…
Man förstår ju att folk blir irriterad på en till slut.
Jag kan inte hennes namn, och bara det gör mig lika mycket rasist, som misogyn, homofob om en man inte lyckas gissa rätt kön på en hen. Men för att kunna skriva om henne, utgår jag från att hon identifierar sig som ”kvinna”. Jag tar chansen, det kan bli anmälan om sexuellt ofredande att chansa, men jag tar chansen. Och jag kallar henne för humorns skull för …. ”Jag-Förstår-Inte-Jag” eller JFIJ.
Inom föreningsliv har jag lärt mig att den som gör nytta, is to blame, whatever the problem. Och att folk är oerhört upptagna när det ska göras ”gemensamma” arbetsuppgifter. Jag har varit medlem och styrelseledamot i Bangolfen i många år, medlem i bouleklubben, och några till. Ideellt arbete är en fullständigt döende form av verksamhet, nu när de sista entusiasterna dör ut, och eller lessnar. Folk vill inte göra nåt, men ha allt. Jag ska återkomma till JFIJ när jag återgett några typiska exempel på tidigare föreningsliv.
Vi har ju exemplet när vi var ca 15 personer som samlats för att ha klubbtävling i bangolf. Jag kommer ner och ser 14 av dem på verandan, prata om allehanda ting, jag ställer fram ett antal sopar mitt framför ögonen på allihop, och tar en själv och går ut och börjar sopa… i den naiva förhoppningen att nån ska följa mitt exempel. Det är arton banor… jag hade sopat 17 st själv, och övriga sopar var orörda, när S ropar på mig att jag måste skriva protokollen till klubbtävlingen. Det andra exemplet är när vi EN GÅNG OM ÅRET hade städdag, där folk tänktes skulle jobba ideellt mot att få fika och ev korv. Men hur vi än vände och vred på det där tillfället, så lyckades jag aldrig få till ett datum där fler än L-P och jag hade möjlighet att komma och hjälpa till. Däremot till hösten, när det var ”höstmöte” dvs i praktiken ett möte på 15 minuter, som efterföljdes av att klubben bjöd på middag på restaurang Orren, så lyckades 18 st komma loss från övriga ”förpliktelser” … det var nog bara en slump …. … under 30 år (tiden jag varit medlem) Så man förstår ju att folk blir irriterad på en, när man förväntar sig lite hjälp.
Bouleklubben var det faktiskt bättre uppslutning på gemensamt ideellt arbete, än i bangolfklubben. Däremot så hände det att jag som betalande medlem, genom ett styrelsemötesbeslut, förvägrades att spela boule, som enda ovaccinerade medlem. Detta trots att innan vaccinet var tillgängligt, så vidtogs inga försiktighetsåtgärder alls, när 5-6 spelare samtidigt böjde ner sina huvuden inom en kvadratmeter för att plocka upp sina klot. Trots att det inte fanns några restriktioner från regeringshåll som skulle hindra att jag som ovaccinerad fick spela. trots att det aldrig någonsin kunnat bevisats att vaccin hjälpte mot smitta, eftersom inte ens vaccinbolagen haft det i åtanke. Och för att det så klart inte hjälpte mot smitta. Sedan dess, mer än 2 år sedan, har jag inte återvänt… kände mig väl inte så väl behandlad… men man förstår ju om folk blir irriterad på mig, när jag inte är ett lydigt blint får, och sprutar in gifter i min kropp, och dessutom förväntar mig att få spela bara för att jag betalt medlemsavgiften, och gjort mycket ideellt arbete. Så naivt av mig.
