Hej Far !
Det måste va tröstlöst att vara Gud, eller vad säger chiefen far ?
Jag ser så mycket vansinne här nere på jorden, människan tycks aldrig någonsin lära sig. Det tycks vara en slags balans mellan gott och ont. Det onda går inte att utrota, förvisso ej heller det goda. Men jag är less far, på alltihop. Jag tröttnar ibland på allt elände, på egoism, ondska. destruktivitet, mord, girighet, våldtäkter, selektiv jämställdhet o feminism etc etc.
Jag oroar mig lite över hälsa och så, men det har jag ju alltid gjort. Jag litar inte fullt ut på sjukvården, med all rätt. Landstingsvården styrs av besparingar, färre doktorer, färre sköterskor, med kemiska preparat. Läkemedelsföretag som ser vinst som viktigare än vård. De som tar hand om våra barn och gamla tillåts nu vinstmaximera. Den hårt arbetande befolkningen betalar subventioner för den 3% rikaste delen så de som har råd att betala städhjälp ändå, i princip får den subventionerad. Jag blir trött far … trött…
Ingen lärde sig heller av Andra världskrigets Judeutrotning, rasismen och främlingsfientligheten, nu växer den sig åter stark i Europa, med Ungern som värsta land, men Sverige brinner korsen osynligt likaväl. Man kallar det för ”kritik till invandringspolitik” men är inte ett dugg intresserade av förbättrad integration.
Jag är trött far, sommaren är här, och jag borde hoppa och skutta av lycka. Jag ser det vackra nu far. Jag ser det gröna underbara, värmen, blomstren, sommarklädda kvinnor, badvatten mm…. men jag känner det inte nu far. Att jag missat 3 danser på rad, har även det bidragit till att glädjeskutten inte blir så höga.
Jag pendlar som sagt var mellan hopp och förtvivlan när det gäller kärlek.
Just nu far är det inte hopp jag känner, gråt med mig far, och om du har den makten, skänk mig lite hopp, och lite sommarglädje !