…
Egentligen borde jag väl göra lite research när jag skriver om detta, men … jag får se, kanske lite då. Men det mesta sitter faktiskt i minnet och upplevelsen, samt en del kunskap som redan finns där. Anledningen till att jag skriver om dessa två mediala, nästintill helsvenska företeelser och tillika genuint uppskattade och hatade sommarplågor, är att i sanningssökande och forskningsanda fundera kring hur mycket programmen förändrats? Hur mycket av min uppfattning beror på mer kunskap jag fått, om både omvärlden, egen mognad i själen, egen mognad politiskt? Det vill säga en slags vakenhet över min omvärld. Och samtidigt kan det åtminstone delvis vara att jag och en del kritiker till nuvarande utformning av programmet ”lider” av en rosenröd, ”det-var-bättre-förr-känsla? Nostalgi?
Min uppfattning om programmen är som natt och dag, mot för 25-30 år sedan,eller ska jag kanske säga, som dag och natt. Jag har för mig att min idol Tage Danielsson var med och startade upp programmet Sommar i P1:
”Det ska vara lätt musik och prat med mening i”, sa Tage Danielsson våren 1959 till producenten Jörgen Cederberg. Så föddes programmet Sommar som i år fyller 60 år. Producent Rigmor Ohlsson.
Mina tidiga minnen av programmet, var från barnsben, kanske var i tioårsåldern, när jag på sommarlov åkt från den vackra naturen med de grå betongklossarna i Stockholms förorter, till morfar och mormor i det då lugna, norrländska Kramfors, på Gumåsvägen 67 (Numera Skördevägen 2). Jag låg i det nyklippta gräset, som var klippt utan bensinklippare., med en flupp-flupp-flupp-flupp-klippare. Signaturmelodin i sig gjorde mig lycklig och fri. Sen har jag sporadiskt lyssnat när tillfälle givits, eller när jag blivit varse om en intressant persons tankar. Inte ovanligt har det varit att rensa bär till programmet.
Men på senare år, har jag fått allt större aversion till programmet, kanske mest till valet av sommarpratare, som iofs troligtvis oxå är delvis en spegling av del galna värld vi lever i, och därför innehåller ytliga, programmerade människor i allt större utsträckning. Enkom väljs och godkänns sådana som ryms inom ramarna för vad som inte anses vara högerextremistiskt, så som att ifrågasätta makten och ”forskningen”. Vissa kallar det för PK, Politiskt korrekthet, jag brukar undvika det uttrycket, eftersom rasister ofta använt det som ursäkt för att sprida sina fördomar kring invandrare och klumpa ihop dem i en klump. Men visst finns åsiktskorridorer, och visst är det allt oftare som vi inte får ställa frågor ens, utan att bli betraktade som högerextremistiska. Jag är ju dessutom något så märkligt som en vänsterröstande högerextremist har jag förstått på sistone.
Nu kanske den enda läsaren jag har kvar på bloggen, sedan jag blev högerextremist eftersom jag ifrågasätter det globalistiska tyranner kallar för fakta, du kanske funderar varför jag blandar in politik även i sådana ämnen ? Jo för att ALLT ÄR politik, på ett måtto, om inte allt är politik för dig, så …. är det för att du inte vill att det ska vara det, men det upphör inte vara politik för att du inte vill det. Likväl som vädret inte bryr sig om vad du vill det ska vara för väder, eller vad ”experterna” på SMHI” säger det ska bli för väder. Likt både växter och djur inte har läst ”faktaböckerna” som talar om hur långt norrut och söderut de lever. Delvis kan de skrivande experterna haft delvis fel redan från början, och delvis så förflyttar sig arter, breder ut sig eller minskar.
Dessvärre är människan även där en stor påverkare och avverkare, genom sitt huvudlösa skogs och jordbruk, samt utbredande levnadsutrymme, vilket osökt får tankarna till Adolfs dröm om ”lebensraum” vilket paradoxalt även nu det judiska folket praktiserar på Palestiniernas bekostnad.
Och om jag förstått saken rätt, så är det EN ENDA PERSON, som har makten att sätta ihop tablån för vilka som ska prata. Vilket i praktiken är politisk makt. En politisk makt som vare sig det är medvetet eller inte utövas, i valen av personer som får sommarprata. Min reaktion över att det är en person som sitter och väljer tablån för en sådan enorm politiskt maktplattform, som Sommar i P1 utgör, var lika förskräckande, som när jag blev varse om att det var en enda person på det kommunala biblioteket som avgör vilka böcker som anses vara fel ur en politisk synvinkel, för kontroversiella, för att beställas hem. Det är en enorm politisk maktplattform, som i mitt tycke, i bägge fallen borde utgöras av en grupp, och varför då inte med BRED politisk förankring, vilket skulle rendera i RIKTIG MÅNGFALD, och inte bara i Regnbågsmångfald.
PÅ så sätt är hela programtablån för SVT även den en enorm maktplattform, som bestämmer vad människor tar del av för information, desinformation och vilken propaganda som medborgarna skall matas med. men framförallt vad SOM INTE ”FÅR” VISAS. Och så är det även med den av samma maktpersoner ägda Main Stream Media, som inte längre alls ägnar sig åt att granska makten, utan istället blivit en del av den. Och numer förföljer och trycker till medborgare som sticker upp mot makten.
T ex skulle det så klart inte bara vara intressant ur ett yttrandefrihetsperspektiv, utan även för att söka sanningen, att låta forskare, läkare, som på goda grunder ifrågasätter massvaccineringen komma till tals, på denna plattform. Men icket så, i vårt fria land med så stark yttrandefrihet att man inte kan stoppa bokbål av religiösa skrifter, men lyckas med konststycket att undanhålla näst intill ALL information som bevisar vaccinets skadeverkningar, och nedstängningens katastrofala verkningar på världsekonomin. Något är ruttet i konungariket Sverige.
Allsången, har förvisso inte samma politiska sprängkraft, utan har bara blivit ett spektakel för kändisar att visa upp sig och göra bort sig, och få PR. Det är för viktigt för att tacka nej till, med tanke på den enorma genomslag programmet har. hypnotiserade sitter folk år efter år och lapar i sig av det folkliga pop-programmet, sponsrat av Hänt i veckan skulle man kunna tro. Men även den oskyldiga allsången, som mest känner sig tvungna att sjunga allsång mellan PR-uppträdandena av artisterna… även allsången är politiskt, framför allt kanske genom feminismen, och regnbögsrörelsen. Jag är återigen fascinerad av valet av programledare. Pernilla Wahlgren, vars familj visas upp i allehanda förnedrings-TV-program. Det kunde som sagt dock varit värre, om dottern tilldelats programledarskapet. Det var ett väldans liv för ett antal år sedan över att det bara var manliga ”allsångsledare” Och då hade Lotta på Liseberg varit programledare sedan 2009. Men nu kära medborgare är det äntligen jämställt, när bägge de stora ”allsångsprogrammen leds av kvinnor. skulle nå¨n av dem bytas ut så småningom, så blir det troligtvis till förmån för en avkönad man. Bara därför skulle jag vilja se Micke Persbrandt i den positionen. Eller som han skulle uttryckt det ev: Den Pussy-tionen. Det vore nåt det Cissi Wallin?