Tystnaden bortom megafonerna

…
Jag har mycket att vara tacksam över
i mitt liv, på riktigt”!
Är jag lycklig?
Det händer ibland ? Är jag olycklig ?
Ja det händer oxå ibland.

En del är trasigt i mig, en del är helt.
Vissa relationer är småtrasiga, några mår bra.
Andra har jag lämnat, och några har lämnat mig.
Det är väl livet. Några relationer läker väl, efter
det stora tystandet!…..andra inte.
Och nya relationer kan alltid uppstå, där gamla tagit
slut.

Söker
I skrivande stund, känner jag mig inte jätteharmonisk,
men det är hanterbart. Söker harmoni, det är det bästa jag
kan hoppas på. För lyckan kommer och den går.
Olyckan rår jag inte över, och kärleken är en främling
som jag längtar efter, trots att den alltid tycks lämna,
precis när jag trott att den kommit till mig.

En ny sorts ensamhet
Ibland känner jag mig ensam, när jag är ensam.
Ibland känns det bara skönt att vara fysiskt ensam.
Jag känner mig inte lika ofta ensam bland folk längre. Och det
är bra, för det är den värsta av ensamhetskänslor.
Men jag kan ibland känna mig ensam i tanke och hjärta
och i förnuft. Det är vaccinerings-propagandan som skapat
den känslan av ensamhet. Och jag känner mig mer ensam
på det sättet än jag egentligen är. För hundratusentals
röster har inte tillgång till megafonen som kampanjen har.

Inget mer, inget mindre
Jag har haft en förkylning i kroppen. Vilken sort det är/var,
har jag ingen aning om, och bryr mig inte längre.
Det är nog nu ! Det räcker !
I morse kände jag mig risigare än igår på dagen. Men idag på dagen
kände jag mig bättre än igår på dagen. så som det brukar vara med
förkylningar och influensor. Och det är en influensa som
har farit omkring i världen. Inget mer, och inget mindre.
En influensa. Och jag har behandlat den som andra influensor/förkylningar.

Friskt eller sjukt
Och idag lockade solen mig ut, och den friska luften, som jag tror
är bättre för en småförkyld gubbe, än instängd luft och stilla liggande,
eftersom jag ingen feber har. Det blev strosnings-tempo, istället för
min sedvanliga power-walk. Och några rörliga bilder på vacker vinter.
Jag mådde bättre i kropp än innan jag gick ut. Vilket får mig att fundera över
hur många som mått mycket sämre de två senaste åren, än vad som
nödvändigt var?

Tystnaden bortom megafonerna
Och när jag pratar med gubbarna på caféet, cafe-ägaren, och folk
jag möter på min strosningspromenad, funderar jag över hur
de mår i själen som stängt in sig under två år,
och fortfarande inte vågar gå ut?
Finns de med i FHMs fantastiska statistik över vaccinets
och restriktionernas ”obestridbara triumftåg”?
Och har de tabeller och branta kurvor på alla som blivit
utfrusna ur gemenskaper, föreningar, och t o m förlorat sitt
jobb till följd av vaccinkrav, eller ? Är dessa fall målade
i alarmistisk vinröd/lila färg, på DNs och SVTs statistiksida?

Nej så klart inte!
De finns inte ! Inte i tidningarna, inte i statistiken,
inte i politikernas brandtal, inte i en enda offentlig debatt
Tystnade var total, och nu är ingentinget totalt, för dessa!
En formidabel succé, om man frågar de forskare
som tjänar pengar på vaccinet, om man frågar de forskare
som har en megafon.

Hur många relationer har man spräckt, hur många lider av nedstämdhet?
Det kommer vi aldrig få veta, för ”det kan vara negativt för vaccineringskampanjen”
som var, och den de planerar till nästa gång

En ”formidabel succé” utan ifrågasättande,
och utan entydiga vetenskapliga bevis, från den vetenskap
vi måste lita på.

Och nu låtsas vi som om inget har hänt.

Jag undrar hur långt de kommer gå nästa gång?