I mitt lilla trånga, mysiga, dammiga kryp-in

Det har hunnit bli fredag när jag börjar skriva detta inlägg, fast jag är så klart kvar i torsdag. Jag vet inte riktigt vad det är med mig? En underlig känsla i kroppen, … nästan som välmående, harmoni, ja nästan glädja…. nä vänta nu , stopp! … eller jo… nästan som glädje, eller harmoni. Det kommer så klart gå över, men ändå. Jag tror det är det iaf… men …

Nästan som kärlek, fast ensamt…

Jag har fått slita och kämpa för att uppnå ögonblick som detta, stunder som ikväll. Jag har vandrat igenom mången skärseld. Jag kastade ett getöga på de blogginlägg jag skrev i förtvivlan 2016, när jag sparade ner dem, vid nedläggningen av luddeskamera.se. Vad är det som är så speciellt idag då? Har det hänt nåt speciellt? Har folk varit extra vänliga mot mig, har jag blivit kär? Nej…inget av detta… bara lite känsla av harmoni, för en stund, och lite nöjd med mig själv. jag har under en lång tid gjort många bra saker, för mig själv, och för min omgivning, och kanske det likt odlingen på lotterna, till slut börjar komma lite belöning. Belöning för att jag så länge intalat mig bra saker om mig själv, för att jag stått upp för mig själv, de jag tycker om, och människor i behov. Kanske nån slags tillfredsställelse i det.
Ätit bra mat, motionerat, slutat med socker och kött, och processad mat.. jau…kanske är bra det?

Mitt lilla trånga, mysiga, dammiga kryp-in, tillika, är alldeles underbart trångt, och praktisk, precis som passar mig och ingen annan. Fullt av galna, praktiska lösningar för förvaring. Allt under kategorin: ”Så där kan man väl inte göra? – Jo det kan man!”. Nyrakad, och nyklippt. Frisör: Kai Tomas Lundin. Gott om egenhändigt odlad och lagad mat i frysarna. Ett pussel på en skiva på köksbordet. Och skivan går enkelt att lyfta undan, inunder sängen, utan att riva pusslet. Ett nytt förvaringsskåp på hjul, från Lidl, där jag har kryddor och sånt. Utsiktsplatsen vid fönstret som jag gjort på saker folk har kastat, är pärlan i hemmet, där jag kan sitta och tom-glo ut i naturen, och flytande, rinnande vatten, vid soluppgång, och solnedgång. Min levande inne-djungel av grönväxter gör det levande och omhuldande inomhus. Räkningarna är betalda, och lotterna är snart i träda. Dags att bara vara, promenera och äta. Läsa, lägga pussel…. och kanske sjunga en truddilutt? I mitt lilla trånga, mysiga, dammiga kryp-in.

Har gått 1,3 mil idag. Solen har tittat fram ibland. Och en kompis la ut 500 kronor för mig på Lidl, när jag glömt betalkortet. O jag swishade tillbaka när jag kom hem. Och nu lyssnar jag till Dolly och Julio, ”When you tell me that you love me”…. och låtsas att jag är kär i nån, nån som älskar mig. …

…I mitt lilla trånga, mysiga, dammiga kryp-in.