Månad: juli 2023

…
Dubbelvikt vid mina lotter, tittar jag upp, och den äldre damen med hunden går förbi igen. Vi växlar korta artighetsfraser om odling, och att vi båda är flitiga flera gånger om dagen, hon med hundpromenader, och jag med odling. Hon ler, och jag ler. Ibland vinkar vi på långt avstånd. Inte vänner, umgås inte, men ett bekant inslag i vardagen. Häromdagen lät hunden mig klappa honom, och hunden o jag blev ”polare”. Lite som den finska lapphunden jag aldrig tidigare träffat, bara kom och satte sig bredvid mig… jag menar bokstavligen bredvid mig på café, och ville bli klappad. Sen gick de vidare efter 10 minuter.

Mitt huvud är på plats, så att säga, när jag är mitt upp i odlingen. De bekymmer jag har då, är verkliga, och en balans mellan acceptans, och planer för åtgärder. Samtidigt som jag är mitt upp i det… lever… Oftast är det jag som är där nere. Jag är utan tvekan den lottägare som flest utomstående beundrare och belackare stöter på, på plats. Ibland kl 5 på morgonen, ibland efter midnatt… men alltid minst två ggr om dagen, upp till 5 ggr om dagen. Och varierande mellan en snabb titt på läget på 10 minuter, upp till 8-10 timmars arbete non stop. Jag försvinner upp i nöjet att smutsa ner mina händer med jord, ömt vårda vissa plantor, ta ihjäl insekter som äter upp dem. Jag försvinner in i det vackra jag varit med om att skapat, men som i själva verket naturen själv, är den sanna konstnären.

Hemma,… att vara hemma vid, i min lägenhet, i min cell… likt alla andra människor som har celler de lever i och vid, på ett vis fångar, fast de själva likt mig har nyckeln till cellen, låser vi frivilligt in oss om kvällen. Många byter cell under dagtid, mellan 7 – 16, på sina bullshit jobs. Jag har gjort det så trivsamt jag bara kan, och det har blivit mycket mer trivsamt än tidigare… trivsamt för att vara en cell. Hängstolen är fin vid hängbordet. Fast nu under sommaren iaf, använder jag dem mindre än jag tänkt mig. När jag ska vila, är jag oftast så trött att det blir säng och spikmatta, o sen är jag klubbad. Att läsa i hängstolen funkar… men har funnit att jag läser bäst för närvarande på café bland människor jag stänger ute, men som ändå finns där. Lite av ett mini-statement a la Lady Gaga, vs skivbolagspampar. När hon vid ett tillfälle, ett möte med dem, blivit erbjuden att på restaurang beställa precis vad hon ville ha, oavsett kostnad, och hon kort svarar:

– ”I’ll have a glass of water”

Mitt statement är väl inte lika mäktigt. Men det säger att jag sitter där oberoende av alla andra, jag behöver dem inte just då, men jag är där. Och jag trivs att vara själv där bland människor, samt att jag kanske utstrålar bilden av en bildad man. Vilket faktiskt inte är helt osant. Det finns nämligen en mycket allvarlig risk med att läsa böcker. man kan lära sig saker, och få andra perspektiv än de man präntats in sen länge, och andra vyer än daglig repetition av nyheter som ska hålla oss i ett konstant läge av rädsla, vara redo… redo för nästa gång…

En rökare slog sig ner på uteserveringen innan jag satte mig. Jag var redo att gå vidare, innan ägaren sa till henne. Fimpade den, han, ägaren ropade på mig, satte sig med mig en stund, bara för att efter en enda tugga av bakelsen han åt, studsa upp när det kom ny kund.

Hon vars hud är så skrynklig, trots att åren inte är så många, har ett osedvanligt vackert leende. Caféägaren sätter sig för en stund då det verkar lugnt. Stressen är uppenbar, inriktar mig på att lyssna. Inkomster, utgifter, hyresvärd, rökande kunder. Klädseln är proper med egen logga. Efter att det varit regntunga skyar sedan gårdagen, tittar solen fram. Det är så pass svalt nu efter allt regnande att jag flyttar mig till ett bord i solen. En pilfink passar på att ta sugen vit av ägarens wienerbröd när han måste ta emot kunder. När jag flyttar brödet närmare mig, för att skydda det, kommer han sluttande på gatstenen och vickar gulligt på huvudet, utan resultat ä.

När solen kommer fram, kommer människorna fram. En väderkänslig art, har vi kommit att bli genom år av bekvämlighet och mer bortskämda.

Espresson var bra, men inte euforiskt bra, apropå att bli mer bortskämd. Satt å pillade medvetna ny egen låt inatt. Texter kommer ofta fort till mig, de finns redan där på nåt vis. Men för att melodier inte ska bli intetsägande, så får jag anstränga mig och jobba på det. Brukar inte ha månader av tålamod, som stora kompositörer, kanske därför jag inte är nån stor kompositör?

Jag fastnade speciellt för en av punkterna som professor Mattias Desmet föreslog var en av grundförutsättningarna för att massformation ska uppstå… mass-psykos.

”Feelings that your life is pointless and meaningless” (länk)

Det blir en slags bekräftelse över att min känsla av världsbilden alltid varit rätt, fast jag varit isolerad i denna känsla och dessa tankar från en galen värld där abnormiteter blivit kallade för normala. Det orsakade DÅ ångest och utanförskapskänslor, depressioner. Och nu förstår jag att det var den enda friska reaktionen , att bli sjuk (ångest/depp) utav all ”normal” abnormitet utifrån. ”It takes a fool to remain sane”.

…
Det är så klart tänkt att minnena av de oförrätter och brott mot mänskligheten som begåtts, ska försvinna in i glömskans dimmiga rike. Och det är precis vad varje programmerad människa vill göra och gör. Dels för att man på något vis kanske ljuger för sig själv om vad man sa och tyckte, vad man gick med på, och vad man drev på. Hur man behandlade människor. Verktygen för att få folk att glömma finns. Och om majoriteten dessutom är mer än villiga att hörsamma, så blir det än lättare… om det inte vore för oss, som inte kan eller vill återvända till dimman av okunskap, censur och ofrihet.

För min egen mentala hälsas skull, är det tur, att jag äntligen kommit i kontakt med litteratur, artiklar, debatter från och med människor som gör hela det absurda, overkliga, beteendet från folk, mer begripligt, och att det är för att världen och människorna i den, blev som galna… masshypnos. Professor Mattias Desmet, är en av de sm satt ord på det jag anat, men inte kunnat få bekräftat tidigare, till följd av hård censur på de flesta stora mediala plattformar.

Länk till The Psychology of Totalitarianism

Jag stod ju trots allt och bara gapade av chock, över vad människor, bekanta och t o m vänner sa, och gjorde under den påstådda pandemin. Hur annars oerhörd jordnära och kloka människor bara tappade all sans och allt vett. Hur nästan i synnerhet ”lärda, utbildade” människor, hade en tendens att vara överrepresenterade bland de som fallit in i trans av masspsykosen. Och många många, är programmerade att reagera precis likadant, nästa gång icke valda, globala, självutnämnda ”ledare” och som inte tvingas ta juridiskt ansvar för sina brott … nästa gång de beordrar världen till vansinne.

Men nu förstår jag bättre, och får bekräftelse över att jag varit starkt, och tänker i rätt banor, och att det är dom som är galna i det här fallet, inte jag.

*Det är tänkt att vi ska glömma ministern Lena, som uppmanade folket att kartlägga de ovaccinerade:”Vilka är de, vad jobbar de med, var bor de?”

*Det är tänkt att vi ska glömma när självaste statsministern uppmanade folk att inte krama ovaccinerade

*Det är också tänkt att jag ska glömma att en vän uppmanade sin man att inte sitta nära mig, långt efter det att alla visst att ovaccinerade, icke sjuka inte smittade ner, sjuka vaccinerade människor.

*Det är kanske tänkt att jag ska glömma han som tyckte det var rätt åt henne, när en professor i USA blev av med sitt jobb, för att hon inte vaccinerade sig.

*Det är tänkt att vi ska glömma hur Per Shapiro, som ställde obekväma frågor som avslöjade folkhälsomyndighetens lögner och undanhållande av fakta … att han inte längre ”hanns med” på presskonferenserna.

*Det är tänkt att vi ska glömma Bill Gates när han pratade om ”this wonderful new vaccine” som räddade barn, och att det var det vi skulle fokusera på, och inte att han tjänade hundratals miljoner på detta ”underbara vaccion” … vilket inte alls var bra för barn… eller vuxna… Många överlevde vaccinet, inte alla. Men hur många har fått försämrad långtidshälsa utav det. Vi kommer kanske aldrig få veta, för de vill inte att vi ska veta, och ni vill inte veta.

*Det är tänkt att jag ska glömma att flera vänner har slutat umgås med mig till följd av mitt val att vara obesprutad, och än idag inte gör det. Det är tänkt att jag ska glömma all psykisk och social press jag utsattes för.

*Är det tänkt att jag ska glömma att boulegänget inte lät mig spela, för jag var den enda obesprutade där. Återigen trots att det inte fanns några restriktioner kring det, och trots att i princip alla där sket i några säkerhetsavstånd innan vaccinet kom?

*Det är väl tänkt att vi ska glömma att vanligt folk OCH sjukvårdspersonal yppade att vi ovaccinerade borde nekas vård?

*Det är kanske tänkt att vi ska glömma att vartannat inlägg på DN blev bortplockat för mig, medan vaccinförespråkare som hotade och förnedrade, fick stå kvar

*Det är troligtvis tänkt att vi ska glömma all enkelriktad propaganda,

*Det är säkert tänkt att vi ska glömma de 20-talet propaganda-musikvideos en lokal komiker från bygden och Uppsala sjöng och lade ut, som var hotfulla, nedvärderande och förlöjligande av ovaccinerade

Att glömma och förlåta, behöver inte alls vara samma sak. Visst skulle jag kunna förlåta mycket av det ovan nämnda, OM, man nyktrat till och erkänt att ”det blev lite fel det där.” – Inte nödvändigtvis nån personlig rättegång mellan varje människa… men ett uppvaknande, och ett erkännande att det var fel att stänga ute, skuldbelägga, utöva sociala påtryckningar… inget märkvärdigt alls… det skulle vara lätt förlåtet. Men ALDRIG, så länge det ska tystas ner och glömmas… ALDRIG! . Jag kommer aldrig glömma, och bara förlåta om insikt kring felaktigt beteende delges mig.

…
Det händer att jag knäpper mina händer, men inte som i bön, utan bara för att typ hä händerna nånstans. Som en reflex. Likt som om du omedvetet drar dina händer genom håret, eller slänger upp det ena benet över det andra i kors. Och nu har jag i år, för första gången någonsin reflekterat över att jag upplever de förändrade… kraftigare än tidigare. … nästan förvånat. Samma typ av förvåning upplevde jag för ett tag sedan, då min ryggtavla fyllde upp passagerarstolens bredd med råge i en bil, då min självbild var att jag var mager, spinkig. Och bara för ett tag sedan, skulle jag och Staffan Svensson laga en vattenslang som var trasig, med en slags koppling som man gängar/vrider fast.- Staffan hämtade tång, som inte greppade så bra, så jag provade med den handkraft jag hade, och lyckades täta läckan. Vilket förvånade mig.

Nu kan den ökade greppstyrkan faktiskt delvis förklaras med allt redskapsarbete jag ägnat mig åt på kolonilotterna. Men den kroppsliga självbild jag har/hade, är den jag burit med mig från tonåren, som 59 kg lätt 183 cm lång, benrangel. Samt avundsjukt folks gliringar om hur spinkig jag var. De var i själva verket tjockisar. Det här med kroppsuppfattning, dras ju till sin spets när tjejer döende i anorexia och undernäring, tycker de är tjocka. Och det är nog ganska ofta precis lika dant med den själsliga självbilden, hur skev den kan vara, men det märks inte lika tydligt som när ett benrangel tycker hon är fet.

