nu är jag på väg till Nordkorea och ska fly därifrån, med flickan med sju namn. Hyeonseo Lee.

Och jag har ytterligare hundra resor enkom i bokhyllan redan, som ja ännu inte rest.

…
Allt är precis som vanligt, och precis ingenting är sig likt. Och värre kommer det bli, och när det blivit värre kommer de vara precis som vanligt också.

Det osynliga tredje världskriget fortgår, och planer för eskalering pågår helt öppet, medan avledande nyhetsreportage på avledande nyhetsreportage manglas ut, världen över, som fångar Mannequins fokus, medan de förändrar världen från grunden, medan de avskaffar mänskliga rättigheter, medan de avkönar människorna, medan de tystar människorna… listan är lång. Det senaste av de tydliga är beslutet att inom FN skapa en global regering. Mannequins reagerar inte då heller, men om Putin säger att han utan att expandera utöver Sovjets gränser, då reagerar Mannequins, för Mannequins har blivit beordrade till det.

Det krigas traditionellt med vapen i vissa områden, på order av de som står bakom den globala regeringen. Det är Mannequins som krigar, det är Mannequins som upprörs utan att förstå, det är Mannequins som tar ställning för den ena parten, fast det är ett proxy-krig, mellan två parter som utan inblandning troligtvis skulle levt i fred. Det är Mannequins som kallar sannings-sökare för konspirationsteoretiker i betydelsen av att sanningssökarna som inte blint litar på den globala makten, som skapat en pandemi, och skyller på de ovaccinerade, trots att de klarar sig bättre hälsomässigt, som skapat en klimatkris och skyller på vanligt folk, som skapar krig, och skyller på de som inte skapat förutsättningarna för kriget. Västvärlden har hundratals miljoner Mannequins… i öst har de hjärntvättade slavar, i Kina, Nordkorea, Ukraina, Ryssland… skillnaden är kosmetiskt. Men fler av slavarna i öst är medvetna om sin fångenskap, än i väst.

Ansiktslösa, uttryckslösa skyltdockor, utan äkta leenden, utan äkta tårar, utan äkta tankar, utan äkta hjärta, utan själ… Mannequins. Allt är precis som vanligt, och precis ingenting är sig likt. Och värre kommer det bli, och när det blivit värre kommer de vara precis som vanligt också.

Samtal med ”Lejonet” och ”Björnen”, underlättar kampen att behålla mitt förstånd, bland alla livlösa, mål-lösa, ryggradslösa, TV-tittande Mannequins, utan åsikt, egen åsikt, utan vilja att leva sitt eget liv, utan vilja… utan vilja. Att dyka ner i kaninhål, Diving down rabbit holes, är en metafor hämtat från Alice i underlandet:

”Down the rabbit hole” is an English-language idiom or trope which refers to getting deep into something, or ending up somewhere strange. Lewis Carroll introduced the phrase as the title for chapter one of his 1865 novel Alice’s Adventures in Wonderland” (Från det ganska så ofta, propagandistiska wikipedia)

Jag tolkar det i förlängningen oxå, som att under ytan pågår det saker, mycket saker som är under radarn för befolkningen. Med massor av tunnlar, och gångar som blir mörkare, och mer knasiga ju fler gångar man dyker ner i. Och relaterar det till hur maktens galningar i både öst och väst, använder sig av lögner, propaganda och censur, psyops (psykologiska operationer/krigföring MOT världens befolkningar. Allt oftare går det inte att dela saker på Facebook, eller messenger. Det utöver all shadow banning som drabbar alla som kritiserar de galna psykologiska krigföringen, och lögnerna mot oss. Och Mannequins som oxå är deras offer, egentligen deras första offer, försvarar dem. Och medan det sker, medan jag gör vad jag kan för att belysa det förgäves… ser man ändå mina fötter i skenet från stearinljusen vid min utsiktsplats, med en bok, och en kopp kaffe

Lejonet och Tvivlaren, har samtal, människor emellan, med öronen på spets, hjärnan inkopplat och ett öppet sinne. Samtalet är öppet, även för saker som kanske låter konstiga till en början, eller som vi har olika sätt att se på initialt. Målet är inte konsensus för våra samtal. Målet är inte att fördöma, inte ens fördöma de som ännu sover sött, på väg in i slaktfållan, målet är samtalet, målet är frågeställningar, sökande, SÖKANDE efter sanningar. INTE att rista in i sten, och kasta bort huggmejsel och riva stenbrottet, inte att ”bränna böcker” genom censurering på internet av dissidenter och fritänkare. Nere i kaninhålet, där mycket ter sig lika mycket som en hallucination som i Alice i Underlandet, finns så klart risken att gå vilse. Men om ingen går ner dit… så vinner både hallucinationerna och ondskan. Men världen ovan kaninhålen, kan i själva verket vara det galna, hallucinationerna, och sanningen finns i kanihålen, för verklighetens galenskaper överträffar de mest mörka sagor och fantasier, vilket är en av anldningarna att de som/vi som försöker avsläöja dem, framstår som galna, när vi presenterar sanningen,… vilket mörkrets herrar o damer kallt räknar med, när de uppmanar Mannequins att ropa ”konspirationsteoretiker och foliehattar. Mannequins fortsätter att ropa det även sedan sanningen i vissa fall blivit avslöjad..

På vilket sätt den här ”civilisationen” kommer gå åt helvete, kan jag inte föutspå, men att onda planer ätr i görningen medan Mannequins hejar på, är tydligt. Och om det sker ikväll, har jag första parkett på undergången.

Men jag kan bara fortsätta samtala, med de som förmår tala egna tankar, och lyssna, Jag kan bara ta en dag i taget,och göra det människor gör, för jag kan inte bli en Mannequin, antingen lever jag, eller så dör jag. Allt är precis som vanligt, och precis ingenting är sig likt. Och värre kommer det bli, och när det blivit värre kommer de vara precis som vanligt också.

…
En härligt regnig dag igen, Staden och älven sett från min ”utsiktsplats”, är under stundom så vacker att jag blir rörd. Det är neonljusen som gör det vackert i regnet, annars hade det varit svart nu. Jag tackar Ulf för att han utbildar mig i hur den något mer språkligt begåvade medborgaren, med intentioner att vara samhällskritisk tänker. Trots att när man bara har ett öga öppet, ett öra påslaget, och mindre än halva hjärnans kapacitet, så är det på alla sätt och vis omöjligt att vara samhällskritisk, eller dra några som helst slutsatser baserade på en bred informationsbas… eftersom den breda informationsbasen döljs för alla som inte aktivt letar information, och för de som inget obehagligt vill veta. Men ändå… tack Ulf Lundell för det, att du släpper in mig i den folksjäl jag inte alls förstår mig på längre… eller inte kan finna.

Jag berättade om två fina herrar som nyligt dött, idag fick jag veta att en mycket fin och trevlig dam dött. Pratade med henne alldeles härom dagen. Och inom några år har flera jag känner som är i min ålder dött, i cancer, blivit sjuka i hjärtproblem, och varit konstant ”förkylda”. Det är en surrealistisk värld jag lever i, där tystnaden lägger sig som en våt filt över all yttrandefrihet, över all granskning av makten, över all strävan efter granskning och sanning. Och mina medmänniskor stöttar och bidrar till den tystnadskulturen. Det är fullkomligt logiskt för mig nu, när jag blivit äldre, att jag blev djupt, djupt deprimerad under långa perioder, vid flertalet tillfällen i mitt liv. Att jag kände mig ensam då, att jag känner mig ensam nu, är inte enkom brist på fysisk närhet och kärlek i något som jag hoppades på heterosexuellt kärleksförhållande med en själsfrände. Det är frånvaron av att kunna prata med riktiga människor, om saker som betyder något, inte bara för mig utan för varje levande människa … eller åtminstone borde betyda nåt.

Jag lever i en tid då politiker som jag trott representerat det västerländska demokratiska samhället,. reser sig mangrant från parlamenten i USA och Storbrittannien, för att deplattformera meningsmotståndare som enbart ställer frågor, … som manar till debatt, och svar. Jag lever i en tid då även om jag inte ännu vittnat om det i Sveriges riksdag, så är den politiska och journalistiska kulturen densamma., helt köpt, helt människofrånvänd, helt likgiltig inför sina arbetsgivare, Det Amerikanska folket, det Brittiska folket och det svenska folket etc etc etc
När myndigheter som folket av någon outgrundlig anledning fortfarande litar på, blåljuger, halvljuger eller gömmer sanning och deplattformerar journalister, dissidenter, läkare, forskare, professorer. Myndigheter som folkhälsomyndigheten, som hindrade Per Shapiro från att komma i sändning, efter att han ställt frågor kring lögnerna och falsk statistik från FHMs sida kring utkomsten av sjukdom mellan ovaccinerade och vaccinerade. Den världen lever jag i. Och folk som är mer fundamentalistiskt troende och tillitsfulla än fundamentalistiska islamister eller statstrogna Israeler till sina gudar, mer tillitsfulla än dem, till ”experter” och ”oberoende faktagranskare” inte bara tystnar i ämnet om man för det på tal, utan distanserar sig från en, som följd av vårt sökande efter sanning.

Det här är en samhällssjuka, något galet som medvetet planerats under lång tid, långt innan min födsel på Sollefteå Sjukhus 1966.09.09. kl 21.20 på kvällen. Jag tog del av en mängd Amerikanska människor som fått sina liv förstörda av vaccinet, och förlorat sina familjemedlemmar till följd av vaccinet. De berättade om hur de som blev inlagda blev liggandes utan mat och vatten i dagar i ända, för att sjukhusdirektiven var sådana under ”covid”. Här i Sverige gav man äldre ”palliativ” vård, vård i livets slutskede. Vilket är detsamma som att upphöra livsuppehållande åtgärder. Övriga världen vet vi lite och ingenting om, för ingen pratar, och information om det censureras, och folk blir av med sina jobb. Den här världen, den här tiden lever jag i. Att jag lyckats hela mig så pass bra som jag gjort i en sådan värld, är inget annat än en jättebedrift.

Men det är främst bristen på mänsklighet, bristen på ocensurerade uppriktiga samtal jag saknar. Bristen på att lyssna på varann, och framförallt, bristen på insikten om att allt som sägs vara sant, inte behöver vara sant, och ödmjukheten inför det, och hur lite vi egentligen vet i livet.

Av allt jag har kommit fram till, som inte är vackert om verkligheten, hade jag velat att det inte vore sant. Det finns fortfarande mycket som är fördolt i dunkel, och mycket jag inte förstår. Jag är människa, och har begränsningar. Så det är främst avslöjande om globala lögner, där de avslöjat sig själva, det är främst mass-censuren, Det är främst massproducerande av totalitära lagar i länder och delar av världen, jag inbillat mig var demokratiska … det är främst det jag vet med säkerhet. Jag vet inte mycket … men jag vet mer än de som inget vill veta.

Och imorrn kan hända solen kommer igen

…
”Darkness took me, and I strayed out of thought and time… The stars wheeled overhead, and every day was as long as a life age of the earth… But it was not the end. I felt life in me again. I’ve been sent back until my task is done”

Är inte så hög på livet just nu. Och samtidigt sätter grannj***ln igång igen o lever om.
Har gjort det jag ska idag, har gjort rätt saker för förutsättningen att må bra. Det är inte alltid en garanti för att må bra, vara glad. Det psykologiska ”immunförsvaret”, kan kanske delas in i självförtroende, men framförallt självkänsla, en känsla av att ha ett värde i sig, och ha ett värde för omgivningen, om inte omvärlden. Klokhet och tjurighet är nog också delar av det psykologiska, själsliga immunförsvaret. Det är nog bara självkänslan, som iofs går att bygga upp delvis som svajar emellanåt, men den går inte att lagas helt, när man präglats så hårt redan från födseln,,, och långt in i vuxenlivet av tomhet, övergivenhet, hot, avgrundsdjup sorg… ensamhet. Jag kan, och jag har lappat ihop denna trasdocka till man, rent utan mirakulöst bra… men blir aldrig riktigt hel.

Och flyttar grannj***eln, flyttar väl en ny grannj***l in? Och får du ros en dag, får du ris nästa dag, alldeles oavsett hur du beter dig. Det är alltså inte helt avhängt av hur bra människa du är. Jag tycker dock att jag är på den sanna människans väg. Det är ju alltid något. Givetvis kan man hävda att det är subjektivt vad den sanna människans väg är. Jag tog uttrycket från ”Kicking Bird” i Dansar med vargar, filmen. Jag skulle så klart kunna beskriva min uppfattning om det… kanske gör … sen

Att jag citerade Gandalf från sagan om ringen inledningsvis, var inte för att säga att jag sjunkit så djupt i humöret, utan mer för att höstmörkret tog tag i mig, och bröt igenom mitt själsliga immunförsvar. Men precis som det kroppsliga immunförsvaret så är det flera saker som ”attackerar” samtidigt (yttre påverkan) samtidigt som garden för det inre, fått sig så många törnar på en gång, att ”mörkret” bryter igenom.

