Månad: september 2023

…
Jag vill vara den jag är
trots att jag ville vara mer
Men om jag varit en musiker i ett band,
hade jag spelat kontrabas

Om jag hade varit författare
hade orden varit värdefulla och gratis
Hade jag vetat det jag vet nu,
hade jag inte blivit jag

Piano pianissimo, andante, andante
steg för steg, andetag för andetag
Jag har inte kunnat göra annorlunda då
det som varit är förbi

Men om jag varit ett däggdjur
hade jag varit elefant,
om en fågel, så en svävande örn
ingen liten mus i ett hörn

Jag vill så klart inte va nån annan,
men vem och vilka blir valda för kärlek?
Det blir ensamt när kvällen kommer
fast jag hoppas när dagen gryr

Jag kanske ångrar somt,
men det mesta inte
För vem förutom jag
skulle klarat av det jag klarat

Jag kanske hade velat bli din,
jag kanske hade velat älska
Jag kanske ville flyga
dit där du väntat på mig

Om de inte trasat sönder mig
hade jag varit din
Om jag haft ett hjärta
hade det älskat dig

…
Jag är nog inte gjord för det här. Jag är helt slut i pallet, och en natt på hotellrum, var ingen lyx för mig. Hemma-kär kan va ett sätt att uttrycka det. Ett annat är att jag är o-van liv, stoj och icke invanda situationer, där ute i stora vida världen, långt bortom mina kolonilotter. I längden känns det som jag absolut inte är nån globetrotter. Längtar inte så ofta så långt bort, bara för resandets skull. Egentligen en perfekt medborgare för de globalister som presenterar ”15-minuters-städer” som nåt positivt och utvecklande. Isf misstar de sig. Det är inte deras beslut !
Inte heller massvaccinering, eller ens vaccinering är deras beslut. Inte ansiktsmasker, och inte nedstängning av samhället. INTE DERAS BESLUT ATT TA !. Det är varje medborgares eget beslut vad de vill göra med sina kroppar och sina liv.

Men jag är glad att vara hemma igen. Mycket har varit bra, det mesta. Även om det är liknande som när jag är på Urkult. EN DAG räcker, sen är mitt huvud överfullt av mer intryck än det är vant. Bara en sån sak som kaffet. Jag har ätit ganska gott, i trevliga miljöer… men kaffet har varit bedröööövligt. Hotellkaffet sämst. Så dåligt att Åsas frystorkade kaffe på söndagskvällen blev en befrielse. Och nu 21.30 sitter jag och dricker min egen espresson, och det var längesen det var så gott.

Hotellrum för mig själv, var månomt. men hotellrum är väldigt trist och sterilt. Och regler, kontroll och övervakning går till överdrift. Det är det nya normala. Pekpinnar och propaganda överallt. De skull ha mitt telefonnummer oxå, trots att de hade Lackens, som bokade rummet. Flera regnbågssymboler även här, överallt, överallt. ATT det ska tvättas händer, HUR det ska tvättas händer, och HUR LÄNGE det ska tvättas händer, skyltades det friskt omkring, även nu Sept 2023. Det ska hjärntvättas in i våra sinnen. De som inte upprörs av detta, är redan tvättade. Jag tvättade mig UTANPÅ kroppen och utanpå hjärnan, i duschen på rummet, som inte hade nån golvskrapa. Ångrar att jag inte tog med egen tvål. Nös så ini- H-vete efter jag tvålat in mig med deras groteskt parfymerade tvål. Som jag nu sen jag kom hem fick ta en extra dusch för att bli av med lukten.

Under lördagen gjorde de tre gamla bangolfvännerna Bengt-Åke, Lars-Petter, och Kai-Tomas Tvivlaren en ofrivillig stads-walkabout. Med halvt akut hungriga gubbmagar tog vi till fots, sikte på Il Padrino. Den hade brunnit ned. Utreds som mordbrand. Vandringen fortsätter. Vad vi inte var införstådda med, var att vi var för sent ute, och för tidigt ute samtidigt. Hade de inte stängt lunch-serveringen, så hade de inte öppnat för middag. På två ställen fick jag flaschbacks till Magnus Ugglas klassiker Dörrslusk, när vi blev visade ut, för att ”det var fullbokat”. Jag tittade ner på mina slitna jeans med vackra fransiga hål, som antydde mina bruna sexiga gubb-ben, och anade att vi inte var välkomna pga klädsel. Dock håller inte misstanken troligtvis i rätten. Varken judiskt rätt eller snobb-resturang-rätt. Det hade eventuellt funkat om det handlat om en metoo-kvinnas ”berättelse”. Då räcker ”berättelsen” som bevis, även om fysiska bevis talar emot en dom.