Nu stämmer min självbild bättre överens med verkligheten, både kroppsligt och själsligt. Jag har kommit långt, mycket långt i min utveckling. Och det är jag som har gjort ALLT jobb. Good for me! Jag ler nu när jag skriver detta, att ibland kan jag nu knäppa fingrarna i kors, och tycka att jag är så stark och har så kraftiga händer, för det blir liksom ingen luft mellan fingrarna 😉

När man läser böcker OLIKA typer av böcker, OLIKA författare, artiklar och tidningar, riskerar man att likt mig lära sig nya saker. Böcker har den lilla fördelen, att de är svåra att använda som propaganda-verktyg, eftersom läsaren måste låna boken, eller köpa den för att läsa den, och därmed också välja att låna eller köpa den. Förvisso kan väl många välja att läsa samma typ av litteratur, lättsam, lättsmält litteratur som redan stämmer överens med ens värderingar, åsikter eller brist på dem. Men det är ändå inte samma som att använda som propaganda-verktyg. Möjligtvis kan du förbli ignorant genom för begränsat urval av böcker. Men det går inte med hjälp av böcker att på kort tid skrämma upp hela världens befolkning till att mot bättre vetande, eller mot något vetande över huvud taget, injicera saker i sin kropp, samt börja bete sig som angivare i en diktatur mot sina medmänniskor, så som main stream media är kapabel till.

Just nu är vi inne i en sovande medial, main-stream-media-period, då dessa läsare matas med lagoma katastrofer av olika slag för att hålla uppe en vaksamhet, och en beredskap tills nästa ”katastrof” som även den kommer vara man maid, och däremellan matar oss med distraktion från verkligheten, vilket paradoxalt nog verkar vara vad vi efterlyser och vill ha. Vi VILL INTE veta vad de håller på med, och gör med oss.

Otrogen
För mig, har ordet otrogen, varit förknippat med svek, ett förtroendesvek, i sexuella kärleksförhållanden. Och något jag tidigare tagit starkt avstånd ifrån. Jag är ju fortfarande inte förespråkare för att svika ens partner, genom att sexuellt gå bakom ryggen på denne. Men ordet, har flera betydelser, utifrån hur det används, och vem som yttrar det. Och jag har kommit fram till att otrohet faktiskt inte bara kan vara dåligt, men faktiskt bra, ur ett annat perspektiv än det snäva parförhållande-perspektivet. Jag är t ex otrogen, definitivt och innerligt otrogen, mot de globalister som vill styra våra tankar och liv in i minsta detalj och övervaka oss. Se där, ordet blev lite mer positivt? Ord som trogen, och otrogen, är historiskt sett även kopplat till religion. Infidel, till ex har vi hört Muslimer kalla kristna och ateister. Och jag menar att den typen av blind trogenhet, lojalitet, är livsfarlig både för individer, samhällen och moder jord, och är att förknippa med ordet GODtrogenhet. Lojal, så¨som jag uppfattar det, innebär att stå fast vid en gruppering, även om de handlar fel. Så lever inte jag mitt liv, så sätter inte jag mina gränser och värderingar. Jag är mer för att vara en ”knapptryckare” som är i motsats till partipiskan

Klentrogen
Klentrogen, ordet som jag använde i rubriksättningen till detta inlägg, beskrivs på Synonymer.se så här:

”skeptisk, tvivlande, misstrogen, vantrogen, tveksam; svag i tron, trossvag, som har svag tro.

Att äga förminskande ord som är tänkta som förolämpningar med tystnadskultur som syfte
Och vad gäller just synonymer, så är ju inte ord som är synonyma med varandra, av exakt samma betydelse, då hade det inte behövts mer än ett ord. De är liknande ord, med liknande betydelse, återigen kanske lite besläktat med metaforer? Som är till för att måla upp en begriplig bild av det man skriver om. Och när jag då ser att klentrogen, är en synonym till Tvivlande, så bestämmer jag mig för att ÄGA uttrycket klentrogen, i en något mer positiv aspekt. Jag har ju sedan länge ägt Tomastvivlaren, som domännamn. Och jag har kommit att ÄGA uttryck som är tänkta att förminska mig, men istället får motsatt effekt om man äger dem, så som högerextremist, foliehatt och antivaxxare. När jag tog dem till mig, ägde dem, förlorade de sin udd för användarna, eftersom de helt eller delvis saknar grund och använts enkom för att skrämma folk till tystnad, så att ingen RIKTIG källkritik får förekomma, så att ingen RIKTIG forskning som bygger på just att ifrågasätta får förekomma.

Så visst är jag klentrogen !
Och svag i tron? – så är det frågan om vilken tro det är frågan om. Jag tror ju starkt på öppenhet, transparens, yttrandefrihet, decentralisering av makt och produktion, min kropp, mitt val….. något som jag har förstått, har gjort mig till högerextremist – Så visst är jag högerextremist!

Och därför lyssnar jag gärna på högerextremistiska kanaler, eller om det var tvärtom, att jag blir högerextremist per automatik för att läsa en högerextremists text eller lyssna till dess tal? Det är inte så lätt att hänga med i dylika resonemang. Och därtill kvarstår ju själva DEFINIERINGEN av vad en högerextremist eg är? Hur som helst så lyssnade jag till Finlands-svenska Linda Karlströms sommarprat i Swebb-TV, som så klart blivit stämplade som en högerextremistisk kanal, vars öl Expressen uppmanade folk att inte köpa, eller systembolaget att inte sälja. För fria personliga val, är inget de demokratiskt etablerade mediejättarna eller partierna uppskattar, eftersom de är ”solidariska” och ”demokratiska”. Ja ni förstår, det uppstår lätt begreppsförvirring, när man under lång tid skapar inflation i nedlåtande uttryck, så som ”högerextremist”. Och när det blir inflation i språket till följd av den maniska driften att skrämma människor, uppstår även rubriker som ”Inferno-monstret” om värmeböljan i Europa. Som eg är en… just det… värmebölja. Det mina vänner, har ett syfte…

Nå … tillbaka till Lindas sommarprat. Som var upplysande i den finlandssvenska kulturen, men som även, såklart tog upp det ÖVERGREPP SVT gjorde sig skyldig till gentemot henne, i sitt program, ”vaccinkrigarna”. Ett program som var en del av den massiva propagandan FÖR massvaccinering, och nedstängning av samhället samt reducera ovaccinerades mänskliga rättigheter. Här berättar hon om hur SVT-anställda kvinnor, infiltrerat sig in i hennes liv, under… just det tillit, med avsikten att sedan efter över ett års tid av hemligt filmande, använda materialet i en ”dokumentär” – som sedan under masspanikens år, resulterade i att nästan alla tog avstånd från Linda, även hennes kommun, där hon blev entledigad från diverse uppdrag som inte alls var kopplade till protester mot vaccinering. Lindas bakgrund i just vaccinfrågan, var att hon en gång var nära att förlora sin dotter PGA vaccinering, fast läkarna först, felaktigt sa att det var cancer.

