Längtan


Det omöjliga ….. det mest underbara, det självklara.
Ljuset i fjärran, som drar mig framåt, framtiden.
Svävar ovanför livet, bortom min kärna, på flykt, ständigt på flykt.

Längtan, trängtan…. vilja att leva, rädd att leva, liva gör ont, det blöder.
Han med lien tar mig till slut, men inte än, ännu andas jag.
För mycket ogjort, ….. för få hjärtslag slagna, ta mig inte än !

Låt anden tala innan sista resan.
Gör luffaren till kung, förena hans hjärta till ett annat.
Låt honom förlora sig i henne , för att finna sig själv.

Då …. kanske kan de omöjliga ske, det mest underbara, självklara.
….. att föra livet vidare

Låt luffaren bli kung.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *