…
OJ!
Huvudet och själen spann visst vidare på diverse klokheter, intelligenta funderingar och insikter, från inlägget alldeles nyss. (Jo man man får tycka att man själv är intelligent. Det innebär inte att man ser ner på andra)
I samband med nattsamtal med vän, tillika intelligent både tekniskt, politiskt och emotionellt, kom jag till nya insikter alldeles på egen hand som biprodukt av ord-bollandet oss emellan.
Än idag så brukar jag titta på film, för att kunna somna. Och jag har nu förstått varför jag gör det, även om jag denna gång inte lägger ut hela analysen till varför, på bloggen. Men det handlar om trygghet. Och insikten jag har kommit fram till, är att först kommer insikten, sedan kommer acceptansen, dvs jag accepterar att jag gör så och har förståelse för varför, och då kommer automatiskt en avdramatisering som gör att man lämnar det bakom sig.
Lite grann som när Cesar Millan uppmanar hussar och Mattar att inte hålla kopplet till sina hundar för spänt, då det triggar hunden att dra. När de slappnar av, försvinner motståndet, och anledningen för hunden att dra.