”I grevens tid, strax innan cellgiftsbehandlingen skulle påbörjas, uppdagades läkarnas brutala feldiagnos, de var ingen cancer, utan en biverkning av TBC-vaccinet, som vår dotter fått som nyfödd på BB. Knölen som man först trodde var cancer, var istället en inkapslad tuberkulos-infektion, förorsakad av vaccinet. Flera barn dog, av samma slags biverkning. Men vår dotter tillfrisknade tack o lov utan problem. Det här blev startskottet för den djupdykning jag kom att påbörja, i forskning och litteratur, om vacciner och deras påstådda effektivitet och säkerhet.”

Lindas sommarprat i sin helhet

Jag menar ju på att Linda har rätten på sin sida.
Jag menar att hennes krig är ett krig för hälsa och yttrandefrihet
Jag menar att det kanaler vi ombetts lita på, ljugit för oss…
Och det finns en anledning till att de inte vill att röster som Lindas ska få höra i SR sommarprat
TYSTNADSKULTUR

Så visst är jag klentrogen
Så visst är jag högerextremist
så visst är jag antivaxxare och foliehatt,
och än vilket epitet de försöker tysta mig med
Men mina klena nypor, vitsade sig vara starkare än
vad folk försökt inbilla mig.
Och min klentrogenhet, visade sig vara inget annat än sund skepsis,
och Tage Danielssonskt tvivlande
Så visst är jag otrogen, mot de som försöker kuva mig och tysta mig,
Det är några av mina superkrafter

Så jag knäpper mina starka händer, som i bön. För att mänskligheten snart ska vilja veta vad som händer, vad de gör med oss, och vilka som gör det,så att vi kan avsätta dem från deras diktator-stolar.

….. ja och för att jag är så mallig över att ha starka nypor så klart

…
Metaforer,(bildligt uttryck, bild, liknelse, allegori, symbol, trop, bildspråk) är en stor del av mitt berättande språk. Att genom ord, beskriva och måla upp en bild för läsaren, och för mig själv så klart. Ett sätt att förstå sin emellanåt ganska invecklade omvärld genom att jämföra. Metafor

Jag har köpt nya glasögon, på Bergmans Optik, som nu slår igen inom tre veckor tyvärr. Men både progressiva all-glasögon, och rums-progressiva läsglasögon, och hela min värld blev klarare. Och när jag uttrycker mig så, dyker ju genast en metafor för livet och den verklighet vi lever i och under, vare sig vi vill kännas vid den eller ej. Det blir så tydligt med nya glasögon. Metaforer är ju till för att förtydliga, sätta i sammanhang, så man bättre kan förstå sin omvärld, enligt mitt tycke, och mitt användningsområde. men det är även/kan vara ren konst, en målning i ord, att betrakta den som. Eller både och samtidigt.

Jag tänkte även, kände även idag, att luften var så somrig att andas, som fyllde mig med glädje och liv. Och det kommer stig av att det blivit en helt annan luft, efter det myckna regnet under två dagar. Innan var det kvalmigt, svårt satt andas nästan, metaforiskt. Det var som att det var första riktiga sommardagen för mig, vad sommarluft beaktas.

Att se saker och ting genom nya glasögon, alt med nya ögon, är ju ett sätt att uttrycka ett uppvaknande, när man fått nya insikter, genom vilka man kan omvärdera sina ofta så betonggjutna tidigare åsikter… OM MAN VILL. Oftast vill man inte, för att det är obekvämt, man tjänar inget på det, eller bara för att det är jobbigt att tänka och ta ställning. Då känns för många färdiga åsikter, redan paketerade väldigt bra och bekvämt. Det är dock inte så bra för den demokrati folk tror sig leva i och tar för givet, inte så bra för transparens, yttrandefrihet och rörelsefrihet. Men folk kommer inte att ändra på sig i brådrasket, that is for sure. Många av mina texter på blogg är inte populära, för att de utmanar den cementerade världsbild majoriteten har, som i själva verket till stor del är en illusion.

Det är alltså delvis för att jag ser världen med nya glasögon nya ögon, som gör att världen verkar annorlunda. Fast tar jag på mig de ”gamla glasögonen igen” blir den bara grumlig och hemskt, svårläst. Sant både med mina tidigare riktiga glasögon, vs de nya, samt den metaforiska bilden av glasögonbyte. Men om jag inte testar de nya klara glasögonen, kommer jag tycka att de ger en utmärkt bild av verkligheten. Och när jag väl provat de nya, kan jag aldrig igen inbilla mig att jag såg klarare med de gamla…

…
Hade ett fint samtal med T från Edsele idag på caféet. En av de få, och de går att räkna på ena handens fingrar, som det känns som att det är en människa man pratar med, med respons och egna tankar, eget hjärta och egen själ. Vi lever i en tid där allt oftare än man vill förstå, blir tankar förbjudna, ja… tankar… det finns en tankepolis.

Det fungerar inte så som fysiologiska brott, och brottsbekämpning fungerar. Det fungerar bara genom att vi censurerar våra egna tankar, utifrån paria, och rädslor…. skräck. Och det är det som sker med en absolut majoritet, när man tar upp ämnen som etablissemanget bestämt är förbjudet att tala om, tänka på, ifrågasätta. Det är det som sker när folk nervöst tittar åt ett annat håll, eller ner på klockan, tystnar besvärat när man tar upp ämnet vaccin-skador, biverkningar, och hur ovaccinerade jagades… bara för ett litet, litet tag sedan, och nu inte vill kännas vid detta. Man skulle som motargument till detta mitt påstående, hävda att det är löjligt att påstå… för folk åker inte i fängelse, eller förlorar sin frihet för vad de tänker? – Säg det till Julian Assange, och Andrew Tate, och berätta för mig vilka brott de begått som går att bevisa.

Medan jag sov, under flera decennier, byggdes detta globala, icke demokratiskt valda maktcentra upp. Medan jag dansade obekymrat genom tillvaron, medan jag roade mig, medan jag ägnade mig åt förströelser och sport… förändrades världen… och människorna i den gradvis, till där vi är nu. När man drömmer mardrömmar, känns de skönt att veta att det bara var en dröm, och inte verklighet, och man kan lugna sig…
Det här är tvärtom, att ha vaknat från törnrosasömnen, och vakna upp till en mardröm, som är verkligheten. Det är så klart att ingen vill vakna upp till en mardröm, så de flesta stannar kvar i törnrosasömnen, till och med när de anar eller vet, att det var DET som var illusionen, och pga drömmandet, tvingas de fortsätta leva i illusioner, eller vakna upp till en verklighet, som om de förstod vad som hände, bara vill somna om igen.

