…
Ibland blir jag mer än lovligt trött på människor. Dagens övningar så långt har tagit luften ur mig. I sanningens namn, bör jag väl lägga till att det bara rör sig om vissa människor. För det kommer tider då ödet sammanför en med för många sådana under kort period. Och då kan luften liksom gå ur en…. som den gjort idag.
Och ibland när man går ut bland folk, kan man bli stärkt av energiboostar när man träffar goa, varma öppna generösa människor. På samma sätt blir det åt andra hållet, när man möter motsatsen.
Detta till trots är jag fullt medveten om att folk kan ha olika bra och dåliga dagar, och att missförstånd också kan vara upphov till att det gnisslar mellan människor, samt blir sårade eller som jag nu då less. Ingen är rakt igenom änglalik, och ingen är Hin-Håles hjälpreda…. men det finns mer och mindre av de båda ytterligheterna hos olika människor. Jag är OXÅ medveten om att man inte kan älska alla, och jag är medveten om att även mitt normalt sett öppna sätt att möta människor, min brutalt självutlämnande humor tydligen gör vissa människor illa berörda. Komplimanger jag ger kan uppfattas som ironiska, för att folk inte är vana att få komplimanger osv….
Men jag ÄR trött på rättfärdighet och uppblåsthet. Jag ÄR trött på roffa-åt-sig-pengar-på andras bekostnad-konceptet. Jag ÄR trött på att bli motarbetad i föreningslivssammanhang pga nån slags j-a hierarkitänkande och sandlådenivå på argumentation. Jag ÄR trött på begreppet ”livspussel”
Jag ÄR trött på borgerlig cynism, och jag ÄR trött på ekonomiskt och socialt snåla människor.
Jag har promenerat med en god vän idag, och träffade en kramig människa idag….Nu är det bara att hoppas att ödet kastar fram lite varma, generösa människor i min väg ett tag, så att jag får luft och energi igen….