Månad: januari 2024

…
Jag har just sett på kunskapskanalen, en tredelad serie om U.S Grant General över nordstaternas armé under inbördeskriget 1860 – 1865, sedermera president för USA i två perioder.

Man får givetvis se upp med all information man tar till sig, både historia och samtid, efter som lögnen och bedrägeriet, ryggradslösheten och att tjäna sig själv tycks vara de3 vanligaste mänskliga särdragen. Och en dylik ”dokumentär” är allra troligast inte helt objektiv. Nästan ingenting är. Men det finns ändå vissa viktiga funderingar och slutsatser man kan försöka dra, som en av alla pusselbitar i livet om hur världen fungerar.

Människor som upplevt krig, och sedan efter det fred, vittnar om att krig är det absolut värsta som finns, och ska undvikas till varje pris, inte minst skönhetsdrottningarna som önskar fred på jorden, stöttar det utan att ha en aning om vad krig innebär och därför inte heller förstår vad fred innebär. Bara de som har upplevt bägge, kan göra en jämförelse. Men även då blir den obalanserad. Om du istället frågar en människa som förlorat sin frihet, i en hårdför diktatur,

…
”I hurt my self today, to see if I still feel”/Trent Reznor

Det är fortfarande mörka dagar och nätter.
Jag har tänt blockljus i mina lyktor vid fönstret.
Suttit och läst ”Vardagar4” i min hängstol
Växel-läser den med Torgny Lindgrens ”Pölsan”

Just idag, kanske pga värmen, så är fläkten
uppe på taket tyst. Den har tröttat ut mig
Världen har tröttat ut mig.
Människor har tröttat ut mig
Zombies har tröttat ut mig

En hög med 1000 pusselbitar ligger och väntar,
på min inspiration…. om den kommer
Spelade med P-Å idag

I kylen tinar en grekisk gratäng till i morgon,
Idag lev det tomatsoppa, efter det grädde o hallon
Jag har det bra, bättre än de flesta faktiskt
men jag saknar något…..
….någon

Det blåser fortfarande ute, tredje dagen med 5 plus
Mycket vinter har tinat bort
ska bli kallare snart, nedåt minus 30
Ingen vår i sikte än… som det sig bör
Det är januari, ska va vinter.
Är

Jag är nog lite ledsen
Jag försöker se framåt…
fört söker se fram emot … nåt
Går så där …. eller inte alls just precis nu

Liverpool vann mot Fulham,. 2-1 Ligacupen
Vem bryr sig ? Jag tydligen.
Distraktion, folkets opium

Varför känner jag ingen glädje?
borde vara glad
Eller borde jag det?
Jag kanske gör det oerhört bra
med tanke på what I’m up against?

Snart dags o titta in i huvvet,
men först borsta tanden
Borde va glad
Är inte

Är iaf hyfsat frisk, peppar peppar
Gick upp på hallsta igår
Inte idag
Idag lat

Trött på mycket
trött på all skit omkring
inte på livet…
men på de som arbetar mot livet
de som arbetar för att tysta hjärtan
de som är omänskliga

Trött
tids nog får jag sova

För alltid, men inte nu

…
Ingenting är sant längre…. jag simmar i ett hav av lögner, och försöker tafatt hålla mig flytande med hjälp av att åtminstone försöka urskilja sant från falskt. Men jag får ständigt kallsupar, av lögner som trycks ner i halsen på mig, som jag ändå lyckas kräkas ut för att inte drunkna.

Då och då, mitt i det öppna havet av lögner, finner jag bojar av folk som riskerat allt, och förlorat allt för att de avslöjat maktmissbruk, avslöjat lögner. Det är nästan det enda verktyget jag har för att skilja på sanning och lögn nu för tiden. De som tystas, gör inte det för att de ljuger, de tystas för att mäktiga män och kvinnor har allt att förlora på vad som avslöjas. De som anklagas för oegentligheter, sexbrott, i samband med att de får stor publik i avslöjandet av för globala makthavare, känsligt material, har troligtvis aldrig begått de brott de anklagas för. Man använder bara karaktärsmord för att vilseleda massorna. De läkare, sjuksköterskor som har förlorat sina licenser och sina jobb till följd av kritik mot nedstängning, och ett medicinskt experiment… är inte de som ljuger. De som tjänar miljarder på vaccinet, på nedstängning, på att över 20 % av småföretag konkursar… de är de som ljuger. Så det finns sätt att navigera i lögnens hav, bestående av main stream media, myndigheter, politiker, vetenskapen…. globalister som Bill Gates och Klaus Schwab…. men det är långt mellan bojorna med vila i formatet sanning och integritet.

