…
Kärlek är svaret,
Love is the answer and you know that for sure
Love is all you need
Ett så ofta använt ord; kärlek.
Men vad betyder det egentligen ?
Jag skulle nog säga att jag har svårt att förklara ordet.
Jag skulle nog inte veta om jag upplevt ordet.
Kan man få kärlek utan att känna det ?
Kan man känna kärlek, utan att få den ?
Är förälskelse det samma som kärlek ?
Är sex en form av kärlek ?
Jag har inte odelat känt så för sex iaf.
Det har nästan alltid känts som nån tagit nåt av mig då,
… något heligt, något vackert, något personligt.
Även om det aldrig varit deras avsikt.
Och det har inte varit deras förskyllan,
ej heller min.
Är det kärlek att förändra den man älskar,
och älskar men henne/honom verkligen
om man vill förändra dem ?
Kärlek är svaret..
Ja trots att jag uppenbarligen är så frågande,
så är jag redo att hålla med… det finns inget annat
som gör livet värt att leva så som kärlek… tror jag.
Kan någon älska en annan, utan att den vet om det ?
Kan någon älska en annan, utan att den känner av kärleken,
trots att hen vet om det ? … kanske. Vad vet jag om kärlek ?
Det är märkligt… det känns som jag vet inget om kärlek,
och ändå har det inom mig, väldigt starkt.
Min känsla är att små tankar,
så enkla gester och avsikter, tycks kunna vara
den största formen av kärlek.
Puh tycks veta lite om kärlek iaf:
Jag gissar iaf att kärleken till mig själv,
inte infunnit sig med modersmjölken,
vilket gjort att jag får hitta andra vägar till självkänsla,
respekt och en egen vilja.
Och jag antar att den är viktig,
för att jag ska kunna känna och ta emot kärlek från andra.
Men jag vet inget om kärlek,
fast jag känner varma känslor vid empatiska handlingar,
och varma människors tid för andra.
Är det månne en typ av kärlek ?
Kanske är kärlek att ge av sig själv,
utan att ha gett bort det.
Och kanske att man blir berikad och stärkt av den när man får den.
Kanske känner man det bara, utan att förklara den.
Älskar vi kärleken så mycket, att vi glömmer älska människan ?
Men vad vet jag 
