…
Ska visst bli neråt 8 grader fram på småtimmarna igen, sedan varmare nätter ett tag, och uppåt 20 grader dagtid, månaden ut. Det finns visst hopp om att några fler tomater rodnar. Det blev inte riktigt den tomat-katastrof jag upplevde i Juni, när de flesta plantorna som anskrämliga ut, nästan utan blad, men utifrån det jobb jag lade ner på dem, och den kärlek, hade jag hoppats på mer. Men två omgångar tomatsoppa och en tomatpaj, och en hel del småätande av tomater har det trots allt blivit. Idag överöstes jag av bönor igen, fast jag nyss tagit rätt på en hög, och stoppat i soppa, med grönkål, svartkål, broccoli, purjo bl a. En blandning av glädje, rikedom och suckar och stönande över att behöva få mer att ta rätt på. Så är det att vara idog amatörodlare under skördetid, om man lagt ner sin själ i odlandet.
Idag fick jag lite flow i bokläsandet, kunde inte sluta… jo efter ett tag gick ögonen ändå i kors till slut. Promenader, fika på café, blogga, läsa böcker, laga mat, diska, tvätta, skörda, duscha, borsta gaddarna – så är dagarna just nu för en tvivlare, och jag tänker att det kunde varit värre. är ganska ofta trött dock, men det har nog någon orsak. Jag är ju iofs inte still många minuter per dag, om jag inte somnar.
Jag promenerade långsamt efter älven igår, och fylldes av ett lyckorus över att bo på en sådan vacker plats. Men jag har iofs alltid sett skönhet, i naturen och kvinnor, det vackra i människor – Även det har ju på något sätt inte stämt in i hur man förväntats vara, blivit programmerad. Jag lever i paradiset, parallellt med helvetet, många lever enkom i helvetet här på jorden, för att de inte ser paradiset, pga sin programmering, och dessutom är aktiva att förstöra detsamma. Paradiset ser vi när vi stannar upp, och ser naturen, människans naturliga väsen, som de flesta övergivit by now. Och helvetet ser du, när du vaknar upp och märker att det gör allt i sin makt för att du inte ska se paradiset, för att du inte ska tänka egna tankar, inte vara kreativ. De lever parallellt, men det är helvetet som är illusionen, som blir till verklighet.
Så mycket som börjar klarna över mitt mående, och saker jag tyckt varit konstiga… Svårt att hinna med att plita ner allt på digitalt pränt. Nyheter är en sån sak…propaganda. Jag har alltid känt det varit något fel, när jag lyssnat på nyheter, och mått dåligt över att nånting inte stämt. Men då trodde jag det var mig det var fel på. Nu vet jag bättre. Jag hade rätt.
Jag har alltid känt att utbildningen på något sätt fått mig att må dåligt… undrat varför i hela helvetet jag lär mig detta? Varför jag går i skolan och pluggar in saker som nån bestämt att jag ska plugga in i mitt sinne, i min själ? Och nu vet jag varför, det var aldrig fel på mig eller min magkänsla i detta. Det var programmering som gjorde mig till en icke tänkande människa, och det är emot min natur, det är emot människans natur att inte vara kreativ, och fri och tänka själv. Medan man är inne i the Matrix, inne i programmeringen, och inte ser något annat, så upplever många att det är så det ska vara, utom för fritänkare.
Fritänkare i ordets vidsträcktare bemärkelse kallas den som särskilt i religiösa frågor vågar lita på sitt eget tänkande och förhåller sig fritt gentemot religion, dogmer och andra auktoriteter.
Jag vet inte vad som gör att vissa människor blir fritänkare, och andra inte. De flesta är det ju inte, eftersom fritänkare, ordet beskriver en som inte per automatik går med på föreskrivna narrativ och regler utan att först fundera kring det. Jag tänker att jag är en fritänkare, och funderar varför jag och några få blev det, och inte andra, den stora majoriteten? Då när religiös religion (Som bara var ännu ett av alla olika sätt att uppnå diktatur och makt) … när den styrde världen, så var fritänkare att vara förrädare. Att tänka själv, var att vara förrädare. NU, är det precis samma visa, fast religionen kalas för ”vetenskap” ”vaccin” ”Forskning” ”Transhumanism”.
Ju mer jag nu upptäckt om mig själv, gjort mig fri från manipulation, så inser jag att nästan allt jag mått dåligt av i själen, varit ett utslag av hur sjuk omvärlden är, vad människor från omvärlden gjort med mig och mot mig. Vad makten, och det system makten använder sig av, gjort med mig. Hur min samtids normer varit som ett nervgift som inte stämt överens med mina upplevelser om vad som är sunt och sant. Det är ju t ex bara att göra sig medveten om att vi alla är överens om att som barn är vi blanka ark, som ska fyllas med något, tomma påsar om du vill. Och att om påsen fylls med förprogrammerade värderingar. Och i stort sett hela din omgivning håller med om det, så ifrågasätter du inte ens detta när du växer upp, trots att massor av saker inte stämmer i logik och känsla.
Vi, den ”moderna” människan, är sällan eller aldrig i nuet. Det är vad vi blivit programmerade till av reklam, statlig propaganda, ”utbildning” Programmerade till att aldrig vara i sig själv, aldrig tyst i tanke, alltid ljud
och ”ambitioner”.
”Man måste ju ha mål och ambitioner ”
– NÄÄÄÄE det måste man inte
Ännu en sak som faller på plats. En del i programmeringen, myten om det heroiska i heltidsarbetet, den ”hårt arbetande” karriäristen och arbetaren, som inte bara ska ta stolthet i att slita ut sig som slav, utan även splittra och söndra genom att förnedra de som han hon inte anser vara arbetare eller företagare. Jag måste bara läsa boken ”Bullshit jobs”, av David Graeber. Finns tyvärr inte översatt till svenska. Kanske för kontroversiell för Sverige ? Heltidsarbetet håller människor på plats.