Och hur lyckas man med konststycket att folk censurerar sina egna tankar då ? Ja det är jag verkligen ingen expert på, eftersom jag inte haft för avsikt att kontrollera och begränsa folks yttrandefrihet och tankemönster. Men jag kan vittna om hur jag efter mitt hemska uppvaknande från min törnrosasömn, kommit på mig själv att vara i färd med att censurera mina egna tankar. Och när man gör det, gör man det utifrån rädsla att ”tänka fel” . Och att ”tänka fel” är vi rädda ska få konsekvensen att vänner och omgivning överger oss. Och det ligger djupt nedärvt i vårt däggdjurs/flock-instinkter, att utan flocken överlever vi inte. För att få de stora massorna att komma dithän, krävs långvarig och brutal propaganda, dolt i ”nyheter” i ”vetenskap” i ”forskning” i ord som ”experter”, samt att se till att information eller frågeställningar som motsäger propagandan, inte når till den hjärntvättade medborgaren, den själv-cencurerande medborgaren. Det gör man genom deplattformering, karaktärsmord och ännu mer desinformation… alla stora tydliga steg mot ett totalitärt samhälle… medan du sov.

Ett tydligt ex på självcensur som de flesta ägnar sig åt, är att inte ens titta åt en tidning som blir stämplad som högerextrem. detta gör säkerligen 90 % av befolkningen…. utan att ens reflektera över att de utestänger all form av nyansering, och hänger sig åt en enda blind tro. När jag idag skärmdumpade rubriker från Main stream media som anses vara trovärdiga och Epoch som anses vara högerextrem, av de globalstiska, icke demokratiskt valda makthavarna och deras marionetter Main stream media… så var det EN som kommenterad. Och den personen sa bara att hon sedan länge inte läste rubriker i media, efter som det är bara ”är dravel och hittepå”. Men då har hon duckat för sin åsikt om Epoch, där varenda rubrik, och varenda artikel i princip, är sansade nyanserade frågeställningar och sakligt rapporterande, oftast med ett problematiserande av ämnet. Hur hon ser på Epoch kan jag givetvis inte uttala mig om. Men klart är att en absolut majoritet inte skulle ta i tidningen med handskar, för att de som vill bestämma dina tankar, ditt rörelsemönster, centralstyrt ur globalt perspektiv, långt ifrån demokratins kärna… säger att ni inte ska läsa den – det är som att folk tror att de blir högerextrema om de läser den. Nu har jag som röstande vänsterpartist, personligen funnit i princip ingenting som är att betrakta som högerextremt, men om jag hade gjort det, om jag läst en artikel som jag tyckte var extrem, eller högerextrem… hade det då plötsligt förvandlat mig till högerextrem? Det är nämligen så folk tycks tänka. Är folk rädda att deras bild om världen ska förändras? Är de rädda att att deras hjärnor ska ”tas över” – … isf är det lite intressant med tanke på hur övermannade så många människors hjärnor redan sedan länge är.

Världen förändrades till en dystopi … medan du sov… och sover ännu

För egen del var det inte förrän jag insåg att de var redo att begränsa mina rättigheter som medborgare och människa utifrån mina egna medicinska val. Det som vaccinerade sig och trodde på detta ställdes inte in för det ultimatum som det egentligen var. Och gör det fortfarande inte.

De globala makthavarna, icke demokratiskt valda sådana, har redan testat att de inte behöver några bevis, bara något de kallar för bevis. Och det kan dem när de vill implementera på varje hot mot deras dystopiska världsplan. Alltså räcker rena lögner eller halvlögner. Målet är inte att bevisa utan att förstöra misskreditera, och utöva karaktärsmord. Underhållning och förströelse de serverar oss är i praktiken undanhållning… av det som är viktigt … och vi älskar det.

So dear fellow human dont you judge me,
dont you dare judge me !

”I’m tired of healing from things I didn’t deserve”

Hur kunde det bli så här?
Vinden friskar i mot mitt ansikte,
påminner mig om att jag ännu lever,
eller åtminstone finns.
Jag tror iaf att jag finns
att jag lever
Sorgen tar tag i mig
sliter i min själ
Hur kunde människor välja ofrihet?
Hur kunde de välja okunskap?
Hur kunde de lita på tjuvarna?
Mördarna, the puppet masters?

Jag ser mig omkring
Ser på människorna omkring mig
Ovetande
Ovilliga
Omänskliga
Hur kunde det bli så här?
Den tänkande är galen?
Den kuvade är sann?

Alla har glömt
Löftet om ”aldrig mer tvångsmedicin”
alla har glömt, vad frihet är
eller sålt den för en paketerad trygghet
Fången på Facebook, är trygg
Fången i mobilen, är trygg
Fången som tittar på nyheter, är trygg
Fången på Auschwitz, är trygg

När de satte journalisten i fängelse,
vid Ecuadors ambassad
…fängslade de hela journalismen
”Så här går det”
… fängslade de sanningen
…fängslade de viljan och kraften att söka sanningen
de kuvade

”Ingen ska våga säga emot
Vi tar deras språk, vi tar deras själ
deras frihet”

Hur kunde det bli så här?
Hur kunde klipporna erodera,
bara över en natt?
Hur kunde de kloka tappa huvudet?
Samtidigt!
Däri ligger min ensamhet
Att vara fri, är att säga vad man vill,
när någon lyssnar.
Hur kunde ni välja dem,
framför oss?
När blev det så att människor och vänner
kunde försakas?
Hur kunde det bli så här?