”Det smarta sättet att hålla människor passiva och lydiga är att strikt begränsa spektrumet av acceptabla åsikter, men tillåta mycket livlig debatt inom det spektrumet. Det ger människor en känsla av att det är fritt tänkande på gång, samtidigt som systemets förutsägelser förstärks av de gränser som läggs på debattens utbredd.” ~Noam Chomsky

Jag har blivit tvungen att lära mig leva och samtala med hubotar, som inget vill veta, som inget vågar säga, och som när de talar bara upprepar det de blivit programmerade till, och skrämda till att säga. Om de säger nåt alls. Inte ens det de vet är uppenbart vågar de erkänna eller prata om. Det är början av ännu ett ”the dark ages”. Det känns så klart overkligt att leva i en sån verklighet. Jag testas verkligen i min integritet, mitt mod, och tilliten till att mina tankar är sunda, och mitt hjärta är äkta, eftersom jag biologiskt sett är genetiskt programmerad att följa min flock, och göra som de gör, för min individuella överlevnads skull. Flocken är infiltrerad, lite ett mentalt virus, likt nanorobotar i blodet, likt parasiter som suger själva livet ur flocken, likt skabb på en tidigare frisk räv, med ymnig päls… nu mager, förvirrad, tynande … flocken är infiltrerad… jag är trött av att simma i lögnernas hav….
Men om jag inte simmar vidare (bekämpar lögner med frågeställningar och sunt förnuft) så sjunker jag och drunknar i det samma.

Idag träffade jag kvinna på Lidl, som tidigare uttryckt sin beundran för mig, och glatt hälsat på mig, till och med yppat att om hon blott vore några år yngre så ….
Det ändrades iom att jag inte vaccinerade mig, iom att jag inte köpte lögnerna … hon hälsar knappt på mig nu, trots att jag då och då, enträget visar att jag inte tycker illa om henne, hälsar med det varmaste leende, och hennes namn. Hon är inte den enda som antingen av rädsla/skräck, och iom den blinda tron på auktoriteter förskjutit folk från sin omgivning enkom till sin förhållning till att protestera mot diktatur, censur och val över vad som sprutas in i våra kroppar…. det är troligtvis mer än 50% av min bekantskapskrets som påverkats i den riktningen…. och jag tänker att även om det är tråkigt och jobbigt för mig, är det värre för dem.

42 minuter mer dagsljus nu mot vintersolståndet. Ännu ser vi ingen sol dock, även om den är uppe, eftersom Hallstaberget är i vägen. Men när den är uppe, påminner den om att den finns. Så som bojarna på lögnernas hav påminner om oss att integritet och sökande efter sanning finns. Bojar som Julian Assange, Chelsea Manning, Edward Snowden, Per Shapiro, Neil Oliver, Dr John Campbell, Katie Hopkins, Elsa Widding, Andrew Bridgen, RFK Junior och Russel Brand.

Jag får inte vila förrän jag kommer i land från lögnernas hav, annars drunknar jag där, där de festa andra redan bildligen drunknat.

Därför är jag trött nu

…
Det stora glädjeämnet nu för tiden, är mina frysar. Eller rättare sagt innehållet i dem. Till i morgon har jag hittat soppa på Bondbönor och grönkål, samt ett grekisk gratäng. Och sen lite frysta blåbär med grädde till ev? Annars är det snålt med glädjeämnen. Jo jag känner mig väl för närvarande rätt så frisk, det är värt allt, nästan allt iaf. Idag svartavinbärs smoothie några ggr under dagen, utan sötning helt. Tagit en tomatsoppa, och gjort en omelett, och tre koppar espresso under dagen. Matmässigt och hälsomässigt blir det inte mycket bättre än så.

Jag gör vad jag kan för att hitta sätt att orientera mig fram i livet och världen, där jag både kan ta del av och njuta av livet, och vara en riktig man, och stå upp mot de orättvisor de allra flesta idag ignorerar och låter ske. Astrid Lindgren lät Jonatan Lejonhjärta säga:

”Men då sa Jonatan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort.

Något att ha i åtanke när man väljer att göra ingenting, när väljer att säga ingenting, och ibland till och med hjälpa de som tar mänskligheten in to the dark ages again.
Jag skäms inte när jag ser mig i spegeln

Det är en svår balansgång, en del av det måste ske i huvudet. Välja mina strider. Förstå världen jag lever i. Jag letar glädjen i livet, och samtidigt är rakryggad nog att ta den skit jag får ta av den absoluta majoritet som tystar oss, och hjälper de auktoritära. Jag blundar inte… jag tittar ondskan in i ögonen. Vad gör ni?

…
Jag tror inte längre att människan kommer klara sig som art. Det skrämmer mig lite grann, för jag har haft rätt lite för ofta för att det ska kännas bra att jag tror det. Men de som tänker positivt när de blir erbjudna injicering av oprövade vaccin, 15-minutersstäder, drönare som övervakar oss, folk som sakta förvandlas till drönare och datachipp i hjärnan, enligt agenda 2030 … de kommer nog överleva som trans human.

