…
Nä men, godkänt i morse asså. Sov bra inatt och klev upp kl 9. Det är precis på pricken sista klockslaget som kan kallas morgon, sen är det förmiddag. På pricken noll grader, enligt min termometer. Skrubba av lite natt-odörer, gjorde mig lite gröt o kaffe, tittade kärt på min nyinköpta bok, stoppade ner den i fickan, och gick min stadsvandring. Och helt spontant meddelade jag polare att jag gick och fikade, och helt spontant dök han upp.
Världen därute, gör sig påmind hela tiden. Man hinner inte med att kommentera o reflektera över allting, knappt nånting av allt dumt som sägs och görs HELA TIDEN. Polariserat, förenklande, fördummande, fördömande konstant. Och skulle subjektiva köpta journalister likt en blind höna hitta ett korn, så skjuter de sig själva i foten redan nästa rad. Jan Scherman inleder artikel i aftonbladet med:
”Förra veckan lade SD en partimotion i riksdagen om förändringar de vill se i public service-bolagen – och det är en hel del. Partiet mycket tydligt med att de vill ha en starkare politisk kontroll. Det är dags att andra partier tar SD:s politik på området på största allvar och formulerar ett alternativ”
De första 3 raderna i det med räd penna inringade fältet, i artikeln nedan är även för mig en av grundstenarna för demokrati
MEN!!!… hur är det, och hur har det varit med SVTs och all privat medias granskande journalistik mot makten och läkemedelsföretagen de senaste 2-3 åren ? Och hur många debatter har SVT hållit i ämnet, mellan forskare och vetenskapsmän, med olika åsikter i frågan? Det är i princip BARA de forskare som är anställda mer eller mindre av läkemedelsföretagen som fått utrymme i Jan Schermans ”fria media”
”att antivaxxare fått för liten plats i nyhetsförmedlandet”
Det här är en sådan typisk journalistfälla, som om man nappar, så godtar man Jan Schermans definition av vaccinations, och restriktions-kritik, som ”antivaxxare” Dvs om man inte ifrågasätter på sättet vilket frågan formuleras av Jan, så har han redan innan lyckats med något som faktiskt både går att betrakta som desinformation, misskreditering, och en uns karaktärsmord på alla som inte per automatik godtar massvaccinering som fuskats med i forskning och säkerhet, samt nedstängning världen över som kostat människor liv och lem, och sina arbeten och företag. ”Antivaxxare” är nämligen ett besudlat ord, som är lika otänkbart som att vara sexbrottsling och att säga ne**r. Att vara en massmördare är betydligt mer accepterat, OM man är president för ett västligt land. Så att vaccinkritik, och kritik mot onödiga nedstängningar fått för liten plats i nyhetsförmedlandet är nästan en lögn, för det har inte fått någon plats alls. Och det försöker Jan trolla bort med ord som antivaxxare och Donald Trump.
Så, jag har alltså kritik, skarp kritik gentemot SDs syn på public service, men jag sitter inte i glashus när jag kastar den sten, som Jan Scherman, och i det närmaste alla journalister gör i ämnet. De gör inte sitt jobb som granskare av makten. Och det kan i det fallet inte finnas någon annan anledning till det, än att makten har köpt deras penna/deras journalistik. Jag tycker inte det vore helt fel om Jan skulle skämmas så han rodnar faktiskt. Men för det krävs ett samvete.