…
Dags att titta in i mig själv.
Känner mig lite stressad,
lite lessen inombords,
kanske för att jag inte hunnit
titta in i mig själv på ett tag.
Det är så lätt att återupprepa gamla synder igen.
Man märker nästan inte när det sker,
de lätt självutplånande beteendena,
att finnas mer för andra än sig själv.
Det är ingen som tackar en för det,
det om något upptäckte jag under de senaste två åren,
av tårar, ensamhet avgrunds-depp.
Men jag tog förnuftet till fånga idag, när jag i lätt utmattat
tillstånd, lätt desillusionerat tillstånd, var på väg att göra en sak,
som skulle ta hela dagen i anspråk,
och som varken kropp eller själ egentligen orkar med,
och dessutom för andras skull…. men jag sa till mig själv:
– Nä … jag måste inte det, du kommer inte bli mer omtyckt för det,
inte mindre ensam, då ensamheten även bor i hjärtat.
– – – – – – – – – –
Men nu tar jag istället en kopp kaffe,
gjord med min presso-kanna, där jag hettar upp koppen
med kokande vatten,. medan den väntar på att få kaffe i sig.
Till det en bit mörk choklad.
Osså lutar jag mig på nybäddad säng,
stressar av min bikupe-hjärna,
och får se vad dagen har att erbjuda.