Min naiva dröm och längtan,
är att du står upp för mig,
Att du står upp mot förtryck
när lagskrivarna är förtryckarna
när faktagranskarna är
lögnarna
Min naiva dröm,
är att du ser mig,
går … med … mig
mot friheten… in i kärleken

En dag…
kommer jag bli fri allt detta
En dag får jag vila
En dag…

Då tänker jag mig att du är där
och möter mig far,
tar mig i din famn,
som du inte förmådde
här på jorden
Men du är fri nu

…
Jag saknar dig pappa

Jag är trött på den här världen.
Trött på att vara ledsen, trött på att vara arg
och rädd… trött på att känna mig ensam

Alltför länge, har jag bara fått slåss
för min existens, min rätt att vara,
leva och älska…

Trött på alla ignoranta, likgiltiga människor,
vem fan slåss jag för egentligen ? – I’m not alive,
I barely exist

Trött på att jaga efter vänners tid,
till slut, slutar jag med det,
jag slutar jaga, slutar höra av mig.
Det har hänt ett antal gånger,
och när jag slutar,
ja då slutar jag.

Vill man mig något tar man sig tid,
annars är man ärlig
och låter mig va,
utan att ge förhoppningar

När min tid inte blir lika viktig som
din tid, är jag inte viktig för dig,
det är faktiskt så….
Det finns gränser för mig

Har inget jag ser fram emot,
jag behöver… äh jag vet inte.

…
Äntligen regnar det ! De har lovat regn så länge nu, och det har bara regnat runt om. Nu kära bortskämda svenska semesterfirare ÄR DET SÄKERT ATT GRILLA! – PASSSAAAA PÅÅÅÅÅ ! Ni har väl ändå med er förtält, eftertält, verandapanel, TV, dator, gräsklippare och EL-cykel, mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm ( = med mera x massor) Undrar om jag borde gå ut o vattna lotterna i regnet, bara för att folk ska cementera ordentligt i sina sinnen, att jag är tokig. Jag tror inte alla är riktigt övertygade än. – Äh … jag går och fikar på stan ist, kl 12, då det fortfarande ska regna, och sitter ute (under tak). Problemet är att de som tvivlar på min galenskap inte är där för att kunna se det! – NY plan! – Jag försöker diskutera, och ifrågasätta med folk, och få dem att presentera en EGEN teori, eller tanke!

– ”VA – ÄR DU HELT GALEN TOMAS????
– Ja troligtvis, utifrån vår samtids måttstock, har du en hatt av folie att låna ut?

Underbart är det snattrande ljudet från regnet, har vädringsfönstret öppet, både för ljudet, och den friska, syresatta luften som kommer med regnet. Man kan andas. Siffrorna på mitt så kallade bankkonto, krymper ju alltid framåt månadens slut. Inte helt ovanligt för oss ”vanliga människor”. Och den illusionen, är bara en av många som vi har anammat och trott på. Att vi har pengar, att vi äger dem? Likväl som den väl inövade illusionen om utfört arbete, viktigt arbete, och riktigt arbete. Likt de helgkonsumerande, helg-alkoholisterna, med fint jobb och fin titel, ser ner på A-lagarna som inte har råd med en tiondel av den ”icke supande” delen av befolkningen. Likt den fattige, arbetslöse, är galen när han är galen, medan den rike är ”excentrisk”.

Hur många gånger i mitt liv möter man inte dessa människor med låtsasjobb, och hög lön för illusionen. Och all politik” tycks gå ut på att försvara dessa vunna ”positioner” i samhället, för det är inget annat än positioner. Till och med jobb som man tyckt varit riktiga och viktiga jobb, har smittats hårt av denna förslappande sjukdom,

Om dessa positioner (anställningar) blir hotade, så blir det ju så klart försvarsställning. allt som oftast blir det att slingra sig, inte svara på frågor, göra sig otillgängliga, vilket de är PROFFS på. De är rädda att de ska behöva göra riktigt arbeten för mindre låtsaspengar på sitt konto, som de egentligen inte har, egentligen inte äger. Det är bara siffror på en skärm, som när som helst kan tas ifrån dig, eller göras värdelösa. Det finns många sätt på vilket dessa siffror kan göras värdelösa. Ett sätt är att den nästan lagliga ekonomiska brottsligheten på internet och mobilförsäljning, tömmer ditt konto från nåt annat land. Det är ju så det rånas nu, inom lagens gränser, när de kom på den briljanta iden att ta bort kontanter, vilket medborgarna stödjer för att det ”är så bekvämt” – Ni har godkänt det”! NI!!!

Ett annat sätt är för stat och bank, vilket i det närmaste är samma sak nu för tiden, eftersom staten skjuter in våra skattepengar till bankerna när de fuskat, stulit och misskött sina jobb… ett annat sätt är att säga att pengarna du har på ditt konto inte finns. Och det är ju delvis sant. Dels så har du inte kontanter, så finns de ju inte. Och dels så lånar bankerna ut DINA pengar, till andra, och tar betalt för det till egen vinst, inte till dig som egentligen lånar ut dina ”insatta” pengar. Om ALLA bankkunder samtidigt skulle kräva att ta ut sina bankmedel i kontanter, kommer inte bankerna kunna leverera. Det är ett faktum. Således DU HAR INGA PENGAR Haaaa haaaa !!!

Nä – jag har inte heller några pengar… knappt några låtsaspengar ens. Det är ett faktum. Och de som styr, vet om detta, och det är bara EN av alla hållhakar de har på en för att styra våra liv, våra hjärnor, vår framtid.. Ett potentiellt hot, som får oss att räta in oss i ledet och vara tacksamma mot DOM, som stjäl inte bara våra pengar utan även våra hjärnor och våran frihet, vårat liv. Till och med kontanter, vilket jag anser är en total nödvändighet i vårt samhälle, är ingen garanti för frihet i fritt ägande, och transaktioner som INTE är övervakade av staten, av globala ”företag” och banker. Eftersom när fler och fler inte tar emot kontanter, förlorar de oxå sitt värde eftersom. Och om ingen skulle ta emot kontanter, så är de värda ingenting. Och inflation är ett maktmedel gentemot medborgarna vare sig det är kontanter eller digitala låtsaspengar. Värdet försvinner. Om du sparat ihop till hundra tusen kronor och inflationen gör att du får en limp-jävel för de pengarna… ja då är det så. Som sagt var, du har inga pengar, o inte jag heller.

Va fan – har det sluta regna ute? – Aldrig får man va gla!
Nä nu äter jag upp min gröt, och går ut o låtsas som om allt det här jag nyss skrev inte vore sant. Fast i verkligheten, den som inte är tillåten längre, den som du betraktas som högerextremist om du befinner dig i… där är det jag skrev ovan sant ändå, även om jag låtsas.