Det knackar på dörren. Det är kanske ”Ågren” som står där och vill trycka ner. Till slut är det en man med svart kappa och lie. Hoppas det dröjer. Att jag inte går omkring och är rädd för döden 24/7 innebär inte att jag välkomnar den… inte än. Men som Cornelis skaldade. ”Han tar mig när han vill”

Och jag vill så klart … känna närhet, känna kärlek…
Jag vill så klart vara älskad… innan jag drar in årorna. Lite naivt… men den naiviteten måste jag unna mig. Kaffet i koppen tog just slut, stearinljusen brinner i fönstret, och jag frossar i låtlistan på Spotify som heter sorgesånger. Precis tvärtemot var dekal-optimister gör eller kanske precis tvärtemot vad dekalpositivister uppmanar andra att göra. Min erfarenhet är att när dekalpositivister själva faller igenom, så blir de ömkligare än allt ömkligt. Men jag känner sorg… då låter jag sorgen få finnas…. men helst inte för länge, om det går att undvika. Så väl som jag inte hysteriskt klamrar mig fast vid lyckan, eller försöker fånga den. Den låter sig likt kärleken inte fångas, eftersom i det ögonblick den fångas eller hålls fast … försvinner den automatiskt,. och magplasket blir större ju mer och längre du försöker klamra dig fast vid dem. nej kärleken kan aldrig tas eller krävas, den måste alltid ges, eller kännas, annars är det inte kärlek. Och lyckan kan bara finnas om den är fri att komma och gå som den vill. Och lyckan är tvillingsyskon med sorgen.

Människor dör, det är bara så. Människor beter sig illa, så är det oxå. Men människor lever oxå, det kan man komma ihåg, och lyckan hälsar på när som helst, så länge dörren inte är låst, och Ågren har knackat på ett tag och lessnat. Det var jättelänge sedan jag grät. Men när jag grät, grät jag varje dag, flera gånger om dagen. Kanske min själ behöver vila från det i flera år? Men även om jag inte gråter… känner jag ibland sorg. Nu känner jag sorg. Att stig gick bort, och Erland påverkade mig mycket. Att folk beter sig illa ibland, påverkar… och att det är så mycket ”zombies” i denna värld, sätter ner det själsliga och psykologiska immunförsvaret betänkligt. Att stärka kroppens immunförsvar, hjälper faktiskt själens försvarsmurar, de sitter ihop, fast ”vetenskapen” nu för tiden inte riktigt kan, eller vill se det så.

Kanske skulle behövt en kram, kanske skulle behövt en som tog mig på armen… kanske skulle behövt någon som älskade mig, som smekte min kind…
Det knackar på dörren, men Ågren får inte komma in… men sorgen är välkommen, bara den inte stannar för länge, för lyckan kanske tittar förbi… om inte kärleken hittar hit, så kanske åtminstone lyckan vill hälsa på igen?

…
Nu har ännu en fin och god människas liv tagit slut, Stig, en som var väldigt omtyckt av cafégäster i övrigt. Och för bara någon vecka sedan, en annan fin man, Erland. Jag tyckte mycket om de båda två. Jag tände ett ljus på caféet vid mitt bord, och kände mig lite sorgsen över deras bortgång… och saknad infinner sig eftersom. Stig och jag pratade ju mycket om ditt och datt. En lugnare och mindre konfliktsökande människa fick man leta efter. Utan att för den skull vara utan integritet och egna åsikter. Men hetsade inte upp sig i onödan. Jag kan oftast vara så, men inte alltid som han var. Det händer att det blir konfrontation, ibland pga att jag känner mig trängd eller förminskad. Och ibland pga av den andra gör det. Sen vem som är lättkränkt eller inte, är ju högst subjektivt. Men nästan alltid beror det på missförstånd och bristande kommunikation under samtal, och till en viss del även ofta skyttegravskrig kommunikationsmässig genom att försvara en ståndpunkt eller bara om vem som minns rätt om något. Och ibland inte ens en ståndpunkt som faktiskt är deras egen, som de kommit fram till själva, utan bara upprepar någon auktoritets ståndpunkt eller än värre, diktat. Det senare finner jag förbryllande.

Erland, också oerhört fin man. Blev 87, vilket får anses vara bra jobbat ändå. Sjuk till och från sista åren, likt Stig. Erland broderade och stickade dessutom, och gav bort till lotterier, vilket imponerade på mig. Men framförallt en harmonisk herre, lugn och sansad… vilket jag inte är, åtminstone inte inombords. Och därför går det att provocera fram små utbrott hos mig om man trycker på ”rätt” knappar. Erland kände jag genom boulen, och Stig genom café. Vilka mina triggers är, för att tända till på alla cylindrar, behåller jag dock för mig själv, och jobbar på dem. Jag är högst medveten om flera av dem.

Men, men livet går vidare…. ett tag till iaf

Idag råkade jag ut för, apropå kommunikation, ett ”samtal, som påminde om dessa två konversationer, från 4 bröllop och en begravning:

https://clip.cafe/four-weddings-a-funeral-1994/bride-groom/

och

https://youtu.be/qTW2odOrMxY?t=32 (fram till 0.46)


Där till slut enda utvägen var att göra som hen ville, avstå från vidare konversation. Vilket jag till slut, om än något förbryllad över ”samtalet” … fann vara ett klokt beslut. Så vi satt och teg mot varan, bredvid varann, och pratade med alla runtomkring, men inte med varandra, för precis varenda försök till neutral konversation från min sida, resulterade i eskalerande irritation, likt den gamla farbrodern på bröllopet jag länkade till. I mitt fall hade jag dessutom oförskämdheten att ha rätt i det HEN blev osams med mig om, huruvida det förhöll sig med vissa saker. Eftersom jag för säkerhets skull kollade med källan själv. Fascinerande, ändå med kommunikation, eller bristen på den! Jag är inte osams med hen, men jag får respektera hens önskemål om att inte prata.

En annan sorts ”kommunikation, blev jag vittne till på COOP. Där ett äldre par stod bakom mig i kassa-kön. Mannen tittade lite förstrött på tidnings-stället. Då kvinnan med en bestämt ton befallde mannen att ta dagstidningen. Varpå mannen går fram och tar tag i en Expressen. Och ett irriterat stön kommer från kvinnan/hustrun förmodligen.

– Nääääää

Varpå mannen, böjer sig ner mot Lokaltidningen, och kvinnan inte protesterar. Sedan tog han ändå ingen tidning, vilket föranledde ifrågasättande från kvinnan. Men mannen hade noterat att det var gårdagens tidning. Kommunikation. Det senare exemplet är ett typexempel på manlig och kvinnlig kommunikation, där OFTA kvinnor förväntar sig att mannen är tankeläsare, vilket jag kan vittna om att få av oss är.

…
Det regnar.
Få saker utöver bensinpriset, när ens fotbollslag förlorar eller om nån hen eller kvinna känner dig kränkt, upprör svensken så innerligt som det.

