#TooMuch – (Jag vill bara)

…
Vi blir fler och fler som får nog.
Av vaddå undrar du ? Av det mesta, av allt,
av tempot, av hatet, av identitet-rörelser,
av alla ismer, grupperingar, samtidens totala
fixering vid egendomar, pengar, könstillhörighet,
etnicitet, etc etc etc….

Vi blir fler som närmar oss att bara vilja leva
och låta leva, som inte tävlar om att dö rikast,
eller tävlar om att överdriva och ljuga mest om det
som ligger i vägen för egenintressen…

Vi är fler och fler som är trötta på skiten nu,
när Media inte bryr sig så mycket om
va de publicerar, så länge det säljeer och ger dem
pengar och faktisk politisk makt..

… vi är många som är trötta på skiten nu,
och vill minska på inköp, och hinna leva under
själva livet. Vi är fler och fler som vill överlämna
en beboelig värld till våra barn. Men våra
röster är inte kommersiella, så ingen vill egentligen
publicera våra tankar, om de inte går att avfärda som
klimatterrorism eller Stalinmarxism. För det
är så solidaritet och planetvård ’belönas’.

Det är Too Much… för j-a mycket….
Jag vill bara tända en brasa, och titta in
i dess dansande lågor, låta mig hypmotiseras
av den likt en Zigenerskas förföriska rörelser
likt sagans tecknade Esmeralda i Ringaren av Notre Dame.

Jag vill bara se växter och grönsaker gro, och växa
upp för mina ögon, utan gödsel, utan gift, växa i
det tempo det vill, och gräva med mina bara händer i den
bruna jorden, och högakta daggmaskarnas ovärderliga, oförtrutna
arbete med naturlig kompostering.

Jag vill bara andas luften ner i mina lungor,
skratta med en vän, höra violinens strängar
vibrera klagande uti sommarnatten, till
dragspel och logdans.

Jag vill bara att du ler mot mig som
om jag vore allt du drömt om, och allt du
nånsin behövt för att innan du
lämnar paradiset, kunna säga att du
en gång älskade en man.

Jag vill bara yra runt i en styrdans,
där ben, fötter, höfter yr rynt
i ren danspoesi, rörelseenergi som
får de mest talangfulla poeter att rodna av
avund…

Jag vill bara ….