Så som den mot Danny Masterson. De anklagade honom för våldtäkt, och att droga ner dem. Men drogning har inte kunnat bevisas. Men man får inte ifrågasätta kvinnors berättelser, eller könslösas berättelser. 30 års fängelse för Masterson. Det budskapet från ”överheten” passar för övrigt utmärkt tillsammans med deras plan att minska befolkningen på jorden. Det och om fler blir homosexuella, transpersoner, kvinnor och män krigar i könskriget, och om man skulle tänka sig att nån slags intravenös ”medicin” skulle påverka fertiliteten hos kvinnor… men allt det där är nog bara en slump att det sammanfaller … kan jag tro

Hur som helst började hungern under stads-walkabout ge oss darriga ben, när vi satte oss att googla efter restaurang, då en gänglig, sjukligt mager man, med tom blick undrar om han får ställa en fråga. Vi blev tagna på sängen lite och lät honom motvilligt fråga sin fråga:

– Är ni på väg till Himlen eller till Helvetet?
….frågade den magre mannen utan spegling i ögonen, som han vore utan själ.

Ibland finner man sig snabbt, och får till bästa tänkbara svar. Så blev det nu, när jag svarade:

– Nä, vi är på väg till en restaurang!

….och vände mig bort från den hjärntvättade magre mannen utan blick att fästa egen blick vid. Och fortsatte googla restauranger i Eagle-Bays-Shield. Till slut, efter likt Magnus Uggla i sin ungdom, som han besjunger i låten Dörrslusk, så hittar vi rätt., efter kanske 4 km walkabout. På Sjögatan 1 låg ett mysigt ställe. med jättemycket blommor, tomater, gurka, Physalis, Basilika efter väggar och tak, som hette ”Vardagslyx”,. och serverade bla Smörgåstårta. Vardagslyx, låg för övrigt ungefär 100 meter fråmn där vi utgick ifrån när vi letade mat. Vilket osökt får mig att minnas Pepes Bodega i Sällskapsresan, som de letade hela semestern och visade sig ligga på baksidan om hotellet de bodde på ?

Nu orkar jag inte skriva mer ikväll

…
I ögonen kändes det som det var dags att hoppa direkt i säng efter bion, men så tittade jag på klockan, och den hade inte slagit halv tio än. Rolf Norlén och jag satt ensamma i den lilla salongen på Saga Bio i Sollefteå, först höll jag på att gå in på ”Mamma Mu hittar hem igen”, i första salongen. Den hade nog varit nog så bra. Sen gick vi in i fel salong igen, nån skräckfilm. Det var lite väl mycket unga tjejer i salongen. Det och det faktum att Rolf som beställt biljetterna, och tog platser längst bak insåg att det var för många rader där, och att två skräckälskande 14is-typ-tjejer satt på ”våra platser”.

Men det var en intensiv dag för mig, vars liv det inte är så extravagant allt som oftast. Gud ske pris att inte alla dagar är så intensiva. Men idag var det ändå bra. Sprätte iväg på café o läste färdigt Lena Kallenberg, vars bägge böcker jag läst, varit utan slut i slutet av böckerna. Kändes som att de slutade mitt i en berättelse… och det var nog tanken, en bok har ett slut, men berättelser fortsätter och fortsätter och fortsätter.

Jag kom ihåg att inte glömma Per-Åke och musik idag. Enochenhalv timme, med blandat resultat. Lite trött redan då, svårt att koncentrera mig. Och lika för P-Å tror jag. Tvättid. Ingen stal tid av mig, eller lämnade tvätt i maskinerna eller torkrummet in på min tid. Men givetvis var torktumlefiltret fullt med damm. Men det är nästan ändå en vinstlott. Mellan en tömning var jag ner och klippte ner solrosorna som blivit bruna o fula. Gjorde i ordning krubb, sen iväg på bio, Denzel Washington. Sandaler och shorts tyckte jag var lämpligt, när man ska sitta inne. Sprang på lille skrutt på gågatan, Åsas vildvuxna och tok-söta hund. Ja Åsa var förresten i andra änden av kopplet.

Filmen spelades in i Atrani, söder om Neapel/Napoli, en fantastiskt vacker stad, vackert filmat i vackra miljöer med genuint Italienskt småstadsliv. Brutala våldsscener, som egentligen inte är i min smak, blandades med det vackra filmfotot. Dakota Fanning, som var barnskådespelare i i många filmer, bland annat i Man on fire, med just Denzel, hade en huvudroll. Den man skulle bli kär i, i den här filmen var servitrisen/dottern , i den varma familjen Aminah (Gaia Scodellaro), och det blev jag… så klart. En klassisk Hollywood action, kamp mellan det goda och det onda. Denzel är så klar god… eller ? CIA är så klart de goda ? Ja i den här filmen presenterades de som de goda. Att den Italienska Maffian är de onda, är väl varken förvånande eller missvisande.

