…
Asså jag asså !!!
Kärringen mot strömmen. Jag dansar inte ens som man ska dansa. Det konstiga är att när det gäller dans, så tycks det vara uppskattat, till skillnad från mina inlägg om yttrandefrihet o sånt. Både jag och Carola var väl iofs lite småsugna på att fara på dans, när vi for, men lite avslagna orkesmässigt, och inte allt för överoptimistiska. Det kan ibland vara en mycket bra förutsättning till en lyckad kväll, pga av låga förväntningar. Så det bar iväg till Ramviks folkets hus, dans till Jannez och Allstars, arrangerat av Lejonsson, med gäststjärnan Lina Nilsson från Norrköping, i personalen. Henne fick jag go kram av. Det fick jag av ”Lejonet” också. Men Linas kram är liksom typ att få ett ovanligt, värdefullt samlarkort av filmstjärnor eller hockeyspelare. Fast mjukare och goare.
Det snöade hela nedresan, och hela vägen hem. C var klok nog att lätta på gaspedalen. Jag vet inte hur många inlösta det var på dansen. Men tyckte mig läsa av på Lejonets morrhår, att det inte var någon katastrof iaf. Jag killgissar på 356 inlösta. Få se om Lejonet rättar mig i efterhand. Eller som Egon Edmark skulle skrivit på mess: KDL 356v. (Kanon-dans-läge 356 inlösta) Jag högg tag i C redan vid första dansen, och kände direkt hur det fåniga styrdans-leendet, rynkade till mitt ansikte. Vilket antydde att jag trivdes som fisken i vattnet. Och sen kom jag inte av dansgolvet på en och en halv timme. Och det var helt okej.
Jag har nog mognat på vissa plan, vilket jag märker tydligt när jag jämför hur jag reagerade och så när jag började dansa för 36 år sedan. Jösses, hur i h-vete gammal har jag hunnit bli, när jag har dansat i 36 år????? Vi säger väl att jag började tidigt 😉
nä men jag mår gott på dans ofta nu. Eller jag blir iaf inte så påverkad av sånt som påverkade mig då för länge sedan. Jag har inte lika mycket förväntningar alls, och framför allt är det ingen tävling. Och jag söker inte upp tjejer att dansa med, som inte är värda att söka upp. Jag väljer trevliga, vackra och dansanta små kvinnor, istället för snobbiga, egoistiska vackra kvinnor. Och jag har inga problem alls med att stå över danser. Är eg inte rädd att bli nobbad längre, men möjligtvis bekväm, så jag låter kvinnor jag inte känner ta första steget. Det kan man som dansant kille ofta göra, då det brukar vara överskott på kvinnor. Osså fick jag kram av Lina Nilsson.
Jag försökte så gott jag kunde att iaktta, observera och betrakta människor under dansen, så fort jag kom undan uppbjudning. Fick skriva ned stödord på mobil. Vid ett tillfälle när jag funderade kring sådant jag skulle kunna skriva, bjöd hon upp som jag till min rodnad hade glömt vad hon hette, medan hon kom ihåg mig, genom den smickrande förkortningen TT = Tokiga Tomas. Det listiga med det, är att den kom vi på för många år sedan, men nu stämmer TT även på TomasTvivlaren, som är ny sen i höstas. Jag hade hittat på nån förkortning på henne oxå, för några år sedan, men den var inte så fiffig då, eftersom jag inte kom ihåg. Så jag tänkte eftersom jag var TomasTvivlaren (lärjungen) så var hon Jesus mor, Maria. Så resten av danskvällen fick hon heta Jesus Maria.
Jag iakttog den långe mannen med det säregna utseendet. Det gråa långa håret, och utstående tänder, ständigt leende. Han likt Birgitta Andersson, skådespelerskan, i en genial sketch, ”dansade inte just nu”
Men han strosade omkring, gladast av alla och dansade lite för sig själv, i sina nypolerade fin-skor. En riktig hjälte helt enkelt!
Jag dansade med Charlotta, och med Lotta, med Anki och med Jesus Maria. Med Siv och med Anette, Jag dansade med hon som hade röd byxkjol, stolt hållning och hästsvans, och en osedvanligt vacker näsa, med vacker krok på. Jag dansade med hon som så försynt bjöd upp mig med en petning på axeln, så lätt att jag knappt märkte det. Osså fick jag kram av Lina Nilsson, sa jag det? Och alla voro vi vackra ikväll.
Kvällen lider mot sitt slut. Runt om sitter utspridda herrar, damor, flickor och pojkar. Några med sloköron och sorgsna Cocker Spanielögon, över att de inte fick den de ville ha. Vad det nu innebär, att ha någon. Jag är ett kärlekspucko, förstår mig inte på sånt där, även om jag så klart inte är immun. Jag tänker inte längre så på dans. Jag tänker mys, och kul, och … kul…. och … skoj. Och kram från Lina Nilsson
🙂