Mötte en sorts genomsnittlig svensk på stan i det hänseendet., igår. E.S. Det är som att det blev nån slags mental orgasm för svensken att få gnälla över vädret. Hur kommer det sig? Det är nog en för stor fråga att kunna besvara för en stackars högerextremistisk antivaxxare som mig, eftersom jag inte hörsammar ”fakta” , som den delges mig på radio och tv som jag bojkottat näst intill helt sedan 2021. Nästan! Men frågan… frågan är inte för liten, eller för stor för att ställa. Ingen fråga är för liten eller för stor för att ställas. Frågetecknen i livet bör aldrig rätas ut till utropstecken för gott. De ska alltid kunna krokas ihop till ett frågetecken igen. Det gäller både för ens egen utveckling personligt, men i än större utsträckning kring vetenskap och forskning samt det politiska systemet.

Det är säkerligen inte möjligt att besvara frågan om svensken och vädret på ett enda vis, men jag undrar om inte, utöver det faktum att vi har ett halvår mörker och kallt, så tilltalar det det svenska kynnet att aldrig behöva ta ställning för något som kan skapa en konflikt med den du pratar med. Och varför det är så… är en för djup fråga för mig att besvara … kanske fredsskadade, naiva och vill värna om ”tryggheten” vi skapat oss, eller inbillat oss? Jag tänker oxå att folk som tänker att de är trygga, inte opponerar sig, gör nästan vad som helst för att få stanna i den känslan… nästan vad som helst.

The best way to keep a prisoner from escaping is to make sure he never knows he is in prison.” Fyodor Dostoevsky

Jag hade ännu ett intressant samtal med ytterligare en vän, konspirationsteoretiker, antivaxxare, högerextremist likt mig, i måndags, över en tallrik processad mat på restaurang. Ett samtal, en diskussion, för den oinvigde, kan innebära att man delar tankar och känslor med varandra utifrån ett jag-perspektiv i presentationen av desamma. Ex:
– Så här tänker jag kring det här… hur tänker du? (alt känner)

Och även öppna frågeställningar:

– Hur vet jag att det här som de säger är sant, verkligen är sant?

Lyssnandet är en lika viktig del i våra samtal som yppandet av egna funderingar och tankar o känslor. Lyssnandet skulle för den IT-skadade/propaganda-skadade kunna översättas till ”input”. Och utan input kan ingenting förnyas, förändras eller förbättras. Ursprungligen, kommer han och jag från olika politiska läger. Eller gör vi det? …or so we thought.

Vi röstade möjligtvis otroligt olika tidigare, men nu lutar vi båda mot att det politiska systemet från vänster till höger och extrem-mitten, är korrumperade och ingen av dessa har vårt intresse i åtanke, trots att vi enl ursprungsidén om demokrati, borde vara politikernas arbetsGIVARE, till vilka politikerna är HELT beroende av vårt godkännande. På samma sätt som att en anställd på ett företag inte kan strunta i vad chefen vill, eller bara gå hem och strunta i att jobba. (Om man inte är anställd på Toyota förståss) OCH med reservation för alla bullshit jobs som finns i världen, och kanske för vissa förvånansvärt nog, inte bara i statlig eller kommunal regi, utan även i stora privata bolag, som iofs ofta har statlig koppling i slutändan, genom skattelättnader, avdrag och bidrag.

Bl a tog han upp en reningskur som han påbörjat, helt på eget bevåg, utifrån efterforskning han under en tid har gjort kring hälsa, och avgiftning av kroppen. Jag tror det var nån slags saltvattenkur, vilket gett honom positiva resultat. Bland annat vittnar han om att kunnat skippa läsglasögonen igen. Både han och jag har minst sagt minimal tilltro till nuvarande medicinska systemet, läkemedelsindustrin, sjukvården, Big Farma, både utifrån egna erfarenheter före, under och efter masspsykosen som påtvingades världens befolkning nån gång under våren 2020. Min vän säger att han var okej med att jag skriver om det här, men inte ids prata med vem som helst om det IRL, eftersom jag är mer öppen inför nya sätt att se och förstå saker. Nyckelorden här är att tänka själv, göra egen efterforskning, undersöka .. vara kritiskt tänkande… som en amerikansk komiker sa.
”They are telling us not to do our own research – before ”covid” we used to call that READING”

Jag har redan vid ett flertal tillfällen i denna blogg, vittnat om hur det har räddat mitt liv, min person, att vägra antidepressiva kemikalier, gifter… vilket sedermera troligtvis gjort mig till den medicin/vaccinskeptiker som räddat mig från ytterligare livshotande tillstånd, sjukdom eller till och med kronisk sjukdom, den sista vilket obestridligt är en av vår tids största epidemier… kronisk sjukdom. Detta vet alla… men tycks ändå ha fullt förtroende för ”vetenskapen” ”forskningen”, media, ”vården” ”läkemedels”-företagen. Ibland händer det att jag vill ha ljud omkring mig, oftast tar jag Spotify-listor med musik, men ibland ”doppar jag tårna” i propaganda media SVT och SR, eller Aftonbladet, DN, SvD, Expressen. I morse slog jag yrvaket på P1 istället för Radio Sol som är mer säkert från propaganda. Och hamnade i morgon-ekot, där följande missvisande propaganda utan något som helst verkligt vetenskapligt stöd genom experimentella eller statistiska bevis för det:

SR-nyhetsuppläsare:
På tisdag nästa vecka startar höstens vaccinationer mot covid-19 och influensa det är tidigare än i fjol och även i år en samordnad kampanj för att få så många som möjligt i riskgrupper att vaccinera sig det säger statsepidemiolog Magnus gisslen

M.G
– det gäller att förstå det hur viktigt det är att det är även om man är 75 år och helt frisk för övrigt så har man en ökad risk att dö infektion

Man på stan (eller hen):
– jag har fått en kallelse och jag är tacksam för den

Reporter:
– Du kommer ta båda vaccinationssprutorna?