Och nu till fru JFIJ. Som tillsammans med en annan djupöbo, hyrt in sig på kolonilott. Jag har aldrig sett en människa stå mera handfallen än hon. Totalt hjälplös i en situation, jag får förmoda att hon valt själv av någon anledning, att odla. Man får ha förståelse att folk har olika kunskap i olika saker. Jag kom som ny, för några år sedan, och kunde eg inget om odling. Men jag läste mig till så mycket jag kunde på nätet, och fick lite tips från andra odlare,,… och sist men inte minst… så TÄNKTE JAG SJÄLV, och provade saker, drog slutsatser, och hittade mitt eget sätt att odla. Det finns inget facit, det finns inte bara ett sätt, och man blir aldrig fullärd. Men en sak vet jag, att ju mer jobb jag lägger ner på att ta reda på saker själv, ju mer tid jag lägger ner på vattning, luckring, plocka insekter, plocka ogräs … desto bättre blir resultatet. Eller som när nån anklagade Ingemar Stenmark för att ha tur, när han vann så mycket:
– Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar, ju mer tur har jag
JFIJ kommer alltid lämpligt till när jag krämat ur varenda droppe energi på lotterna, och hungrar och törstar efter vatten och mat:
JFIJ
– Vad jag ska gora Tåmmas ???
Jag
– Ja ´du kan ju göra så här: (sa jag och pekade på Jennys nyligen kupade/Alade pärer/potatis.
JFIJ
DU HJÄLPA MIG TÅMMASS, jag förstår inte jag!!!
Jag
– Hämta kratta i boden!
JFIJ
jag förstår inte jag!!!
Varpå jag suckar och går till boden, och visar henne.
Jag – Se här, en kratta!
JFIJ
En krabba???
Jag
Nej Kratta!
JFIJ
Krabba??
Jag
– Nej, med T , kraTTTTTTa
JFIJ
Krotta !!??
När jag visar henne hur hon ska göra, tittar hon bort. Jag antar att jag ”måsta hjällpa … TåÅÅMMAS MÅSTA HJÄLPA” dvs GÖRA DET ÅT HENNE
sedan går det tio minuter
JFIJ
– TÅÅMMMAS TÅMMAS… du hjälpa mig… HJÄLPA ….
Jag
Med vaddå?
JFIJ
VADD SKA JAG GÖRA JAG???
Jag:
Jag vet inte
JFIJ:
– DU HJÄLPA MIG TÅMMASS, jag förstår inte jag!!!
Jag
– Ja men med vad?
JFIJ:
BATTEN!!! … Jag, som Jenny, Batten, imorgon … Jag vet inte, jag inte förstår inte jag, Tååmmas du måsta hjälpa mig !!!!
Jag:
– Jag förstår inte vad du menar ?
Jag misstänker att hon undrar om hon ska vattna kolonilotten. Men svaret är inte ett ja eller ett nej, Olika grödor behöver olika mycket vatten, och så beror det på jorden, om den är lucker. Nu är JFIJ rakt upprörd på mig och pratar bara med stora bokstäver:
JFIJ – BATTEN TÅMMMAS BATTEN ?????
Jag – Jag förstår dig inte, jag antar att du menar ”vatten? Men det beror ju på vad du ska vattna.
JFIJ – JAG FÖRSTÅR INTE JAG !!!
Jag
Inte jag heller..
JFIJ
TÅÅMMAS VARFÖR DU INTE VILL HJÄLPA MIG !!!????
Sen pinnar hon iväg upprörd och kanske säger:
… det är dock oklart!
Jag säger:
Jag förstår inte jag!!
Men jag förstår ju att hon blir förbannad på mig som inte hjälper till!
Fiskelycka
Jag har köpt fiskekort idag, årskort. trodde att jag skulle fixa det där med kastspö lätt. På den korta stund, 15 – 20 minuter jag var ner till älven och kastade, så hann jag med att vira linan runt spöet så det inte löpte rätt, jag hann få ett bottennapp, bli myggbiten, och trassla ihop rullen. En rätt så skaplig premiär ändå måste jag säga.
Ps… apropå bangolfsperioden, möten och middagar:
En gång hann inte A.N till mötet/bjudmiddagen för att hon var med sonen på hockey, så hon ringde och bad oss ta matlåda åt henne från middagen klubben bjöd på till de som var närvarande på mötet.
Så här i efterhand, tänker jag om det:
”Jag förstår inte jag”