…
Döden, ser mer och mer ut som det mildaste av tråkiga personliga scenarion.
Jag vill inte dö, men jag räds inte en snabb död. En långsam, utdragen död däremot, eller ett plågsamt utdraget liv utan frihet, utan rätt att yttra sig, utan rätt att välja om man ska vaccinera sig, utan rätt att välja våra politiker … det räds jag mer. Det mest skrämmande, är att dessa senast nämnda skräckscenarion, inte ligger som en mörk hotande dimma i framtiden, utan är redan här. Utan att folk reagerar eller reflekterar över det. Det nya normala.
Idag kände jag mig piggare i humöret. men mest för att jag gjort rätt val i deppet, så som att fortsätta ta hand om mig själv fysiskt, med näringsrik mat, hygien, tänder, disk motion, trots att jag inte känner för det för att allt känns hopplöst. Och även i bästa möjliga mån försöka hjälpa till att med huvudet och logik styra humöret uppåt. Så som att ta en dag i taget, så som att försöka att inte oroa sig över saker man inte med säkerhet vet kommer ske. Det lyckas bara sisådär. men att fortsätta ta hand om mig själv, fungerar rätt bra. Det förändrar inte den galna världen runt omkring mig, eller de resignerade, likgiltiga människorna. men det gör mig något lite starkare i bemötandet av dem… något lite mer, än om jag inte hade tagit hand om mig.
Hur som helst, så gick jag ut bland folk idag, fast det fanns ett motstånd. Jag tänkte att de saker jag räds, inte försvinner bara för att jag stannar hemma. Och jag tänkte att det går ju alltid att gå hem om det känns så. Några blommor av blomlökar nere på kolonilotterna, bredvid komposten, har redan tittat upp ur jorden. Haleluja! Blommor, ute i naturen gör mig glad. Det är i huvudsak två saker håller mig flytande ovanpå…. och förhindrar en rejäl djupdykning till, och det är att odla och pyssla i jord och med växter, och det är att ta en fika med några gamla gubbar som mig. That’s it liksom. Jag hoppas att det finns tillgängligt för mig framöver.
Isigt och snöigt bitvis ännu på Hågestaön, när jag gick runt. Men de partier med mjukt barrunderlag, var himmelskt att gå på. Mildosten i kylen smakade ap-röv. Kastade. Kastar inte gärna mat. Det kan komma tider då ap-röv är en välkommen måltid pga matbrist, men det var inte idag. Tomaterna och blomplanten gör väl sitt jobb och växer på. Nu har jag stoppat ner kålfrön och basilika i jord oxå. I morgon är det visst torsdag tror jag ….