På det stora hela är det ett citat jag ändå kommer att minnas från den här filmen, resten kan jag nog glömma, utöver det vackra filmfotot. När hjälten, skjuten i magen blir omhändertagen av en godhjärtad gammal läkare, frågar läkaren om han räddat en ond eller en god människa… hjälten svarar ”Jag vet inte”. Senare i filmen frågade hjälten varför han tog hand om honom, och läkaren erinrade honom om frågan han fick… och sa sedan:

– Endast goda människor svarar så

Jag skulle så klar vilja gå in på all dubbelmoral. Hur alla filmer på ett vis blir missvisande propaganda, även när de är tänkta som underhållning. Bara en sån sak som att CIA framställs som de goda… jag menar … nä… inte … faktiskt. Vad är skillnaden mellan Maffian och CIA, kan man fråga sig ? Den ena av dem har staten bakom sig. Det är samma semantik som när kurder som vill bli självständiga kallas terrorister, medan stater som begår övergrepp, ”står för lag och ordning”. Har ni glömt Assange? Jag har inte glömt – Utan människor som Assange är vi förlorade… utan dem är det världens despoter som vinner… när ingen längre vågar granska deras brott mot mänskligheten, alldeles oavsett om de är Kinesiska, Amerikanska, Ryska, Turkiska eller Svenska.

Endast goda människor svarar att de inte vet… om de är onda eller goda.

Men det finns alltid flera lager att fundera kring, även med en vanlig simpel actionfilm. Jag tänker t ex på den naiva trygghetsönskan i en som får en att vilja se den här typen av filmer, där hjälten kommer in och räddar dagen. Det är ett självbedrägeri av stora mått, på flera sätt. För det vi längtar efter är en stark man, som är god rakt in i hjärtat trots att han bestialiskt dödar de onda mördarna. Läs en gång till, han DÖDAR mördarna. Men egentligen skulle det kanske stå att han mördar de andra onda mördarna? För finns det verkligen goda mördare ? Eller är man inte mördare om man mördar onda mördare? Och vidare vad gör det med psyket på en person som mördar, även om det skulle vara ”onda mördare” han mördar? – Och framför allt, än en gång, längtan efter en stark person, en autoritär som går utanför lagen, som utan pardon bara dödar de onda … ÄR FÖDSELN FÖR NY ONDSKA, eftersom vi ger en mördare obegränsad makt om vi ropar efter ”starka ledare”.

Problemet med att önska ”starka ledare” är att vår önska inte bara kan slå in, utan dessvärre kommer slå in, och så börjar ondskan om igen. Vi måste vara starka själva, vi måste flytta ut ondskan i text och ord i ljuset, genom att utnyttja VERKLIG yttrandefrihet, så att de likt troll i sagorna förstenas, eftersom ondska inte överlever ljus, eftersom ondska inte överlever transparens för de stora massorna, öppenhet och lljus.

Denzel Washingtons rollfigur, är en saga, en farlig myt, som kan få oss att längta efter ”starka män” – och när vi får dem, önskar vi att en annan stark man tar bort den starke mannen… osv osv

…
Ju mer jag läser OLIKA, böcker, tidskrifter, tidningar, sajter, ju mer utvecklar jag ett på riktigt kritiskt tänkande, som gagnar min slutledningsförmåga och min medvetenhet om mig själv och min omvärld. Dvs den totala motsatsen till den ”faktagranskningskampanj” som förhoppningsvis nått sin kulmen under den av den globala, icke demokratiskt valda ekonomiska eliten, men dessvärre kan eskalera om människorna ser på och gör ingenting. Deras version av ”faktagranskning” är att människorna ifrågasätter enkom det de vill att de ska ifrågasätta, och hittar ”färdiga svar” på sajter med namn som ”källkritikbyrån” som ger klangen av att de är sanningens väktare och riddare, vilket i sin tur leder till att alla dessa står ovanför lagen, bortom all granskning, OM vi tillåter dem.

Jag har länge, länge känt av saker som känts konstiga och fel med omvärlden, och i många tillfällen även haft orden för att påpeka det, men låtit mig tystats för att jag tidigare var en nedbruten, kuvad pojke, i en manskropp. Nu börjar allt falla på plats, både inom mig, och som följd även min förståelse för omvärlden. I was right all along, i väldigt många tankar, och aningar. Jag hade rätt känsla att ”tillväxt” var något i förlängningen ohållbart både ekonomiskt och ur miljösynpunkt, en påhittad grej, för att kunna maximera vinster för de globala ”människo-gudarna”. Jag har hela tiden haft rätt om det galna destruktiva med feminism, både för män och kvinnor, men framför allt för barn. Och trasiga vilsna barn, resulterar ofta i trasiga vilsna vuxna.

Feminismen, vare sig den har haft det som mål eller inte, har trasat sönder familjen. Mamma pappa barn. Regnbågsrörelsen likaså, vilka jobbar parallellt med varandra. Bägge har vanliga män som en ondskefull fiende. ”Patriarkatet”. För att lyckas med krossa familjen, har man likt rasiströrelsen, vaccinismen, Agenda 2030, klimatrörelsen med många fler, behövt bygga upp en lååååång historia av väl spridda lögner och halvsanningar. Även kallas det för propaganda. Rachel Wilson redovisar bättre än jag för hur detta uppstått, och vad det fått för förödande konsekvenser för vårt samhälle, och inte minst då kvinnorna själva. Länk

Jag har även beställt hennes bok Occult Feminism: The Secret History of Women’s Liberation, För vidare upplysning om hennes syn på det hela.

