…
05.00….3:e gången jag vaknar.
Och nu har tankeverksamheten malt igång,
och övervinner förmågan att sova.
Lika bra att kliva upp.
Solen ger min långbenta Afrikanska barbröstade kvinna
ljus på höftskynket, brösten och ansiktet,
i en djungel av gröna växter. Det är mitt morgonfönster
jag beskriver, när solen kommer från öster.
En annan afrikansk ung kvinna, fast mer svensk än afrikansk,
stod handfallen igår, när en väl känd fd hundskötare,
med ursprung från Prebens land hade fallit ihop,
i backen mot gamla badhuset.
Den unga kvinnan var jättefin med den gamle mannen.
Något grön möjligtvis, pga sin ringa ålder.
Men med stort leende, och hjärtligt beteende.
Men han var dubbelt så tung som jäntan,
så hon var chanslös i att lyfta honom själv.
Och när hon ringde efter assistans svarade ingen,
tydligen pga underbemanning. …. ingen högoddsare direkt iofs
Det var inga problem att lyfta honom för mig,
Men hans ben bar inte när vi skulle sätta fart i ekipaget
gammal man + Rollator. Men även om jag är relativt stark,
så orkar jag inte bära en man vars kropp krampar ihop
i fosterställning, i det närmaste.
Så jag sa åt jäntan, att om hon hämtade rullstol på Solgården,
så stannade jag med mannen, och lade armen om honom och
pratade tills hon kom kutandes tillbaka, med rullstol och stort leende.
Duktig, fin tjej, som gjorde det bra.
Jag kände ju mannen ytligt sedan tidigare,
så det var lätt att prata lite om det förflutna.
Hon tackade mig för hjälpen, men jag kände bara att det
varit en ynnest att kunna finnas till.
Och jag hade tid… jag hade tid !
Jag är så glad att så många valt att komma till Sverige,
vi behöver er, som ni behövde oss.