…
Det är lätt att driva iväg, glömma vad man egentligen känner, vad jag egentligen känner och tänker inuti, innerst inne. Till och med när det går sakta, känns det dom allt går väldigt fort. Så fort att man inte riktigt hinner med sig själv.

Nånstans inuti i mig, känner jag så klart sorg. Den är inte uppe vid ytan nu. Just nu kan jag inte säga vad källan till den sorgen kommer ifrån. Ensam, är en del av det hela. Men på vilket sätt? Kanske flera sätt? Ensam i hemligheter och skam? Ja kanske. Ensam utifrån perspektivet om att jag upplever så många som zombies, robotar, när man ifrågasätter saker? Ja definitivt!! Det senast nämnda var/är en av de mest skrämmande upplevelserna i mitt liv. Ensam utifrån familj som aldrig funnits? Definitivt ! Ensam utifrån att inte ha nån egen familj? Ja troligtvis.

Så klart, eftersom jag är människa, och lever ensam, kommer om än mycket sällsynt, frågan om meningen med allt det här upp. Meningen med livet. Detta problem skulle kunna definieras som en välfärdsåkomma. Och så är det nog. Vi blir allt mer ensamma vi rika människor.

På ett bakvänt vis, saknar jag ibland det förflutna… trots att jag vet att det var mycket mörker och elände då. Betydligt mer än nu egentligen. Om man bortser från världsbilden. Så det jag saknar kanske är/var en falsk trygghet? Att allt var lättare att förstå? Troligtvis för att väldigt mycket av det jag trott på och blivit lärd, är/var en lögn… i det stora sammanhanget.

Jag känner mig inte nära någon människa. Det är inte konstigt. Jag litar ju inte på folk längre…. inte efter vad som skedde senaste åren i Sverige och världen. Och egentligen fanns grunden till det långt, långt tidigare. Inte konstigt alls att jag inte litar på människor- men ensamt.

Så vad längtar jag efter? Jag tror harmoni faktiskt. Att bli bekräftad så klart, eftersom jag är människa. Och kanske kärlek? Om jag vet vad det är? Sex. åtrå, är i vägen för kärleken för mig, kan jag tänka. Det har bara lett till ångest förut. Och vem vill ha ångest? För egen del, tyckte jag inte att det var nån hit direkt. Men ska jag vara ensam resten av livet då? Ja kanske – jag vet inte.

Jag som är så väldigt klok, vet så väldigt lite. Ibland tänker jag nostalgiskt tillbaka på vår sommarstuga i Stordegersjön. Men drömmen är så klart en illusion. Det fanns ju dåliga minnen även där, såväl som glada. Hjärnan letar trygghet/harmoni, och tenderar ”välja bort” dåliga minnen, i det nostalgiska sökandet. Medvetet lura sig själv, ljuga för sig själv. En gammal invand överlevnadsteknik kan jag tro, som vid överkonsumtion, skapar sorg? Det närmaste harmoni jag känner, är trädgårdsarbetet, och långa cykelturer. Har bara blivit två långa turer i år. Ork, väder och andra ursäkter.

Jag oroar mig. Oroar mig över svek. Över svek som får tuffa konsekvenser för mig. FÖR tuffa konsekvenser?

Jag undrar om någon, någonsin har älskat mig? Alltså… jag skriver inte detta ur något tycke-synd-om-persektiv, och avböjer med emfas, all form av överseende, sympati som ställer sympatisören ÖVER mig i rang, och defakto ser ner på mig. Sånt behövs inte, klarar mig utan det. Nej, det är en ärlig undran. Hur många har älskat mig? Har någon gjort det? Det finns de som varit ”intresserade”, kåta på mig. Kanske till och med kära i mig… men har någon älskat mig? Beror ju så klart på vad man lägger i ordet ”älska” – Har jag älskat någon?

Ibland är man förälskad i förälskelsen, för att man så gärna vill. Kär i kärleken och inte i personen. Man kan lätt lura sig själv. Och det är nog så det ofta varit för mig. Och för väldigt, väldigt många. Jag har känt passion. Några kvinnor har fått hjärtat att slå frivolter. Tappat fattningen. Men har jag älskat någon? – Inte helt säker på det.

…
En helt ny värld(-sbild)
Det är svårt, och näst intill omöjligt att påverka, upplysa människor om något annat än det som sedan urminnes tider, är inpräntat. Eller det är egentligen jättelätt om du har verktygen för det, och pengarna. Men som enskild tvivlare och konspirationsteoretiker, är det knappt möjligt att påverka någon enda själ till att tänka för egen maskin. Så varför ens försöka?

”The eye sees only what the mind is prepared to see”/Robertson Davies

Jo, jag tänker för att kunna vara den jag är, och vill vara, behöver jag fritt kunna uttrycka mina tankar och känslor.

”If liberty means anything at all, it means the right to tell peple what they do not want to hear”/Orwell

Även om när man ifrågasätter makten och deras narrativ, är som att ha en spelning med förtäckt skynke på de dövas riksförbund. Men jag måste vara den jag är, söka sanningen så gott som jag klarar av att förstå den. I de fall den går att finna. Den upphör inte existera, sanningen, hur mycket än makten döljer den, och folket väljer att blunda för den. Det finns folk som säger att de inte är intresserade av politik… då tänker jag på ett citat från Plato:

The price good men pay for indifference to public affairs, is to be ruled by evil men/Plato

Att säga att man inte är intresserad av politik är som att säga att man inte bryr sig om sig själv, sin framtid, vad de gör med oss, vad de genom lagar tvingar oss göra, eller ens bry sig om vad de gör med ens egna barn, och familj. Man måste lägga till det senare för att få folk att förstå, och ändå förstår de inte. Men det enda godtagbara är att officiellt sett vara ridderlig nog att sätta andra för sig själv, medan i verkligheten man i verkligheten bara räknar kronor och ören för egen del. Om man lägger till ”kvinnor och barn” som föremål för ens ambitioner att förbättra för, åtminstone som läpparnas bekännelse, ja då kan nån eventuellt acceptera det, inte lyssna, men acceptera utan att frysa ut dig omgående. Att måna om folk som inte vet vad eller vilka de är i sin könsidentitet, och den sexuella identiteten, är mycket gångbart. Det är nämligen utan att tänka eller reflektera över det, att vara god. Medan att ifrågasätta, tvivla, debattera …anses vara förknippat med ondska…. i det närmaste.