…
Nån säger att meningen med livet, är att vara lycklig, finna lyckan. En annan säger att syftet helt krasst är att reproducera sig, föröka sig. En annan säger att livet är som en påse, tomt och innehållslöst, till man fyller det med något. Och ytterligare någon funderar som att: ”Vad är pengar? – En människa är en framgångssaga, om han kliver upp på morgonen, går och lägger sig på kvällen, och under tiden där emellan gör det han vill göra”
Det finns många olika uttryck för meningen med livet. Själv har jag kommit fram till att om du tar bort allt ”motstånd” från våra liv. tar du bort själva meningen med livet.



Och vissa säger att livet har ingen mening alls.

Min livsfilosofi, i en värld som bara blir allt mer galen i mina ögon, är att gå tillbaka till var vi kom ifrån, vart och hur vi var skapta, och från vart vi tog vår mat, när naturen var hel, när människan var hel. Vi var t ex skapta för att gå långa sträckor, springa korta sträckor, och i övrigt kroppsarbete för att finna mat, försvara oss mot fienden som attackerar en i verkligheten. Vi åt mat som fanns i naturen, icke processad mat, kött och grönt. Vi har allt vi behöver i naturen … rättelse… vi hade allt vi behövde i naturen – för nu utplånar vi den, och sätter vår tillit till… ja till vaddå ?

Jag har Bibeln i min Bokhylla, och är på jakt efter Koranen, och kanske någon fler av världsreligionernas skrifter. Och har för avsikt att läsa dem. Dels för att det är utbildande att förstå vad flera miljarder anser vara meningen med livet, och det rätta levernet. För att förstå omvärlden. Och dels för att den typen av religion och blind tro, helt omöjligt kan vara värre än den religion och den blinda tro och gudar väst-världs-människan idkar och dyrkar. Det teknokratiska, transhumanistiska, globala, avdemokratiserade, censurerade samhälle vi har tackat JA till genom passivitet och sålda själar.

Tidigare har jag och många med mig trott bland annat att alla för mänskligheten vetenskapliga misslyckande varit ofrivilliga misstag som man får ha överseende med, för att nästa gång blir det bättre, samt att vi måste omfamna ”utvecklingen”, ”hänga med i utvecklingen”. Och då utan att ifrågasätta vart ”utvecklingen” för oss, och vad den gör med oss. Utan att ifrågasätta någonting över huvud taget helst. Det finns hundratals om inte tusentals exempel på både människans korkskallighet och självdestruktivitet. Men som även visar på att det inte är någon olycklig slump i utvecklingen, utan en strategi från de globala makthavarna, ni inte vet vilka de är, vad de har för planer med era liv, eller egentligen alls bryr er om. Detta exempel är ett av de tydligare exempel som finns på teknokratiska ”lösningar” som leder oss rakt mot slutet på mänskligheten, osett vilken hastighet:

Vi har lagt all vår tilltro till ”Forskning” och vetenskap” ”uppfinningar, och alla ska de utan vårt personliga ansvar över våra liv, över vår natur, över vår demokrati, ”uppfinnas bort” såå vi kan fortsätta leva dekadent, oansvarigt, bekvämt. Denna maskinen ovan, sägs ska göra syre av koldioxid. TOPPEN tänker de troende medborgarna utan att tänka. Innan man över huvud taget funderar över hur miljövänligt det är/varit att framställa denna maskin, eller hur många som måste tillverkas för att få någon effekt alls? Och vilka negativa biverkningar ger maskinen i drift? – Det enda rätta svaret är att ingen vet eftersom det är ett experiment att föra dessa i stor skala. Och här kommer det riktigt , riktigt sjuka att naturen HAR REDAN EN SÅDAN MASKIN, sedan ca 400.000.000 år tillbaka. Den ”uppfinningen är testad i 400.000.000 år alltså. Och har funkat fenomenalt bra måste jag säga.
Människan har dock på kort tid gjort och gör ännu vad man kan för att utplåna denna geniala uppfinning som vi kallar för:

TRÄD !!!!!!!!

Hur många träd offras i produktionen för maskiner som denna?

Allt mer mark går mot det här

Och matjord minskar världen över, för vi dödar den. Och allt detta fortgår, medan globalisterna för ut krigspropagandan, och vaccinpropagandan. Inget av dessa processer har man ens för avsikt att hindra, Man bygger istället maskiner, och tillverkar vacciner.

Sådan är vårt levnadssätt, och vår blinda religion. Tilltron till tekniska lösningar, och sådant blir resultatet.

Man kan helt enkelt inte lita på, lägga sin tilltro till att de som skapat förödelsen ska stå för lösningen.

Det är idioti från befolkningen att göra det,. Men befolkningen gör just det. Det är precis vad som sker med Regnbågsrörelsen, kriget mellan könen som är ett skapat krig, klimatpropagandan, Krigen i världen, nu Ukraina, och inte minst vaccineringshysterin. De är ”Syre-maskin-byggen”, som ska ersätta något som fungerat i hundratusentals år…Vaccin och medicin istället för sunt, hälsosamt leverne, som inte genererar miljardvinster och totalitärt globalt styre….