– absolut jag har inte varit förkyld än covid-19 började

Kvinnlig hen på stan:
– jo men jag kommer ta det covid i alla fall i första hand sen får jag jag se

SR-nyhetsuppläsare:
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccin till personer som fyllt 65 år till gravida och vuxna med en sjukdom där risken är hög att bli allvarligt sjuk om man får covid eller influensa säger Magnus Gisslén:

– Jag har gjort en noggrann genomgång av vetenskap och evidens och rekommenderar till de grupper där vi vet att man minskar risken för sjukdom eftersom det är det är ändå så att att vaccin gör en stor nytta där,

SR-nyhetsuppläsare:
Nu vet man inte hur allvarligt covid läget kommer att bli

M.G:
– Att vi kommer se en ökning av covid det är uppenbart när exakt när den ökningen kommer att komma om det blir tidigt under hösten eller om det blir senare i vinter det är jättesvårt att säga också hur stor när vågen kommer att bli

SR-nyhetsuppläsare:
Det är snart ett och ett halvt år sedan vi slutade klassa covid-19 som ett internationellt hot mot människors hälsa men behov av påfyllnad dos ser ut att kvarstå för riskgrupper

M.G
– sannolikt kommer det vara så så under ett bra tag framöver hur lång tid det tar innan vi får en någorlunda god immunitet i hela befolkningen så att man slipper ta med vaccinerna det är väldigt svårt att säga

SR-nyhetsuppläsare:
Så här tänker Ingemar och Britt-Marie i Partille centrum om att påfylld doser rekommenderas

– Jag tar det säkra för det osäkra så är det

– Ja man tar ju det på allvar han utsätter sig inte i onödan om det skulle bli så som det var första gången

Statsepidemiolog Magnus Gisslén igen:

– Den här infektionen var delvis så överraskande när jag oss lite fortfarande det går lite granna att det fortfarande är så pass många som blir väldigt sjuka

Man kan ju välja att ifrågasätta hela reportaget på flera olika vis. Ett av dem är ur ett propagandistiskt vis, vilka som får komma till tals i nyhetssändningar, upprepandet av samma information, utan att behöva belägg för det man säger. Det kallas propaganda. Och så är fallet. M.G som vi uppmanas tro på och tänka på som ”expert” (vilket inte säger någonting alls om hans kunskaper i ämnet utan bara är en diffus titel som klistras på människor som man inte vill vi ska ifrågasätta) Sedan kan man välja att punkt för punkt avkräva bevis för varje påstående, vilket är i omfattningen av en längre novell eller bok, om man skulle göra. Och det har redan gjorts av massor av utbildade, läkare, immunologer, forskare, vetenskapsmän, journalister, som ni aldrig hört talas om, och inte ifrågasätter VARFÖR ni inte hört talas om dem. Och jag är EN av alla lekmän, som på eget bevåg gör efterforskningar trots uppmaningar om det motsatta. (Tänka kritiskt, tänka själv) Det finns hur mycket kritiskt material som helst för den som faktiskt vill få något att väga propagandan emot, vilket är ytterst sällsynt idag.

Och Statsepidemiolog M.G kan inte eller vill inte nämna specifikt vad folk blir sjuka av och dör av, när han säger: Den här infektionen var delvis så överraskande när jag oss lite fortfarande det går lite granna att det fortfarande är så pass många som blir väldigt sjuka”
Och framförallt vill inte han eller resten av etablissemanget ens undersöka eller avslöja vaccinets påverkan i kronisk sjukdom, dödsfall, försnabbad cancerprocess, hjärtsjukdomar… mm mm – Why ?

Men intervjuerna är lätt för mig att avslöja som en del av propagandan. Man har förslagsvis inte bara gjort dessa 4 korta intervjuer, med korta svar. Om de gjort 10, 50 eller hundra, och valt ut de som passar agendan, är omöjligt för oss att veta, men att de gjort fler än de som de sände, är en no-brainer. Det kan ha varit väldigt få, om de omedelbart fick tag på de skrämda röster som gör som de blir tillsagda, även om de som resultat faktiskt gjort den sjukare i genomsnitt än ovaccinerade medborgare. Det är oxå därför mannen som säger att han inte varit förkyld får utrymme i intervjuerna. En ovaccinerad man eller kvinna eller hen, som inte varit sjuk alls UNDER den påstådda ”pandemin” skulle ALDRIG få medieutrymme. Och ponera att de intervjuat mig eller min vän Lejonsson i frågan, så är chansen obefintlig att den skulle sändas. Det ÄR således PROPAGANDA, på ”nyheterna”, inte objektiv, maktgranskande, sanningssökande journalism, i folkets tjänst… som är ursprungsidén med FRI MEDIA.

Under det öppna förutsättningslösa lunchsamtalet med min vän, luftade jag både vad som från början fick mig att börja ifrågasätta propagandan. Så som att den statistik de använde sig för att hävda det var en pandemi var direkt missvisande och lögnaktig, och att de plockade bort Per Shapiro från de dagliga skrämsel-hicke-sändningarna i TV … när han visade att de ljugit om statistiken. Ja samt det jag nämnde om min tidigare erfarenhet av medicinering inom vården. Den STORA väckarklockan var ändå när de började prata om obligatorisk vaccinering, vaccinpass och indragna medborgerliga rättigheter som ovaccinerad. Och sedan fanns det ingen återvändo… jag vände på alla mossiga stenar som gick att vända på…. och fick ompröva hela min världsbild, och gör det än, och kommer göra det livet ut. Jag är alltså inte rädd för att dö, men jag är lite rädd för att dö plågsamt, och jag är rädd för att hamna i beroendeställning till vården igen, vilket är ett av huvudmålen för Big Farma att en majoritet gör, även om sjuksköterskor och de flesta läkarna inte förstår att deras överhuvuden har den agendan. Och då är jag inte längre livrädd för hjärtsjukdomar, för TBE, för förkylningar, för ”Covid” etc etc … så min sista rädsla i form av beroendeställning till sjukvården är cancer i någon form. Hur undviker man risken att FÅ cancer? Vad är egentligen cancer? Har vi verkligen fått rätt information om det? med tanke på hur grundlurade vi varit kring vaccinationer och virus. Det är samma globalistiska, dystopiska människofientliga intressenter som gynnas av cancermediciner och cancerbehandlingar. Ska jag plötsligt lita på vården, Big Farma, och läkemedelsindustrin, Folkhälsomyndigheten och WHO, som blå-ljugit oss rätt i ansiktet på andra områden… när det gäller cancer?

I diskussionen med min vän, resonerar jag:

Är jag säker på att grönkål inte botar cancer?
Bra frågeställning. Varför tar jag upp just grönkål som exempel? Jo för att delvis finns det viss forskning (vilket jag så klart inte kan vidimera) som påstår satt det är EN av de födoämnen som kan minska risken för just cancer. Det är ju fine, så länge jag inte HAR cancer, då är det ju bara att käka sånt jag tror är bra för mig i allmänhet. Och att naurlig obesprutad mat är bra för mig, tänker jag inte borde vara så revolutionärt,. med tanke på vad vi är skapta att äta, kontra alternativet ultraprocessad eller processad mat, mediciner och vacciner. Frågan handlar mest om insatsen, det man riskerar och vad man kan vinna? Det man naturligtvis är inprogrammerad är att ett säkrare alternativet är att gå på den existerande ”vård” som ges, trots att det är rena gifter som sprutas in i kroppen genom cellgifter.

