….
Tårarna trillar, när jag ser barnhemsbarnen från Bulgarien, övergivna av omvärlden, i misär och bedrövelse. När en ung tjej med deformerad mun, och en vilden blick skrattar av glädje över att bli friserad…. kniper det hårt i hjärtat, och jag tänker ”lilla vän, lilla hjärtat”
När sedan de filmar hur en pojke som är än mer illa däran, med nån ögonsjukdom, ser undernärd ut, både kroppsligt och själsligt…. hur han med skelögdhet och tom blick lutar sig fram mot den blonda kvinnan ….. för närhet, … brister fördämningen i mina ögon och tårarna kan inte hejdas….
Detta är Europa på 2000-talet, inte ett Tyskt fångläger på 30-talet