Men de e klart… varför bry sig ? Eller hur ?

…
Boken jag läser, började bra och intressant, hamnade i en tråkperiod i mitten, men tog lite fart igen. Jag behöver träna på att hålla distansen ut med böcker, inte ge upp. Det är dessutom en lånebok, så läser lite oftare den, än Lundell, som jag växel-läser med. Och väldigt mycket läsning i Epoch Times, i synnerhet kultursidorna.

Min lägenhets huvudsakliga karaktär och aktiviteter är den av lite mysig läshörna, med hängstol avsides i ett bibliotek, Ett trångt lite välplanerat cuisine, som skapar mat från de bästa av råvaror. Sov och videohörna, och säsongsvis en plantskola. Musikavdelning så klart med gitarrer och Elpiano. Köksbordet vilket jag egenhändigt tillverkade på AMU omkring 1990, har egentligen ingen naturlig plats och funktion i mitt hem, annat än det att lägga pusselplattan på, men eftersom jag gjort bordet själv, nämns jag inte flytta mer det i källaren, till förmån för ett klaffbord eller ett runt litet cafébord vilket skulle passa min karaktär bättre. Allt detta plus hall och badrum utan badkar på 35 kvadratmeter.

Ingen promenad idag, mest lott-aktiviteter. Helen. S kom förbi lotterna alldeles när jag krattat gräs efter Folkesson som klippt stora gräsmattan. Bra gödning och jordförbättring. Det pratades odling och egna recept. Ja inte med Folkesson då förstås. Gav morötter till I.L, och B.N, och grönkål till E-B.L. C.C har jag lovat grönkål, när hon tittar ner på lotter. Rensat ur bön-djungeln. Nu bara Blå Hilda och bondbönor kvar av bönorna. I övrigt finns kvar morötter, grönkål, broccoli, palsternacka, rödbetor, tomater, chili, cayenne, purjolök, rotpersilja, och en jävla massa blommor. Några gröna tomater blev hackade av fågel. Chili och Cayenne producerar än, fast det var länge sedan årsbehovet var fyllt. Morots och Squash-pannkakor var gott.

Zappar förbi en lite blänkare om att:

WHO bedömde aspartam som möjligen cancerframkallande, baserat på begränsad bevisning. Ett tydligt samband mellan konsumtion av aspartam och förekomst av cancer kunde inte visas.

”Gränsvärden” – är ett intressant debattämne, oavsett vad vi pratar om. Om en vara, ett producerat livsmedel, medicin, eller vaccin, inte håller sig inom de bestämda gränsvärdena för att bedömas som hälsosamma, finns möjligheten att flytta gränsvärdena. Hokus pokus – nu blev det nyttigt, iaf ”tillräckligt nyttigt”. Själv tänker jag om detta, fanns råvaran på stenåldern? Om inte ÄT DE INTE !!(Principiellt asså)
Som indianen i Clintan-filmen sa till försäljaren om en mirakelmedicin: ”You drink it”
Jag har ju slutat med socker helt i princip. Men jag väljer alla dagar i veckan vitt socker före Aspartam. But that’s me!

Hösten märks mest av på kvällar och nätter, ty det är ännu varmt och under stundom soligt ute. Behagligt väder. Idag kom ett solregn, medan jag ”lottade”. Solregn är rätt så underbara. Två chilisar till vaktis, ingen till Malin som trodde de skulle vara för starka. Ingen heller till Donna. Donna en Rottweiler som ogillar troligtvis ALLA hundar, och tuggar nog aggressivt på de hon kommer över. Men jag tror Donna är kär i mig. För varenda gång Malin och jag (grannar) går upp för trappen samtidigt – Malin bor en halvtrapp nedanför – så stannar den muskulösa Donnan och tittar uppfordrande, vädjande på mig, med en blick som säger antingen:

– Varför går du inte hem till oss?
eller
– Varför får inte jag bo hos dig?

Tänder 2 lyktor vid ”bibioteks-utsikten-avdelningen”. Jag tycker om doften av ljus som inte har tillsatts några konstiga dofter. Till och med lukten från tänd tändsticka, luktar gott och nostalgiskt, apropå giftigt. Och jag kommer att tänka på Björn Afzelius:

Du vet att jag aldrig har trott på nån Gud
Men ibland går jag in i Hans hus
Så när skymningen faller imorgon
Så går jag i kyrkan och tänder två ljus

Det ena för dem jag har sårat
För vännerna som jag försmått
Och för tårarna som de har gråtit för min skull
Det andra för att jag ska finna
En kärlek som orkar bestå
Och en kvinna som en gång kan älska mig som jag är

…
Mot nyputsade fönsterrutor, syns spegelbilden av värmeljus i en av mina lyktor, och i bakgrunden mot höstmörka natten, speglar sig neonljuset från gatlyktor, mot krusig Ångermanlälv. Närmare och närmare kommer mörkret och eftertankens tid, när vi samlare, samlat på oss tillräckligt med mat i våra nöt-gömmor och frysar, för att kunna luta sig tillbaka med en god bok, och en reklamfri nyhetstidning.