So far so good, i resonemanget? Men det vi tar för givet är att man tar större risker om du låter oss säga satsar på att grönkål ska bota dig från cancer, än om du går på cellgifter och andra kemikaliska behandlingar. Men om man ser till hur många som faktiskt blir friska från cancer av dessa behandlingar, och inte alls har en aning om hur många som blir friska av grönkål (grönkål är bara ett exempel, vad som än fungerar) … så har vi inte svaret på det. Och varför har vi inte svaret på det? Det är den intressanta frågan.

Kan 13.000.000.000.000 kr vara svaret på den frågan? Det var vad som omsattes inom läkemedelsindustrin, 2022 och då är det priset från tillverkaren som avses inte inte försäljningspriset till kunden. Låt oss för sakens skull fundera kring detta. Människan har enligt vad man tror, funnits i 200.000 år, utan mediciner av kemisk karaktär, och det finns inga belägg för att människan är friskare nu än tidigare. Möjligtvis att vi lever längre än vissa perioder åtminstone i västvärlden. Och åtminstone inte jämfört med när människan var samlare och jägare. Det är sen vi blev bofasta och jordbrukare, och flyttade in i städer som hälsan försämrades under perioder. Vilket bekvämt nog förr Big Farma tillskrivits virus, och pandemier. (Bra för försäljningen och att styra människor genom panik och rädsla)

Om det skulle finnas någonting i naturen som ersätter det mediciner som inkasserar 13.000 miljarder kr, vad skulle det finnas för intresse för läkemedelsindustrin att söka efter dessa, när de finns i naturen gratis eller går det att odla? Och om det kommer ut att det finns någonting i naturen som botar cancer som redan slagit rot… så hotas hela Big Farma och deras 13.000.000.000.000 kr årligen. Och de som äger Big Farma styr också politikerna världen över, deras myndigheter, styr media…och äger forskarna och deras sinnen. Av vilken anledning skulle ”vetenskapen” avslöja om det fanns botemedel i naturen som inte gick att profitera på och styra mänskligheten genom rädsla? av vilken anledning?

Och om man funderar kring cancerbehandlingar och hur de flesta inkl mig själv sett på dem, så har vi tagit för givet att de är de bästa vi kan få, och dessutom accepterar de fall där ´patienter dör TROTS den vedertagna ”vetenskapliga” behandlingen. ”Det fanns inget mer vi kunde göra… vi beklagar” Och så tänker vi på vad de utvalda intervju-offren på stan kring vaccinering sade:

– Jag tar det säkra för det osäkra så är det
– Ja man tar ju det på allvar han utsätter sig inte i onödan om det skulle bli så som det var första gången

Tar hon verkligen det SÄKRA före det osäkra??? vet hon det ?
Nej hon tror….
– Botar inte grönkål cancer ?
frågade min lunch-kompis mig över den processade lunchmåltiden.
Jag vet inte, är mitt svar… och jag vet inte om cellgifter är den bästa behandlingen, det är mitt svar.

Men glöm inte att det är ett jävla skitväder idag … gäller att fokusera på vad som är viktigt här i livet.

…
Här i slutet av allt, sitter jag och sorterar blomfrön, som jag själv plockat och torkat från blommor sådda av mig i första läget. Men enkom de som är lätta att ta, Ringblomma, tagetes, och vallmo. Huruvida världen faller samman eller inte, eller på vilket sätt den gör det, kan inte hindra mig från att samtidigt leva livet från grunden… fröet, liv som börjar, liv som levs, och liv som får sitt slut, när det gjort sitt. Tagetes måste man se till att fröna är svarta på ena sidan, innan man tar dem, annars gror de inte. Överlag ska de vara färdiga att falla från sina kapslar, då är de mogna, och kan gro. Jag vet inget om i morgon. Inte ens de som leder världen in i nya mörka tider, kan förutspå morgondagen, trots att de försöker inte bara förutspå den, utan försöker styra den. De kommer inte lyckas. De tror de kan styra livet, naturen, folket till fullo… men det kan de inte. De kan mörda miljoner med sina beslut, och till och med i lönndom, dvs utan att folket förstår att de blir mördade och styrda. Men människan som sådan… inte! Det kommer alltid finnas folk som vägrar. Och risken för dem, är att de utrotar de som är dem trogna och lydiga, och kvar blir vi som är deras pain in the ass, konspirationsteoretiker, tillika högerextremister, och sår blomfrön som de själva tagit rätt på, som de ännu inte kan ha monopol på att tjäna pengar på. Trots att de försöker, genom att utrota kulturväxter, och näst intill bara vill ha F1-or. Samt att ett företag som säljer kulturfrön, har fått se sina lokaler bli nedbrända, utan rättslig åtgärd.

Så här, i slutet av allt, sår jag mina blomfrön, och mina grönsaksfrön, och tar rätt på det utsäde som min klimatzon tillåter. Det är inget annat än en revolutionär akt, att så mina blomfrön, och ta rätt på mina egna fröer, bli så oberoende för överlevnad som bara är möjligt. Ett hot mot deras vilja att dominera allt levande, och allt dött. Många av dem ser på sig själv som gudar som kommer leva för evigt genom någon revolutionerande vetenskaplig upptäckt. Det är de människor eller fd människor som folket lägger sin tilltro till.

Allt som jag framställs till att vara av andra, har ett syfte, och allt som du framställs till att vara av andra har ett syfte. Och det är INTE för ditt och mitt bästa, aldrig, oavsett om det är grannen som försöker framställa en bild av dig utåt, eller om det är kommunalpolitikern, eller riksdagsledamoten, och inte minst de globala maktgalningarna som de flesta stöttar genom sin tystnad och likgiltighet. Att jag framställs som högerextremist har syftet att tysta mig om vad jag ser, hör, och tänker, vad jag förstår, och vad jag vill ta reda på av det jag inte förstår. Så jag sår mina blommor…

Men blommor går ju inte att äta? Jo vissa går att äta, ringblommor, maskros krasse… m fl… men det är inte därför jag sår dem, och det är inte för att jag är snål (vilket jag är) som jag tar rätt på dem ist för att köpa nya varje år. Jag sår blommor för att de är fina, OCH för att jag vet att det bästa människan kan åstadkomma är att efterlikna naturen så långt som det går, när det kommer till odling och balans. Och att jag hellre tar egna frön än köper, är för att beröva globalisterna makt över vår föda, våra liv. vår skönhet att betrakta.

Jag förstår att vargen har sin betydelse i faunan, i naturen, i sin ekologiska nisch. Jag förstår att även de varelser och växter som jag inte förstår vilken betydelse de har, har en betydelse för balansen, och livet på jorden, naturen som vi m, människan är HELT BEROENDE AV I SLUTÄNDAN. Många finner särintressen som anledning att hitta ursäkter att utrota vissa arter, och letar därmed argument för att göra så. Och när så sker, gör det detta oavsett sammanhang och cause, genom att förvanska sanningen för sin egen vinnings skull. Fästingar har sin roll, fast den inte tycks gagna människan. Men balansen i naturen gagnar den, den natur vi är helt beroende av för att överleva, och den natur som faktiskt är Edens lustgård, om vi bara hade haft ögon att se det. Jag sår således blommor även för att det är vackert.. det är liv… och pollinatörer gillar dem, och vi behöver pollinatörer. Det är en liknande positiv snöbollseffekt som den jag fick lära mig av Moster Maggan, och Morbror Rolf, när det gäller obetalda tjänster. Vilken jag därefter försökt efter bästa förmåga att leva efter… och för att det får mig att må bra att ge bort saker, och hjälpa människor. Min Moster sa att om jag hjälper Rolf fem ggr utan att jag behöver Rolfs hjälp. Och Sedan hjälper Rolf Anders, som inte har något som Rolf behöver hjälp med, och så hjälper Anders Micke, som … osv osv… då är det sunt… och vettigt. Det enda man ska se upp med, är smuts i den spiralen av hjälp. Det finns ALLTID m parasiter i form av människor som söker sig att utnyttja sådana människor som vill hjälpa, och aldrig hjälper andra utan att vinna på det i tjänster eller pengar.

Så jag torkar mina frön, sår mina växter, och ger liv… här i slutet av allt för det är det enda som ”makes sence”
Det enda som verkar förnuftigt, och klokt.

Det och att läsa böcker, söka sanningen, och dansa

…
Det pratas ofta och gärna om Rysslands lögnfabriker på internet, vilka helt givetvis existerar. Saken är bara den, att rent logiskt, och ska det visa sig även om man gräver i det, så har alla stater, intressen av att ha sådana mediala och digitala lögnfabriker, direkt kopplade till deras underrättelsetjänster kan hända, jättestora företag som är i maskopi med staterna, och alla NGOs (organisationer som inte har regeringar, men för den delen ibland har mer makt och mindre ansvars-utkrävande än jordens regeringar, som t ex NATO, WHO, WEF)

När dylikt avslöjas, tystas det i första hand ner, de som avslöjar tystas på olika vis, och hotas. Julian Assange släpptes efter bevisad tortyr i över ett decennium, fri i utbyte att han aldrig skulle tala om vad de gjort mot honom. Ett fall, där 99 % av alla jag känner i sina sinnen antingen gick till hundra procent på de officiella lögnerna om hans skuld i både våldtäkts-anklagelserna och därmed som ett brev på posten köpte hans skuld i spioneri-anklagelserna, alla vilka visat sig vara grundlösa. Och ÄN IDAG i folks medvetanden, trots att folk i allmänhet, mina grannar, mina bekanta, mina vänner vet att de, att vi blivit ljugna för även i den frågan, så möter jag tystnad när det tas upp ELLER ett försvar av fängslandet och torterande av en småbarnsfader, tillika journalist (en av de sista som inte tystades) Lögner som slagit rot, upplevs som sanningar, presenteras som sanningar.

I ett minnestal av Fd riksdagsledamoten i Försvarsutskottet, Lars Ångström, under en minnesceremoni till Estoniaolyckan, vilken som av en händelse, relativt fort plockats bort av SVT play, som jag kan påminna kära läsaren om, är under statlig styrning, berättar Lars om massor av saker som skaver i just utredningen kring Estonia, som deklarerats som ”konspirationsteorier” av tidigare ”utredningar” och officiella tjänstemän och politiker, fast de mer och mer framstår som rena mörkläggningar. Och nu har ”konspirationsteorierna” efter idogt utredande kommit fram i ljuset som ovedersäglig fakta. Och det tycks inte hjälpa att dessa lögner om Estonia avslöjas, i de få fall där sanningen får tillåtelse att få medialt utrymme under längre tid, det tycks inte hjälpa att för att förändra folks uppfattning i frågan. Rullgardinen dras ner i deras sinnen och blickar, och man blir medskyldiga till staternas och de globala tyrannernas lögner och brott mot mänskligheten. Om ni tänker efter hur lite det krävs för att vissa medborgare ska få fängelsestraff, eller fotboja, eller böter, och sedan tänker på vad dessa globala ”företag” och stater och organisationer, politiker gör, med straffimmunitet. Det är fortfarande ageranden som är i dignitet med de värsta av de värsta av historiens brott mot mänskligheten som man erkänner, så som Nazismen i Tyskland, Stalinismen, Apartheid… men när väst( USA) och alla nationer de äger, gör liknande, försvinner sanningarna ner i rännstenen. Lögner som slagit rot, upplevs som sanningar. presenteras som sanningar.

Sverige har dokument undangömda för allmänheten kring olyckan på ett CIVILT fartyg, som inte får visas på 95 år, USA, som inte ens har territorium där det skedde… eller ska jag säga hade territorium där det skedde, det har ju förändrats när vi utan demokratisk debatt eller demokratisk förfarande genom val blev medlemmar i NATO, de har hemliga dokument i 50 år framåt.

Det är precis samma med detta censurerande, ljugande kring Estonia, som det är med vaccinerna, ”pandemin”, klimatet. metoo, regnbågsrörelsen… och ALL tystnadskultur samt propaganda. Propaganda bedrivs i störst uträckning för att inte säga enkom av stater eller överstatliga organisationer, samt globala företag som samarbetar med stater dvs de som har resurser till att i massiv skala föra ut falskt eller semi-falsk information, alternativt basunera ut historier som är sanna, men av ingen vikt för mänskligheten, för att kunna genomföra politiska beslut som är avgörande för att ta ifrån oss vår frihet och mänskliga rättigheter, alternativ dölja dåd och massmord i olika format.

Folk börjar förstå att de blivit totalt lurade kring massvaccineringarna, men sanningen är fortfarande för hemsk för att våga ta till sig. Så man tiger eller försvarar fortfarande agerandet som gjort miljoner människor sjuka, och oräkneliga har dött i förtid. All censur, all propaganda visar detta faktum. Men lögner som slagit rot, upplevs som sanningar, presenteras som sanningar och sprids vidare som sanningar. Överdödligheten som presenterades som det enda säkra mätverktyget under plan-demin, för att visa på hur farlig det var med ”viruset”… pratas inte längre om EFTER plan-demin, då överdödligheten är stor i västvärlden, bland kraftigt vaccinerade länder. Folk hör, och läser detta från oss som vänder på stenar, och hittar värre saker än gråsuggor och tusenfotingar…men vägrar ta in saker t o m när det är omöjligt att förneka det vi vidareför av vad vi upptäckt.

