Var är det nu?


Var är mitt hjärta nu?
Mina tankar vandrar vilse bland verklighetens alla illusioner. Jag är ju om jag förstått saken rätt, en man, en människa, med mänskliga tankar, och mänskliga känslor. Sorg, glädje, lycka, ilska, förtvivlan, uppgivenhet, och rädsla. Just nu sorg… och lite, pyttelitet rädsla. Rädslan, stannar jag helst inte i för länge, erkänner att den finns där ibland. Ilskan tänker jag lika kring. Egentligen är väl alla sorts känslor inte till för att fastna i…. inte ens lycka. För lyckan är som kärlek, om den fångas, dör den. Och om tankar dikteras, eller lärs ut, så är de inte dina. Frihet är oxå flyktig, och måste återerövras varje dag. Friheten kan tyckas diffus…. Men som sagt var, vad det än gäller, om det inte är frivilligt, är det tyranni.

Var är min hjärta nu?
Dunkar i min kropp, som bevis på att jag inte är död. Men inte som ett bevis på att jag lever. Men det behöver inte vara så storslaget och tvunget att leva sitt liv till fullo. Man behöver inte tjäna massor med pengar, resa jorden runt och självförverkliga sig själv … för att verkligen leva livet. Och det är olika för alla. Men jag är nog ledsen nu. Det är den känsla som får mest plats nu i dagarna. Lite grundat i oro. Jag kommer mig ändå ut, klippte gräs idag, var iväg o fikade. Jag äter hyfsat bra, sover sisådär, ägnar mig något mer åt hjärndöd verksamhet än vanligt, så som att se på nåt TV-program per dag. Från att ha nästan slutat se TV. Jag behöver stänga av hjärnan, som annars tänker för mycket.

Snart dags att plocka ärtbockar. Jordgubbarna har haft sin peak. Broccoli har börjat ge. Grönkål tar jag lite då o då,. Finns gott om. Likaså palmkål/svartkål. Rödbetsblasten har dragit iväg. Potatis väntar jag med att kolla, började blomma för nån vecka sedan. Det händer saker varje dag i landet, den här årstiden.

Men var är mitt hjärta idag?
Det slår där inne i mitt bröst, och längtar efter nåt det aldrig tycks kunna få. Men det slår …och slår… och slår. Jo jag är lite ledsen, och drar mig undan. Trött på hur folk är och beter sig. Trött på att de bara vill höra av sig eller träffas om de kan ha användning av en. Trött på den nya världsmaktsordningens skapande av global diktatur, medan jordens enorma fårskock bräääääker sitt samtycke till att bli mentala slavar …. trött!

Och oroar mig….