Nästan hela sommarhalvåret, innebär stök, kaos och oreda, prylar som är på väg in, eller på väg ut, ner i källarutrymmet, upp ur källarutrymme, ner på lotterna, upp från lotterna. alltid saker på den fina antika tamburbänken jag köpte begagnad för 300 kr för att sitta och knyta skor. Den fina ”Utsiktsplatsen vid fönstret, för det mesta belamrad med plant, frön eller skörd. Först nu… hinns allt med så pass att jag kan sitta vid utsiktsplasten vid fönstret och se ut genom rena rutor, och njuta av de små flammorna från värmeljuset. Och nu finns plats för pussel….

Ännu en hel del matlagning, och en del skörd att ta rätt på. Men den mest intensiva perioden över. Och det är tur, för på senaste veckan har jag klippt gräset tre gånger, och trimmat runt kanterna en gång. Läste artikel i Epoch Times av grundaren till friskus och Svettis, som fick i uppdrag av regeringen att utröna hur vi får folk att motionera mera. Han fick sparken ganska omgående, för han uttryckte att det var för mycket snack o för lite verkstad. Liverpool och Djurgården vann. Sverige vann finnkampen. Metoo har blossat upp i Spanien, för att nån högt uppsatt fotbollshöjdare blev så glad över damernas guldmedalj, att hamn pussade henne på kinder och munnen. Fotbollsspelaren själv tyckte att det lades för mycket fokus på detta…. men hon förstår väl inte att hon blivit våldtagen… precis som Assange kvinnor inte förstod det förrän långt efteråt, eller rättare sagt inte förstått det än.

En studie i Israel, visar på att ovaccinerade har ett 13 ggr högre skydd ´mot infektion, och tror det var 27 ggr högre skydd mot smitta. Länk Det stod dock inte att läsa på nyheterna av någon anledning. Det var viktigare för tex Aftonbladet att ha artiklar typ de som visar hur man får större penis, eller hur kvinnan får orgasm.

En nyligen pensionerad motorcykelsnubbe från Stockholm, med planer på att flytta till Sollefteå, parkerade sin båge i Taxi-fickan, där ICA ha vöre, och växlade några ord med mig om ditt men inte datt. Han skulle flytta in i husen vd lill-ICA, och jag var vänlig att upplysa honom vad området kallas enligt folkhumorn – Pack-i-stan. Vidare upplyste jag honom om den troligtvis anlagda branden vid biljardhallen förra året. – Kanske har jag skrämt iväg honom, tillbaka till Stockholm. M cyklade förbi när jag och knutten surrade. M mer speedad än vanligt. Jag var vänlig, men kort och lite avvisande.

Det var härligt att putsa fönster till dragspelsmusik. Kändes lite nostalgiskt och nästan somrigt.

…
Har haft en fått-mycket-gjort-dag. Jag gillar fått-mycket-gjort-dagar. Man känner sig nöjd med sig själv, och en slags inre ro infinner sig ibland, efteråt. Mestadels lottrelaterade sysslor som blivit gjorda och undanstökade, men även lite ordning hemma. De hör ofta ihop för en som idkar compact living.

R.F åker utrikes igen för övrigt. N, med epilepsi, har ramlat o slagit sig rejält igen stackaren. Köpt en bok om bondepraktikan för noll kronor. Är nöjd med det priset. Först skulle den kosta 10 kronor, men det tyckte jag var för dyrt, så jag prutade ner den 10 kronor. I själva verket var det för att jag på loppis köpte en annan sak för 150 kr, då bjöd han på loppisen på boken… om han blev kallad för snäll och rar. Jag gick motvilligt med på att han själv kallade sig för snäll och rar, men yppade inte orden själv.

Två squash till är klara, tog in dem, vet inte vad jag ska göra med dem, får så mycket på en gång. ”Det ordnar väl sig med blommor bara käringa e dö”... har aldrig fattat den, men eftersom jag har förstått att den ska vara lustig så använder jag den. Det finns ett antal sånna. ”De gån’t o ha lejt e folke, de gå så mytje snus” Också svårbegriplig. ”Ta en stol och sätt dig i soffan”, är också så där putslustigt har jag lärt mig, men inte skrattat åt. Och sist men inte minst ”De e mycke grejer på et spett”

Hur som helst så är jag ett kuk-huvve om man får tro E.N här i stan. Han visade upp sin nya jacka, och jag upptäckte att han hade en liten glasbjörn på dragkedjan, så jag tog tag i försiktigt och tittade på. Det skulle jag inte gjort. När man tar tag i glasbjörnar på dragkedjor på nyinköpta jackor, är man ett kuk-huvve! Jag släppte glasbjörnen, eftersom jag fick en känsla av att ”kuk-huvve” inte var en komplimang som visade på att han godtog mitt ondsinta tilltag. Det räckte inte ändå, för E.N härifrån stan, hade eldat upp sig så till den milda grad att ögongloberna höll på att trilla ur sina hålor,

– Va fan måste du fara omkring o peta på allt för???

och han lade för säkerhets skulle till:

– ”SKA JAG SLÅ DIG MED KÄÄPPEN VA ???!!!”