Och det här är bara några få ex de senaste decennierna.- Historien är så klart full av cover ups, och lögner för satt skydda massmördare, bovar, skurkar i statlig eller cooperativtföretagandes smutsiga byk. Och var gång sanningar om deras brottsliga förehavanden avslöjas, så blandar man medvetet ihop de ”konspirationsteorier” vi har som de facto är ovedersäglig, obestridlig fakta, med teorier som är helt omöjligt för en normal människa att tro på. Likt att månlandningen inte ska ha ägt rum. Det vet ju alla att den har, fast ingen har varit där. Och räcker inte det för att avfärda oss konspirationsteoretiker som galna, fantasiframkallande idioter, när vi lägger fram ovedersäglig fakta… så tar man till jorden-är-platt-teorin, och likställer våra ovedersägliga sanningar med detta. Och folk i allmänhet, grannar, bekantskaper, vänner omkring en väljer sida… väljer censuren, väljer propagandan… försvarar ondskan… Lögner som slagit rot, upplevs som sanningar, presenteras som sanningar.

Och det anständiga, normala, lydiga folket låter radion och TVn stå på dygnet runt, för att ”informera sig” om ”sanningen”. Och allt som vi som ställer frågor kring, avpolletteras som ”konspirationsteorier, och bestyrks som sådana av argt ”vanligt hederlig folk” … trots att ofta visar vara som L. Ångström sa, ovedersäglig fakta, obestridlig fakta… Hur mycket mer av det vi ”vet” är galna konspirationsteorier, är i själva verket obestridlig fakta?

When waill they ever learn? when will they eeeever learn?

…
Sasha Latypova, sa i en intervju med James Dellingpole, vilken jag har delat på FB…. när hon fick frågan om nanoteknik, att hon vet med säkerhet att det är en del av den internationella PSYOPS-kampanjen, små, korta upprepande meddelanden av samma sak, och de sprids av många anonyma konton online, hävdar samma bullshit. Och att det är Bullsjit menar hon, kan utöver det faktum hur det sprids stödjas av att de hävdar Nano, men de tittar i Mikroskop, och Micro är 1000 ggr större än nano. Och sen hävdar dom att de kan kontrollera oss med denna ”nanoteknik” som inte är teknik, utan en jätteliten hög av skrot, som inte kan åstadkomma nånting. Det är först o främst inte möjligt, ingen kan kontrollera dig med elektronik, MEN DE KAN KONTROLLERA DIG MED ORD… så om du repeterar denna nonsens, och tror på denna nonsens, då kontrollerar dom redan dig, de behöver inte mikroelektronik. Sasha och Whitney Webb, är två av de smartaste, mest och bredast belästa kvinnor jag känner till.

Att vi i nuvarande civilisation håller på att segla åt helvete är trots allt uppenbart för mig… eller eg inte vi, jag är inte vid rodret, men de som är vid rodret och deras lojala lakejer… förhoppningsvis har man hittat en livbåt, eller livboj till dess, och att ”vattnet” inte är för kallt.. men det är det ju allt som oftast. (Vattnet i detta fall metafor för de bittra efterdyningarna till en pajad värld. Jag var in på biblioteket som hastigast igår. Det är både ett tillhåll för tusentals böcker att låna gratis, och en frenetiskt propaganda- institution. Pride-”veckan” är ”över” men genom uppställning av böcker samt regnbågsfärgade nyckel-halsband fortsätter den ”veckan” så klart året runt. Är det inte dags för några transiga skamlösa vinhoror att läsa sagor för barn igen ? – Så jävla sjukt samhälle vi lever i nu asså. Och den bevisligen, förljugna, missvisande, propagandan för vaccinering fortlöper på biblioteket genom att ställa upp böcker likt denna i montrar med framsidan utåt, medan kritiskt tänkande och ifrågasättande är i princip förbjudet.

Det är vämjelig ”journalistik/författarskap” att medvetet, utan att kunna styrka sina påstående, blanda ihop sunt vanligt ifrågasättande och avkrävande av svar från de som är ansvariga för massvaccinationerna, nedstängningarna, och hysterin, och skyldiga till dess följder och konsekvenser,… att blanda ihop detta. Är ren ondska.

Vilket man också kanske borde överväga om denna juridiska dom är, som en följd av den galna feminism, som fick sin kulmen under 2017, men fortfarande utövas.

Utifrån den text som här presentera i media, har man inte hela bilden av vad som hänt. Hela bilden kanske inte ens de inblandade har, beroende på deras nykterhetsgrad, inklusive kvinnans. Men några fakta presenteras, om de är sanningsenligt återgivna av Tidningen Ångermanland, och jag har strukit under de som jag så klart hajade till på. I huvudsak två saker reagerar jag på, men mest ”Kvinnan låtsades sova när det hände”

JA MEN VA FAN I HELVETE – HUR HAR VI HAMNAT HÄR ???? Om kvinnan inte vill, SÄG IFRÅN, och om han eller hon inte hörsammar, sparka för helvete till på deras snippor och snoppar!!!!! Varför tar jag upp kvinnor som potentiella gärnings-”män” – Ja varför????

(Hmmm nån verkar vilja ha sex med mig mot min vilja, bästa att jag låtsas sova istället för att låta HEN veta att jag inte är intresserad. – undrar förresten hur mycket skadestånd jag kan få om jag anmäler sen?) Och den andra är ”Jag hamnade i chock”. Det är något som verkar vara normgivande vad gäller våldtäktsanklagelser, och Antyder att kvinnan eller Hen, inte har något som helst ansvar för sitt liv eller icke-ageranden. Det var samma med den unga kvinnan som Lars Ohly lutade sig mot, hon kände sig också ”chockad”, och sa inget…

Detta vansinniga förfarande är ju ett utmärkt vapen för depopulation… ett av många. Scary world right now … very scary. Jag ska på dans ikväll. Kan jag hålla i kvinnorna jag dansar foxtrot med? Eller svarar de ”ja” i ren ”chock” när jag bjuder upp dem? – Hoppas bara att de inte låtsas sova medan jag försöker på ett patriarkalt vis styra runt det stackars offret på dansgolvet till diaboliskt förförisk, dansbandsmusik med fyrtaktsbas.

Och förresten var det länge sedan nån kvinna under dans, lärt sin hand glida ner på min rumpa. Man kan hoppas. Undrar förresten vad jag kan få ut för skadestånd på det, om JAG hamnar i chock… 215.000 ? Fan det räcker ju till ett risigt torp, där jag kan odla och leva i högerextremistisk celibat. Ja tills pengarna är slut, då kan jag gå på dans igen.