…
Ju mer jag tänker, ju mer jag läser, ju mer jag diskuterar, ju mer jag skriver, desto bredare och mer sannolika blir möjligheten för att hitta sanningar, förståelse och tolerans. Inte sanningEN, och inte tolerans för allt och allt alla kräver tolerans för, och inte alltid förståelse i meningen medhåll och medgivande. Jag menar t ex att det måste vara tillåtet att tycka att homosexualitet och trans, och könsbyten är fel. Är inte även det tolerans, att få tycka illa om företeelser och till och med personer? För även om man försöker tvinga på medborgarna dessa värderingar, eller t o m förbjuda som nu helt vansinnigt görs världen över, så kommer det tyckas så ändå. Och allt den rörelsen då har uppnått, är att ha spelat globala, tyranniska totalitära krafter i händerna, och vi har lagar om tankebrott. Det är en realitet i många västländer redan idag. Var det detta som HBTQ-rörelsen och feminismen drömde om? Är det frihet?
Själv har jag inga problem alls med vad folk gör i sina sängkammare, vem de väljer att ha sex med, så länge de är vuxna, och inget våld förekommer. Men jag har väldiga problem att HBTQ , snart med en svans av efterkommande tilläggsbokstäver lika lång som Pi, ska diktera villkoren för hur andra ska tänka, tycka och känna inför det. Den ”tolerans” den rörelse, och även feminismen, är uppenbart intoleranta mot de som inte tycker som dem, alltså är de inte alls toleranta, och många gånger helt uppenbart mindre toleranta än de som de anklagar vara intoleranta mot deras sätt att identifiera sig, eller vem eller vilka de har sex med.
Läser i rubriceringen av den röda, feministiska regnbågstidningen ETC om Oliver Jähnke, som säger sig fått PTSD Post traumatiskt stresssyndrom):
”Omvändelseförsök av hbtq-personer är en typ av våld, säger Oliver Jähnke, som själv utsattes när han kom ut som trans i sin församling. Nu vill han att metoden förbjuds”
Det finns förstås olika sätt att se på allt detta, men det har kommit att bli min ståndpunkt att det kommit att bli en inskränkt typ av navelskådning, det här med feminism, som bevisligen inte alls handlar om jämställdhet mellan könen, inte ens kvinnors rättigheter, utan handlar i förlängningen pga detta självförhärligande och tunnelseende om kvinnors makt, som utövas genom att ha tagit patent på kränkthets, och offerrollen… och nåde den man som försöker sig på att känna sig sårad, då kommer ni få reda på varenda kvinnas offer och varenda oförrätt som begåtts mot kvinnor i årtusenden, vare sig de har hänt eller inte. Och samma lika tycks det vara med HBTQdsesyggygyggtftfhuhihh.
Det finns tydligen inga gränser för alla sorters rättigheter de ska ha, på bekostnad av andras rättigheter. För det är precis det detta handlar om, när det gäller rättigheter, kränkthet,. och ”tolerans. Det är på nån annans bekostnad. Och ”skuldfrågan” till allt ont som sker över världen, hamnar enligt de nya lagarna och normerna obestridbart hos männen, och inte bara de män som eventuellt gör nåt dumt, utan hos alla män. Det finns en medveten agenda hos de globalistiska krafter som stöttar och underblåser dessa konflikter som splittrar familjer och befolkningar.- Och det är att söndra och härska. Finns ingen sammanhållning mellan man och kvinna, mellan föräldrar och barn, så är jordens befolkning mycket lättare att styra med propaganda. Det är ett faktum.
Men du, Oliver, Om du är kristet troende, och inte accepteras i den kyrka du valt. Välj en annan! Starta en egen kyrka! Lämna den kyrka som inte vill ha dig som du är. Vad får dig att tro att det handlar om tolerans, om du ska tvinga dem att bli nån annan än de är? Vad ger dig rätten? Varför är dina rättigheter större än mina som heterosexuell tvivlande man i frivillig och samtidigt ofrivillig celibat? Om jag tycker om en kvinna och hon inte tycker om mig, då får jag acceptera detta, och det gör jag. Nu för tiden kanske alldeles FÖR gärna. Varför skulle ingen få ogilla homosexualitet, eller transsexualitet, eller transhumanism? Varför ska en verksamhet inte själva få välja vad de har för värderingar? Och vem har rätten att skriva i ´sten vad som är rätt och fel? Och även om vi nu skulle säga att det är rätt att vara homosexuell eller trans, och fel att vara heterosexuell, vit medelålders man, Så ’är det inte olagligt att ha fel? Det kan inte vara olagligt i en demokrati med yttrandefrihet. Det får inte vara olagligt, OM det ska vara yttrandefrihet. Och även om man skulle lyckas på ett globalt plan införa tankebrott i än större utsträckning än som redan gjorts under de senaste åren i Västvärlden, så kommer det alltid finnas de som tycker att homosexualitet är fel. Och då är som sagt var det enda man uppnått, är en totalitär, globalistisk tyrannisk världs-stat som styr våra tankar, även Olivers tankar. Och då är INGEN fri!
Oliver tycker inte att kyrkan har rätt till omvändelseförsök, och att det är en form av våld, vilket så klart ligger helt i linje med inflationen av det svenska språket, där det kan vara våldtäkt om en man inte kontinuerligt frågar sin partner om och om igen, om den fortfarande är i samtycke. Men många svenska män, har av tradition varit i den positionen att deras kvinnor, när de väl satt klorna i männen, börjar göra om dem. Är det en form av våld Oliver? Det finns givetvis motsatsen, dvs män som vill göra om sina kvinnor, det är dock inte tillåtet enligt nutidens normer, medan motsatsen är det.
Ta en funderare till Oliver, kring yttrandefrihet, och ”tolerans” och navelskådning.