Han hade en käpp som tillbehör för rollatorn, han parkerat utanför. En käpp med metall nertill. Och samtidigt med hotet höjde E.N från stan upp käppen i n rörelse som hotade och laddade för sving mot mitt huvud. Jag satt lugnt kvar, såg honom i de ögon som höll på att trilla ur sina hålor och sa, lugnt

– Men slå då

Det blev för mycket för E.N, E.N som normalt inte är alltför snabb pga ett kroppsligt handikapp han inte rår för, sprang nu ut ur lokalen med en fart jag aldrig sett, och ropade just:

– FAR ÅT HELVETE KUK-HUVVE !!!

Jag kände mig bara lite lätt överraskad, inget mer. Det finns de som påstår att den mannen kan va långsur. Och det kan man ju förstå, när folk petar på hans glasbjörn, på dragkedjan. Svårt att tänka mig nåt mer kränkande faktiskt. Ja det ska va den stackare då, som ägde den kränkta utomhusjulgranen jag fotade på hans tomt för att den var vacker med all nysnö som föll på den för några år sedan. Den mannen tog med sig grannen ut och konfronterade mitt diaboliska tilltag, och menade på att jag rekade för inbrott. Nä men jag menar, man förstår ju att folk blir upprörda.

Hur som helst, så känner jag mig nöjd med min icke-reaktion i bägge fallen.

…
(Skrivna först med penna på papper)

Lördag morgon, 04.10.
Nån form av obehaglig ”mardröm”, kommer inte riktigt ihåg den. Jag tror ju att det inte alltid är nödvändigt med nån ”analys”. Det sköter kropp och sinne ganska bra själv.

Men däremot bortsett från dröm, kan jag skriva mer direkt och ärligt, än om jag skriver direkt på bloggen, skriva vad jag känner och tänker, utan att fundera över om jag upprepar mig, eller om läsaren tar illa upp och blir kränkt.

Nå hur mår jag? Det är väldigt mycket som är bra. Sen finns det samtidigt sorg, oro. ilska och frustration. Rädsla vet jag inte … jo den är väl i form av oro. Visst kan jag ibland känna mig ensam i den här världen. På flera vis. Ett av dessa vis är för att jag inte känner att jag i rötterna tillhör någon familj. Och ett annat är att jag inte tillhör någon egen familj, med kvinna och barn. Jag kan bli direkt avundsjuk när Mohammed på lotterna har familjeträff vid borden efter Ingrid Thulins stig efter älven, och de pratar i mun på varann, skrattar … jag erkänner det.

En annan sorts ensamhet, är den att inte kunna prata med folk om vad som sker i den totala omgörningen av världen, med minskad demokrati och yttrandefrihet… och personlig frihet, för att de inte orkar, vill eller är kapabla rent psykologiskt (rädsla) eller inte ens intellektuellt, eller informationsmässigt (för att de lyder, och därmed aldrig tillåter sig till sina sinnen, släppa in någon annan information än tillåten ”information”.

Och då blir det som nån slags ”delvis-charad” att umgås med människor som om det som sker i världen inte sker. En slags parallell värld, i verklighet folk inte vill uppleva. Bara prata samma inövade haranger för att undvika det som jag ändå tycker borde stå högt upp på listan för vad som berör en, och angår oss människor ur alla aspekter. För det som sker nu, som de flesta vill blunda inför, påverkar ALLA ur väldigt många aspekter.

I en annan del av verkligheten, kan jag känna att man lever.

Medvetandet

Jag känner ingen speciell stolthet över att vara mer medveten om dessa saker, över att ha ett bredare informations-input, än majoriteten, angående den eskalerande globaliseringen, den nya världsordningen , med global censur, indragning av mänskliga rättigheter både för de lydiga, och oss olydiga. Och de flesta tycks inte förstå det, det verkar tänka att om de INTE reagerar och agerar mot de icke demokratiskt valda makthavarna, så drabbar deras diktatur inte dem. En del till och med accepterar eller välkomnar detta nya som absolut nödvändigt. Jag har hört bekanta uttrycka att de tyckte det var bra att makten undanhöll information för oss om baksidorna med vaccineringen.

… nä jag känner som sagt var ingen slags mallighet, överlägsenhet i detta mitt högre medvetande… bara sorg och saknad av ett sunt, relevant samtal med mina vänner och mina medmänniskor. Bara sorg och saknad över det mänskliga i mina medmänniskor.

Trots denna klyfta mellan mig, plus en ganska numerärt stor minoritet,… till en större procentuell majoritet, så går livet vidare. Och jag har bara det här liret, i den här tiden, i den här världen att leva. Och trots allt detta, finns det mycket som är på pluskontot, framförallt för mig personligen. Och framförallt i min egen utveckling som människa. Men som jag skrev, på några sätt , emellertid, rätt så ensamt, fast jag är mycket med och ibland folk.

