…
Ansikten kan bara hålla masken ett tag.
Sedan faller maskerna och ansiktsmusklerna orkar inte hålla uppe skrattet.
Jag är orolig. Och jag är ledsen… först blev jag arg, men nu…
Tankarna har fastnat i oron …
Jag är maktlös… kan ingenting göra, väntar…. väntar.
Tårar hjälper inte … men de kommer ändå…
Finns här kraft nog att hämta?…
Jag vill ju tro det….
Tänkte att jag skulle hålla huvudet högre, …längre
Kanske jag oroar mig i onödan, men jag är inte starkare än att jag ändå blir ledsen.