…
Så gick det en dag till.
Solen var nån annanstans även idag,
men löven på vissa träd har börjat titta fram lite blygt.
För ett rätt så improduktivt socialfall som mig själv,
blev det i slutändan en riktigt bra dag.
Moster beställde skjuts till Konsum, och Bodéns Handelsträdgård.
Som ”privatchaufför” åt en gammal dam, är det bara att ta på sig kepsen och köra fram droskan. Själv passade jag på att köpa lite jord o grejer för omplantering av min djungel i lägenheten.
Men mest meningsfullt kändes det ändå, när jag fraktade mig upp till sjukhuset och hälsade på en bekant till Rolf och Maggan. Jag känner honom bara lite grann sen vi spelade boule. Åldern har hunnit ikapp honom, och nu ligger han inne för lunginflammation. Som jag har förstått det hela, så har han liksom näst intill inte några anhöriga kvar, så jag kände att jag ville visa mig, med en chokladkaka och en lokaltidning att läsa. Jag uppfattade att han blev överraskad, men glad av besöket. Och jag ”hotade” med att komma dit igen, om han inte blev friskare snart.
Och så blev min dag meningsfull, det är jag tacksam över.