…
En kall alkoholfri öl, får avsluta dagen, till tonerna av en av mina favorit-sorgesånger, utan text. Reodors Ballade av Bent Fabricius Bjerre. För närvarande är mina dagar en sorts kontrollerad bergochdalbana. Jag gör val, men ryggar inte för känslor. Vill inte drunkna i dem. Sånt kan ändras, men jag har unnat mig …
Jag tar rätt på grönsaker, och bär, som om inget har hänt. Och det har det ju iofs inte heller. Ännu. Kanske inget kommer hända. Kanske köper jag några Ulf Lundell ”Vardagar”-böcker till, i Sundsvall på Torsdag. saknar vardagar 7,8,9,10,11. Saknar att läsa ur dessa. Löste in glass-klausulen idag igen, den om när jag tillåter mig själv förtära saker med socker i. Endast på Café smak, den italienska Gelato Adam gör. Jag får nog lite lätt ont i magen natt. Glass och hembakt lök-och-tomat-paj. Grönkål, och palmkål är rippad, och står i en 10-liters kastrull i reservkylen, och väntar på att bli soppa. Imorgon kanske. Borde. Vatten, kaffe och alkoholfri öl, är mina favoritdrycker nu. Ibland kan jag festa lös på ett glas 3%-ig mjölk också.
Tänk om jag överlever, tänk om jag lever… då har jag oroat mig i onödan. Tänk om jag dör, då har jag också oroat mig i onödan
Blev nödgad att pissa bredvid gubbe i pissrännan på Hullsta Gård ikväll, i pausen på Tillställningen om Nicke Sjödin, i samband med hans tänkta 90-årsdag, om han ännu levt. Det kom inget först… fick blunda o koncentrera mig. Vilket tydligen irriterade pissoargrannen. Men till slut så, kom det en liten skvätt. Och jag log triumferande, men då hade pissoargrannen lämnat rännan. Han var väl pissed kan jag tänka. Det sket jag i.
Jag tyckte mycket om Nicke Sjödin. Både de få gånger jag träffade honom i verkliga livet, och genom hans texter. För mig var det inte främst humorn, och dialekten som gjorde att jag tyckte så mycket om honom, även om dessa var starka karaktäristiska drag, som jag uppskattade. Det jag tyckte mest om med Nicke, var värmen i personen, närvaron vid mänskliga möten. Jag har för mig att på min 40-årsdag, tvingade G mig läsa på Ångermanländska ur Nickes böcker, vilket gladde G mycket, utifrån det Stockholmska i min Ångermanländska. En gång kom jag hem till Nicke och Hervor, för att köpa skiva, till min Stockholmska far, med Ångermanländsk uppväxt. Dvs precis motsatt mot mig. Men jag minns det mötet med värme, hur han tog med mig in på lagret. Och han frågade mig om jag visste vad Åslappe var.- Och det visste jag faktiskt, intresserad av dialekter och språk som jag är. Vilket gladde Nicke mycket.
Nicke Sjödin, är right up there in the top, av mina förebilder och idoler. Tillsammans med Tage Danielsson, Astrid Lindgren, Per Shapiro och Niel Oliver. Men man kan ibland inte undgå att undra, hur Astrid, Tage och Nicke skulle reagerat och agerat kring galenskaper som massvaccinering, barn som får bestämma sina kön, men inte tiden de ska gå o lägga sig, och avskaffandet av manligheten? Så många, så väldigt många intellektuella, så många lärde, så många journalister, så många forskare och artister vek ner sig totalt, och svek mänskligheten och de utsatta, när de hoppade på the crazy train of Covod-19-vaccinationer, nedstängning, munskydd, …. så, så många. Och så många vänner och bekanta som jag tidigare uppfattat som jordnära, kloka förebilder, bara tappade huvudet… och frågan är om de återfått det på plats eller inte, för nästan ingen av dem har gjort upp med vad de sade, vad de gjorde mot sina medmänniskor, vad de sjöng, och vad de tillät, vad det lät sig luras av. Så, så många. De flesta låtsas som om ingenting har hänt, trots att det förvärras hela tiden, ”pandemin2 den planerade” var bara uppvärmningen… och folk fortsätter låta sig luras…. hade verkligen Nicke, Tage och Astrid låtit sig luras, och skrämmas till underkastelse? Astrid med sina personliga svårigheter som ung moder, som läxade upp en finansminister ang skatter… hade hon burit mask, och kallat ovaccinerade för ”granny-killers”? Tage Danirelsson som till en början såg sig som socialdemokrat, men iom kärnkrakftsolyckan i Harrisburg, skrev monologen ”Sannolikhet” som än idag är rykande aktuell ur perspektivet sanning och lögn… hade han tyst godtagit att hela världspressen lät som et eko av Pfizer och Bill Gates? Och hade Nicke Sjödin, som genom sin röst ”Eko-Franz, på framsidan i Nya Norrland, konstaterade när de klonat får, och lyckats klona människokroppen, men ännu inte huvudet på människor:
– ”Nu kan man göra huvudlösa människor även på konstgjord väg”
… hade han hakat på masspsykosen, låtit sig skrämma bort sitt jordnära förnuft, och sin oerhörda mänskliga värme… som så många gjorde 2020-2023, och ännu ej rannsakat sig??? Frågor jag aldrig får svar på. I mitt sinne hoppas jag naturligtvis inte att de skulle fallit som så många i övrigt kloka människor gjorde. En partner in crime till mig, en likt mig konspirationsteoretiker och dissident, antivaxxare och foliehatt och Lejon, sa en gång att han aldrig kommer förlåta J för att han föll in i propagandan som hetsade ovaccinerade. Jag är redo att förlåta… men då krävs reflektion, och ånger. Man kan inte förlåta en som slår en på käften, om han är redo att göra det igen imorgon, och dessutom tycker det är hans rättighet. Så är det bara.
Så det var med blödande öppet, tveeggat, tvivlande hjärta, jag satt och njöt av sång och skämt, av högsta kvalitet, fantastisk hyllning till Nicke, otroliga rim, Per-Åke Stockbergs pianospel, och basistens ståbas. Duo Vox samstämmighet och Jörgens bondkomik-miner… Jag skrattade uppriktigt, jag uppskattade uppriktigt, och jag mindes Nicke Sjödin med värme …uppriktigt…
Men under ytan undrade jag, om J ångrade sig för vad han genom sångpropaganda med en intensiv jämn ström lät hunsa och spy galla på ovaccinerade… och om det isf innebär att han skulle göra om det igen, om så den totalitära makten så av folket begär?
I mitt hjärta hoppas jag och tror att Nicke, Tage, och Astrid … inte skulle ha fallit till föga, men svaren på det… förblir frågetecken
Jag minns iaf Nicke med värme… det är uppriktigt och sant