Gränser?
Vi tycks paradoxalt nog, i denna tid av utraderande av alla tidigare gränser. både nationella, medicinsk etik, och de genetiska könsgränserna … trots dessa utraderingar tycks vi fortfarande, vissa av oss mena att barn måste ha gränser, och husdjur som hundar. Men i samma andetag som jag skriver detta, inser jag att även dessa är under kraftig attack, och håller på att raderas ut. Hur som helst fanns det en tid då vi tyckte det var viktigt att sätta gränser. Och jag personligen överlevde själsligt och mentalt till slut, till följd av att jag började sätta gränser för mig själv, vad jag tillät andra att göra med mig och mot mig. Det kom till ett pris så klart. De parasiterande ”vännerna” hade ingen nytta av en längre, och försvann. Nu var det iofs en välsignelse, men en välsignelse som fick konsekvensen av ensamhet. Det är liknande, har jag fått det berättat för mig, för alkoholister som vill ta sig ur beroendet, och försöker bryta med det livet. Den nya världen välkomnar dem inte, och snart inser de att de är ensamma, eller gå tillbaka till missbruket., och sina parasiterande ”vänner”.
Nästa steg blev att lära sig gilla ensamhet, och jag har kommit långt, men är fortfarande mänsklig.
Gillar ni mig?
Jag är inte fri… jag är en fritänkare bara…
För jag jag sitter ju här och låter mig bedömas med hur många lajks ni ger mig, och prostituerar mig genom att lägga ut vackra bilder, som ni gillar, och skiter i allt väsentligt jag har att säga, dvs skiter i allt väsentligt vem jag är och står för. So I’m a fucking prostitude – #metoo
Gränser var det ja
Se upp för ”fakta”, den kan vara falsk. Se upp för faktagranskare de kan ha en annan agenda än de utger sig för att ha. Nationsgränser suddas ut via det mångkulturella samhället, via Större unioner, via Icke demokratiskt valda globala så kallade ledare. Det är inget annat än en global statskupp utan vapen. Denna gränslöshet har jag tidigt upplevt och genomlevt, redan i barndomen, via den ”fria uppfostran”, vilket i själva verket handlade om INGEN uppfostran. Hon som var tänkt skulle ha varit min mor, brukade kalla mig ”ouppfostrade unge” när jag sa emot och ifrågasatte saker. Och jag påpekade så klart att hon skällde på sig själv om hon kallade mig ouppfostrad. Kom även i kontakt med den här gränslösheten via det ”kollektivhus” hon som var tänkt skulle ha varit min mor, bestämde sig att flytta till med mig och min halva bror. Där folk klädde sig i plysch, hade runda glasögon, och låg runt med varann, helt öppet. Något kändes fel i allt det där. Och det visade sig att känslan var rätt, det var omvärlden som var galen. Och lika är det nu.
Den viktigaste gränsen av alla, är ändå ens egna gränser. Jag blev inte utrustad med sådana från mina föräldrar, och gick ett på det planet fruktansvärt gränslöst liv till mötes. När reklamen talar om ”gränslöshet” som något positivt, kryper det i mig, och jag får kalla kårar längs ryggraden. Nån jävla gräns för galenskaperna måste man ändå sätta. Och man får fanemig inte göra vad som helst med mig, t ex sticka in nålar i min kropp på regeringens order – GRÄNSER!
Gränser
Jag tänker då initialt på vad som händer när gränser förflyttas sakta eller som vid kris via chock, och det råder plötsligt en ny acceptans för det som tidigare var oacceptabelt. Jag tänker hur matindustrin blivit allt mer cynisk I produkterna de säljer. Det måste veta hur dåliga det är ur näringssynpunkt och besprutning och genmanipulation. Men förbiser det för driften av inte bara försäljning utan mer vinst än man behöver. Gräns-utsuddning verkar vara en västerländsk trend. Det gäller så klart även när man sudda ut gränserna för kön och sexualitet. Och jag tänker på representanten för Moderna, som var ett av bolagen som sålde gift i form av vaccin som människor de facto dör av, och det har blivit bevisat. Hur han inför ett förhör av senator Rand Paul vittnar om att han gav sina barn 4 sprutor av ett vaccin som alla nu vet medför ökad dödlighet hos i synnerhet unga barn och ungdomar av manligt kön. Hur tänker han? Är han ärlig i att ha gett sina barn sprutor?
Att ha psykologer via internet är även det ännu en av alla dessa saker som du hade ansetts galen om du hade föreslagit för 20 år sedan. Men nu har långsam gränsförflyttning gjort att vi accepterar detta? Nu lyfter ingen längre ens på ögonbrynen över detta. Att vi ska sitta och chatta med nån jävla robot om våra problem, som kan vara livavgörande för om vi väljer att ens fortsätta leva. Vad är det dom säger att du då inte får svar av chat GPT? dvs INTE svar från en människa?
Jag är inget unikum vad gäller hälsa, bara för att jag anstränger mig på många fronter både med motion, naturlig mat och sund Läsning av böcker. Jag drabbas ju naturligtvis också av livet. Jag kommer inte undan helt gifterna De medvetet Stoppar i oss, och Kan tjäna miljarder när de sedan ska bota det är sjukdomar de skapat.
Hur som helst, nu lämnar jag The Matrix igen, och går ut i paradiset, naturen, på promenad. I’ll be back!