Logiskt

…
När jag var liten var jag en liten ben-get,
mager och tanig. Jag var sjuk rätt ofta, vill jag
minnas. Det var väl dåligt med näringsrik mat hemma.
Och dåligt med gemensamma måltider. Det var vid närmare eftertanke
aldrig gemensamma måltider. Nä jag klagar inte! Jag berättar bara som det var.
Och jag har något jag vill komma fram till så småningom.

Och kramar fans inte heller, och ingen av mina föräldrar sa någonsin att de
älskade mig, ja utom pappa vid ett tillfälle, i vuxen ålder, när han var
rejält onykter, så pass att s:et i ”älskar” blev ett Sche-ljud.
Men de e lugnt ! Det var som det var, och de förmådde inte mer än
de förmådde. Men det är även det, min berättelse. Jag kan inte gärna hitta
på något annat, för att slippa bli kallad för offerkofta. Det var
på det viset, helt enkelt.

Det sociala och själsliga, var oerhört fattigt under hela barndomen,
tonåren, och tidig vuxen ålder. Men när vi kom till mormor och morfar,
fick vi hälsokost min storebror och jag. Och hela spektrumet faktiskt.
Så där råkade jag få i mig näring i kroppen.

Det har tagit hela livet att lappa ihop den här ben-geten till kropp,
och trasdocka till själ. Och om jag får säga det själv, har jag gjort det
jäkligt bra. Ett smärre mirakel faktiskt. Och till 99 % är det min
egen förtjänst, för det är jag som gjort valen, det är jag som gjort jobbet.
Jag hade kanske inte klarat det utan den lilla procent som kom från andra
människor. Men till 99 % är det jag som gjort det.

Men det har varit ett rent helvete stora delar av vuxenlivet, när jag
blivit tvungen att lappa ihop mig, när jag inte hade gränser inåt.
Det är för tragiskt att berätta om nu, och fyller ingen funktion.
Däremot ATT det var så, och HUR jag tog mig igenom,
fyller en funktion att berätta! För det har format mig till den jag är,
det har gett mig mina livsverktyg för överlevnad, och det har i varje litet
ögonblick i mitt liv,. tvingat mig att välja min egen väg. Jag ärvde inte, lärde
mig intet matnyttigt från mina föräldrar när det gäller att tycka om mig själv,
ta hand om mig själv, klara mig själv. Nä men det var bara så!

Men nu börjar jag få ihop det lite grann, vem jag är, vad jag står för,
vart mina gränser går, och ALLT har jag fått lära mig den hårda vägen
genom misslyckande, utanförskap, tårar. Jag har till ex lärt mig till slut,
att om inte JAG sätter gränser för vad andra får göra med mig, mot mig,
så gör INGEN det. Och det är ett faktum i livet. För alla.
alla kanske inte ser det på det viset. För vissa fick med sig gränser för
sig själv naturligt. Men det är ändå sant, även för dem.

När det var som värst för själ och psyke, när det var på bristningsgränsen
för vad en människa orkar med. Och det var det vid flera tillfällen,
och under längre perioder. Då blev jag erbjuden psykofarmaka.
Kemikalier som påverkar ens hjärna. Ska ta bort botten på de djupa dykningarna.
Problemet var bara att det tog bort topparna också. Så både EKG och EEG i
praktiken blev ett rakt streck, om ni förstår symboliken i det? Man blir en robot.
Jag stred med näbbar och klor, en fullkomlig trasa, ett vrak, för jag fattade
att det inte var för min skull jag skulle ta den medicinen. Det var för omgivningens skull,
Samhällets skull, vännernas skull, och ”familjens” skull. För att dom skulle bli trygga.
Priset ? – Min personlighet, om jag hade fortsatt. Jag åkte direkt ner i källaren
måendemässigt av dem, och slutade omgående. Annars kanske jag inte funnits idag.
Möjligtvis kroppen, som planlöst vandrat omkring som en Zombie.

Det var OERHÖRT STARKT av mig att ta det beslutet, och avgörande för min
framtid, och min själ. Och det beslutet fick jag inget stöd för, det var helt och
hållet mitt. Och jag är stolt över det. Trots att vägen var väldigt
lång och ensam, från det beslutet,. till där jag är idag. Men det var rätt.
Ibland har det känts så jobbigt att jag varit rädd att förlora förståndet,
det kallas även för ångest.

Men här, börjar nånting forma mig, i min fasta övertygelse om vad som behövs
för att hela en människa, att bli människa igen, att hitta harmoni och hälsa i den
mån det går. Allt analyserande, tänkande, kännande, all logik jag var tvungen
att finna, på egen hand, Mormors hälsokost, giftfri, hemodlade grönsaker,
minimalt med socker. Inga kemikalier i min kropp som ska göra mig till Zombie
känslomässigt,inga tillsatser i maten, så långt det är möjligt. Det skulle ta ända till i fjol
innan kosten och motionen föll helt på plats. Och till för några år sedan innan nycklarna
till min själ, hittades.

Jag tog alldeles nyss en Smoothie med havtorn, havre, vatten och Kefir. Jag gör
på andra bär också. jag går ofta omkring och suger på en bit ingefära. Det vita
sockret är borta ur mitt liv. Det röda köttet likaså. Jag odlar för närvarande egna
grönsaker, lagar till och fryser in. Jag ägnar mycket tid åt motion, promenader,
löpning, styrketräning och cykling. Trädgårdsarbetet ger väldigt med motion och
styrka. Jag äter mycket fiberrik spannmål, bakar eget bröd ofta, och på så sätt minskar
på tillsatser och gifter. Jag har ibland stunder då jag stretchar varenda muskel i kroppen,
gör en akupressur och lägger mig på spikmatta.
Jag äter nästan inga mediciner, undantaget en Alvedon i månaden i genomsnitt,
när jag inte kommer till ro och får sova tillräckligt. För sömn och vila är lika viktigt som
mat och motion. Får man inte sova, är det i längden svårt att vara harmoniskt och frisk.
Omöjligt faktiskt.

Mitt livs erfarenheter, komprimerat sammanfattat ovan, har lärt mig att go back to basic.
Vad är vi skapta för att göra med våra kroppar, vad är de skapta för att få i sig för föda?
Kroppen och själen behöver motstånd för att bli starka, inte gifter och stillasittande,
bilåkande. Det är logiskt. Det är bara att se hur vi är skapta, vare sig det är en skäggig
farbror som skapt oss och satt ned oss i Lustgården, eller om Darwins teori
är mer sann.

Varken någon Gud eller den evolutionära utvecklingen,
har vaccin med i ekvationen.

Jag var ofta sjuk när jag var liten. Jag tog flera sprutor när jag var liten.
Och jag var inte rädd för sticket varken då eller nu.
Nu har jag under de tre senaste åren varit friskare i kropp och själ än nånsin.
Och även om det aldrig finns några garantier för någon
enda människa att överleva och förbli frisk. Jag kan dö imorgon med lite otur,
Men detta till trots så tänker jag att jag nog gör
nånting rätt nu iaf!

Bygg en stark individ, lev med naturen, av naturen,
inte mot naturen. Lev ditt liv och sedan dö, för att åter bli jord.
Vaccin och läkemedel i de mängder de nu finns, gynnar bara
bankkontona för vissa. Inte hälsan för de många.
Det är logiskt ! Om läkemedelsföretagen skulle göra
oss friska, skulle de gå i konkurs. Vetenskap ?
Hmm… nåja… all vetenskap, är inte bra vetenskap. all
forskning är inte den allenarådande sanningen.

It’s all ’bout the money It’s all ’bout the dum dum da da dum dum