Nä det är bara för mycket galenskaper varje dag, och 98 % av alla jag känner blundar för dem och tänker positivt. De har lärt sig att det är högerextremistiskt att protestera mot totalitära förslag, och läser därför och lyssnar därför inte på kritisk media. Vad sägs om att polis i England idag har listor på folk som tänker fel, ”wrong thinking”? man definierar det som en ”non crime hate incedent”
Dvs även om inte ett brott begåtts så ansågs det nödvändigt att registrera hat, utifall att dessa känslor i framtiden skulle mynna ut i ett brott. – Det är bara för dumt…. jag orkar snart inte med att 98 % av de jag känner bara går med på allt detta utan att opponera sig på något vis. Som förslaget från liberal riksdagsledamot om ”artificiella livmödrar”. Eller World economic s prat om datachipp i hjärnan, eller om Kanadas presidents beundran av Kinas odemokratiska effektivitet. Eller hur en ökning världen över i överdödlighet inte resulterar i undersökning om varför? Eller varför politiker som är valda av folket reser sig upp mangrant och lämnar parlamentet när kritiska frågor ställs och uppmaning till debatt kring totalitär WHO-mandat uppfordras. Eller varför man går med på att kalla långtidssjuka vaccinerade för långtidscovid, utan att fundera ytterligare kring det? …. det finns outtömligt med exempel på liknande galenskaper som nästan ingen längre reflekterar över, inte minst regnbågsrörelsens alla absurditeter.

Borgarna i Stockholm vill införa ansiktsigenkänning på gatorna. Deras motiv är att bekämpa brottslighet. De glömde lite lägligt att brottslingar troligtvis gärna döljer sina ansikten på olika vis. Vilket gör att de i alla fall ´kommer kunna komma till användning mot folk som inte bär mask, inte lyder utegångsförbud, eller rent utav är så brottsliga så att de inte är registrerade som vaccinerade.

Nä vi överlever inte som art, och det är nog bäst det, för moder jord.

When will you ever learn?

Man störtar inte diktaturer genom att tänka positivt, inga massmord upphör genom att lita på de som mördar

…
Läste att ensamhet är större faktor för fysisk sjukdom, och död, än det mesta. I så fall är det väl kört för mig då?
Jag tror att det mer handlar om huruvida ensamheten är ´val, och om man trivs med den. Och sen är det ju så klart en fråga om hur man definierar ensamhet, så som med alla stora ord som de flesta inte längre lägger ner en sekund på att fundera över dess innebörd, hur olika vi tolkar dem, hur de manipuleras.

Om jag inte har nå problem med att va ensam på jul, så tycks det som, jag måste inbilla mig att det är okej att va ensam på nyårsafton. Jag lyckas inte bra. Jag tar mig igenom, men det är en stund jag känner av ensamheten negativt… nyårsafton. Det är samma känsla som att bli vald sist på gympan i klass ett, när man väljer lag, efter tjocka Berta, och sen bli nobbad av Tjocka Berta på gympa-dansen, den påtvingade

Nu när jag härom dagen gjorde svensk text, till ABBAs ”Happy new year” tyckte jag den var lite briljant. När jag tycker att jag lyckats med en musiktext, är när jag inte blir övertydlig, men kan hitta olika lager. Det var en uppriktig önskan om ett gott nytt år, men samtidigt fick jag med djupa känslor, människan, och en släng av hur illa det är ställt. Ni förstår, det dåliga försvinner inte för att man låtsas att det inte finns. Det dåliga försvinner när man gör nåt åt det, vare sig det är hela vår framtid som fria människor som står på spel, eller sitta ensam på nyårsafton.

Ja sitta o sitta, jag drog på mig vinterskruden o gick en sväng mitt i natten. Önskade två främmande killar med utländskt ursprung gott nytt år, och gick hem och svor över smällare o raketer. Och låtsades inför mig själv att det var för hundarnas skull jag var upprörd.

När man har nåt vettigt att göra, känner man sig mindre ensam, även när man är fysiskt ensam. Som på lotterna, där känner jag mig inte ensam, när jag traskar runt med gräsklippare, skottkärra, eller står dubbelvikt o plockar kålmask.

Nä men jag frågade tjocka Berta om nyårsafton, men hon sa att hon kanske skulle få besök av illaluktande Krille, så hon kunde inte ta emot besök. Jag misstänkte att hon ljög. Krille sa han hade duschat.

Nä det blir nog inget gott nytt år. Om det blir bättre än det förra beror inte på om vi önskar det till varann, utan hur vi beter oss mot varann. Det beror inte på om vi önskar fred, genom dekaler på Facebook, det beror på om vi tar ställning mot det globalistiska maktövertagandet eller inte. Annars blir det samma skit-år som det förra, eller värre. Lite upp till oss faktiskt, och upp till tjocka Berta.