…
Sov väl halvdåligt… tog igen det på morgon, sov till 9. Hade bestämt mig för att kanske ev sitta hemma o sura på fm, eller gå promenad. När jag fått i mig kaffe o frukost, pallrade jag ändå iväg mig för att inte bli fast i tankar och syrebrist i hjärnan. Tommare på Caféerna nu är det var vissa helgdagar under våren 2020. Våren 2021 däremot, när ”vaccinet” snabbspolats fram, så blev det farligt att umgås utan vaccin. Så farligt att betalande boulespelare uteslöts från spel. Än idag har inte en medlem kommit fram till mig och sagt att det var fel. Däremot höll nyligt en sjuk ålderman med mig när jag berättade om det.
Ungefär samma folk traskar förbi utanför caféet varje dag. Vissa kan man ställa klockan efter. De vettigaste och mänskligaste är By-originalen. Ingen sorts original kommer finnas i framtiden, utifrån vad man anser vara icke produktiva enheter (fd människor). Är det därför Anders W Jonsson Centern, var så angelägen om att vid nästa pandemi, som tycks redan var färdigplanerad, så är det viktigt att nå ut med information till framförallt de schizofrena? – Eller är Schizofrena en riskgrupp för ett virus de ännu inte vet egenskaperna kring?
Nåja, jag och den andra högerextremisten B, sitter på antivaxcaféet, som det döptes till under plandemin, för att 2 % av dess gäster, jag och B hade tvivel inför de budskap och narrativ som berättades av makten. Tvivel som vi sedermera visat sig vara sunda tvivel. Vi pratar om det som inte får pratas om, och vi ställer frågor som anses vara ovetenskapligt att göra nu för tiden.
Igår frågade kompis mig… tror iaf att han räknas som kompis…. frågade om promenad. Det blev en lång terapipromenad, där jag utan att tillfrågas blev terapeuten. Ett tråkigt mönster i min bekantskapskrets. När jag inte antar den rollen, eller den hjälpande handen, tystnar telefonen, och FB blir o-rött. Jag har råkat få vänner och bekanta vars tid är viktigare än min, och vars liv är väldigt upptagna tyvärr. Det är ju bara oturligt antar jag. Jag har även provat med de som har samma läge som jag, men med ungefär samma utfall vad gäller sociala kontaktförsök. TVn, datorn, och diverse måsten tycks vara det jag har att konkurrera med – och jag förlorar.
Själen känns tung, och andetagen måste fokuseras på för att inte glömma djupandning. Solen skiner när jag kommer ut från antivaxcafeet och säger hejdå till han som jag sitter och smider högerextremistiska ondsinta planer med, planer likt: fri debatt, ifrågasättande, rörelsefrihet, nationellt självstyre, samt det mest ondsinta av allt, att även vita medelålders svenska män inkluderas i slagordet ”stopp min kropp” – när det gäller medicinska val. Solen och den tillfälliga värmen, plus ett myller av tankar som inte får reflekteras med vänner, gör att jag tar en promenad till Hallstaberget. Det gör iaf att jag tvingar ner syre i lungorna, och ut i blodet, när jag går i rask takt i brant uppförsbacke. Jag löser inga problem, som inte har med kondition och kroppslig välmående att göra, men jag trimmar min apparatur för att hantera problem
Gamar, tjuvar,. ohederliga, egoister dominerar fortfarande den värld jag lever i. Och de flesta och de värsta är i det ekonomiska toppskiktet, men i det utifrån mänskligt perspektiv, bottenskiktet. Men de har många medlöpare långt ner i hierarkin som vill klättra på vem de än behöver klättra på för att nå dit de vill nå. Jag har varit med om det så många gånger nu. Det finns ingen enda människa jag kan säga med säkerhet kommer stå upp för mig när lögner sprids om mig, när skvallret haglar runtomkring, med förgiftade ord de använder för att rättfärdiga sina egna synder och tillkortakommanden. Människor jag trott varit vänner, har hakat på angriparna….
Jag kan räkna tillfällena i mitt liv, när någon har stått upp för mig gentemot någon annan eller mot en majoritets dumskallighet… på ena handens fingrar. Det är något oerhört sällsynt, och alltmer sällsynt blir det. Men de som gjort det har jag aldrig glömt… och kommer aldrig glömma. Och de som svikit när jag som mest behövt dem, efter att ha funnits för dem…. kommer jag heller aldrig glömma … aldrig. Men när jag är död är det glömt för eviga tider.
Så går mina tankar under den ensammes promenad upp till Hallsta. Mellanlandar på Lidl för billiga Hasselnötter. Lägger den i låda med mandlar och valnötter, strör i muslin på morgonen. Dricker kall espresso sen igår, läser Lundell. Skrattar åt hans beskrivning av Anna Bäsen Expressen
”Hon har en bildbylin, en kaxig brud, med ena handen på höften, she really means it”
Men det är fortfarande tungt att andas, bättre nu än innan promenad iaf.
Nu dammsuger kärringjäveln i grannlägenheten igen, och missar inte ett element, eller möbel eller golvlist med sitt jävla munstycke. Och dammsuger troligtvis 2 ggr om dagen. Jag tror det är en konspiration!!!