Världen har förändrats, det gör den alltid, och kommer alltid att göra, och ändå förblir den ur vissa aspekter alltid densamma, och ändå blir människor i vissa aspekter alltid de samma. Och människor tycks alltid göra om samma misstag om och om igen i historien. Skillnaden nu, är potentialen för den enorma skala, kontrollerandet av människors hjärnor och hjärtan kan utövas och implementeras – och görs.

Däremot kommer man att UPPLEVA att hela världen TOTALT förändrats drastiskt på kort tid, om man samtidigt med dessa förvisso drastiska förändringar, och begränsningar i yttrandefrihet och transparens globalt och nationellt, … upptäcker att de är ENORMA. För man kommer till insikt om massor av saker som vari´t i görningen i många herrans år, nära på ett sekel, ur vissa aspekter. Så som t ex vaccinerings-industrin, och avvecklingen av verklig forskning och vetenskap, som nämligen alltid måste kunna ifrågasättas ALLTID kunna ifrågasättas, och synas. Annars är det bara propaganda, och de som ”forskar, blir då i princip bara megafoner åt de som betalar dem mest, vilket alltid så klart är de som är universal-rika, och genom sina tillgångar köpt upp forskning och forskare, media och journalister, politiker och ”välgörenhetsorganisationer, likt WHO”. Alla är de idag uppköpta, och därmed kommer de tala med finansiärernas röst, och bidra till att tysta all annan information, samt kväva eget tänkande, debatt och transparens.

Problemet med just intresse för politik, kan vara, och är då att om man bara har tillgång till EN informationskanal, som dessutom i slutändan ägs globalt av de få enstaka människor som inte vill att du ska vara upplyst och göra egna val, tänka egna tankar, ja då blir en politisk debatt utifrån det, totalt intetsägande. Som att få förtryckta kort i en kort lek, där två personer eller fler, bara ska upprepa vad som står på lapparna. Nånstans där är vi, med Markus Oscarsson och Mats Knutsson, som talar om för oss hur vi ska tycka och tänka, eftersom vi är för dumma för att förstå nåt själva? Folk vill inte tänka själva. Det är en av de uppenbarelser som för mig blivit otvetydig, när min värld(-sbild) totalt omvälvts.

Jag har ju skaffat mig en uppfattning om hur mycket ligger till, med min omvärld, medmänniskor, motmänniskor och mig själv. men en uppfattning är en uppfattning, och iofs inte att förakta. Men då och då, kan det vara bra att i text och tal, tydliggöra vad vi faktiskt VET och vad vi faktiskt INTE VET. Och det kommer satt visa sig för varje människa som är ärlig mot sig själv, att den senare av dessa, är mycket mer omfattande… va vi INTE VET. Men några saker VET jag med säkerhet nu för tiden, som inte var lika tydlig för mig förr, av anledningar jag då inte trodde mig kunna påverka. Jag VET att det faktiskt pågår en global konspiration, och att vara konspirationsteoretiker enligt dessa, är något som man ska sträcka på ryggen och vara stolt över. Och jag vet att dessa före detta människor, har ljugit för oss medborgare BIG TIME. Och för att försvara sin makt över våra hjärnor och våra liv, kommer fortsätta med detta, i utöka intensitet och styrka. Jag vet att de ljugit för oss om vaccinernas påstådda säkerhet och effektivitet. Jag vet att de undanhåller fakta som kan skada deras agenda, och miljardindustrin Big Farma. Allt detta vet jag. Om det råder inga som helst tvivel. Och med det som utgångspunkt, öppnas bilden av en helt ny värld(-sbild) … en skrämmande sådan. Men samtidigt, är det gott att vara människa igen, istället för robot och zombie.

Jag vet också att dessa maktens herrar och damer, med hjälp av den media de äger, de politiker som skriver lagar, de advokater och juridiska domare de köpt, kan fängsla oskyldiga människor…även i västvärlden. Och gör det. Julian Assange är ett ex. Och nu försöker man med Andrew Tate, vars brott, de ännu inte riktigt kommit på än. han satt med hjälp av USAs och Storbritanniens försorg fängslad i Rumäniens mindre humana fängelser. Hans brott? Att genom vänlighet, påverkat kvinnor att lägga ut sig på Tic Toc (vilket jag fortfarande inte har någon aning om vad det är för sorts internetföreteelse) och sedan tjäna pengar på dem. Nånting som ska likna trafficing. Nu har inte en enda kvinna, kommit fram och sagt att detta är sant, och inte en enda ekonomisk transaktion har kunnat påvisa. Vilket kan vara ett problem, kan man tänka, när stat och makt ska sänka en människa och frihetsberöva honom. Men om man då¨har Julian Assange i färskt minne, vilket varje anständig människa har, så inser man att bevis, är av underordnad betydelse för dessa fd människor. VIKTIGAST för dem, är att döda deras karaktärer, karaktärsmord, som att de inte blir trodd av en enda människa på jorden. Detta är ingen ny företeelse, med karaktärsmord. Men de har blivit globalt, och de som gör6 det har läskigare verktyg att göra det, obemärkt, fast det sker i rent ”dagsljus, mitt framför era ögon. För, ni vill inget veta.

Jag lyssnade på ett samtal mellan Tucker Carlson och Andrew Tate. Ett samtal, de på förhand vill att ni ska förkasta, inte lyssna på, och om ni ändå gör det, så ska ni på förhand bestämt er för att dessa är icke trovärdiga människor. Jag hade personligen missat allt om denne Andrew Tate, och det mesta av Tucker Carlson… men fann MYCKET av samtalet som intressant, och ögonöppnande. Jag fann att många gånger sattes ord på hur jag tänker, där jag inte hittat rätt ord, och i andra fall bekräftar det jag redan i olika former tänkt och känt. Och som alltid, finns det så klart detaljer som jag inte fullt ut håller med om. KONSTIGT VORE ANNAS. Men i denna segregerade värld med förtryckta ”åsikter”, är det så det är tänkt satt ni ska göra, tänka att den ena parten är rakt igenom god, och tro på dem 100 %, och den andra parten rakt igenom ond, och tro dem inte hur än sunt de resonerar. De är paria.

samtalet

Samtalet, är ett som jag ska försöka återgå till fler gånger, för att fundera kring, och reflektera över vad som sades