Informationsmässigt. känns det som det finns för mycket information, och för lite tid. Och en följdfråga dyker då upp för mig. Till vilken nytta? När de flesta tycks välkomna den nya formen av mentalt och kroppsligt slaveri.

Ur ett ego-perspektiv, vad har jag för nytta av denna min utökade medvetenhet, när jag ändå inte anser mig vara förmer? Det finns väl fördelar med medvetenhet, men även frustration.

Jag borde kanske inte vara så förvånad över hur lätt styrda människor är och faktiskt länge har varit i sin vardag. Vilka snäva ”regler” och gränser de låtit sig bindas fast vid. En slags styrdhet som sedan med hjälp av en global rädsle-kampanj sätter igång en redan inövat lydande. i den vilseledande tron av att lydandet är solidariskt. Jag tänker på hon som skämdes så över att jag hade tagit med cykelväska till en golftävling, istället för ryggsäck eller dylikt. Eller hon som skämdes så över att jag hade ett reseväckarur i fickan (innan mobilens tid). Jag tänker på hon som var så engagerad i vilka färger jag EGENTLIGEN passade i, när jag köpt en ny blårandig T-shirt jag tyckte om. (Hon hade läst nånstans om såna där färgskalor, och därför visste hon bättre än mig vad jag passade i för färger) Och jag tänker på han som med avsmak och negativ förundran konstaterade att jag hade en ”undertröja” på mig som vanlig tröja, bara för att det var sömmar på den, och för att det stod ”undertröja” på paketet jag köpte den i.

Men om jag i det senare exemplet, när det gäller ”modebranschen”, en del av den kapitalistiska hjärntvätten för att få sälja varor vi inte behöver till oss… om de bestämmer att det där jag nyss nämnde är mode, då hade inte personen jag pratade med opponerat sig över min klädsel. Elle låt oss säga… om man nu kan föreställa sig nåt så galet som att klädfirman själva innan försäljning, klipper sönder hela jeans, och tar mer betalt för det… om det är mode, ja då är det normalt beteende. Eller om någon slags könslös propagandarörelse, stödd av all media, alla regeringar inklusive globalisterna, får för sig att det är normalt och normen för män, att springa omkring i glittriga regnbågsfärgade underkläder på stan hela sommaren, och BH… jag då är man konstig om man inte gillar det.

Nu är ju jag i motsats till Ola Salo faktiskt the worrying kind. Dock tyvärr kanske inte the marrying kind. Men jag har ändå lyckats i någon utsträckning bemästra och avdramatisera rädslan och oron bättre på senare år. Oroshärdar för mig har t ex varit hälsa, framtida inkomst, och faktiskt en global systemkollaps. Även om systemet i sig, för moder jords skull, behöver och inom sin tid kommer att kollapsa på sin egen orimlighet, så kommer det ju även drabba folk som tror sig vara mer medvetna än den tystade, fogliga majoriteten.

Det regnar ute nu, när klockan närmar sig 6 på morgonen. Och det ska regna hela dagen. Det funkar för mig. Undrar om det är ett inferno-monster-hyper-dyper-lågtryck till följd av ”klimathotet”? Eller om det är det som vi förr kallade för ”en regnig dag”, eller ”svensk sommar?

…
Mätt och belåten.
En bra dag idag. Den unga afrikanska kvinnans leende på biblioteket, fyllde upp min själ. Fika med Jonas, var länge sedan, nu blev det av, en mycket trevlig stund. Gett bort grönkål och morötter, genererade ren känsla av lycka i mig. Grekisk gratäng på fm, och pasta med egen lök o tomatsås….
Persiljevattnet jag började dricka, blev följetong, påstås vara nyttigt. Hur än det är med den saken, är det oerhört uppfriskande, gott och läskande.

Toppennöjd med prenumerationen av Epoch Times är jag oxå. Enda problemet är att nästan alla artiklar är ämnen som intresserar. Och är lite lur på om jag även ska ta Nordsverige på prenumeration. Inte just nu… är i slutet av pengarna, men inte i slutet av månaden.

Plinkat lite på Gotländsk Sommarnatt på elpianot. Och läste om Gotländskt grundvatten i Epoch. Summa promenader idag blev 7,5 km. Det får duga. Rolf Lundin lät meddela att han varken kunde bjuda på skvaller eller kaffe idag. Inget läst i boken ”Farmors son” idag. Mest i Epoch och Nordsverige.

En vän berättade om hur hon erkänt sig bettet sig väldigt illa mot en person, och bett om ursäkt, för många år sedan. Något den utsatte personen idag uppskattade enormt, och något som imponerade på mig något så fantastiskt.

Idag tycker jag väldigt mycket om mig!

….vilket gör att det är lättare att tycka om andra,

vilket kan hända gör det lättare för andra att tycka om mig… just idag alltså.