…
Ingen höjdare idag heller.
Känslor, har vi berikats med, och förbannats med för att kunna räkna oss till de levande. Utan känslor, inget liv. För egen del föredrar jag en variation av känslor, där ilska, sorg, och rädsla ingår bland den eftersträvade glädjen och lyckan, som bör intas portionsvis, och aldrig aldrig någonsin fångas. Båd lycka och kärlek dör i det ögonblick du fångar den, det gör alla FÅNGAR. Det är av samma anledning som jag inte fångar dagen, utan låter den leva i frihet….
Det finns ytterligare en företeelse som faller in under samma resonemang. Den sönderstressade svenskens ständiga jakt på pengar och konsumtion, får semester, vilken i princip är slut samma dag som de påbörjat den. De som däremot inte planerar nånting… de har semester.
Leda, att ha tråkigt, är även det, en spelare i känslolivets nödvändigheter. Snusförnuftigt brukar vissa halvmedvetna eller i större grad medvetna föräldrar kunna säga åt sina barn, när de gnäller över att ha tråkigt att: ”!ha tråkigt då” vilket oftast på ett ögonblick med ett barns fantasi är glömt och de har hittat på en ny lek…. OM… OM vi inte serverar dem konstant med göromål, och curlar deras känslor i varje sekund….. likt vansinnet att få barn att fundera på om de är pojkar eller fickor, drag queens, Wednesdays, eller nåt liknande. Men inför egen leda och tråk, är vi vuxna ofta sämre på att hantera det.
Just idag skulle jag inte säga att jag har tråkigt, vilket så klart kan inträffa. Nä, det är oro, ilska … som uttryck omvandlas till känslor av håglöshet och uppgivenhet, i ett suckarnas mystär, om man inte är vaksam. Det är därför jag ”tvingar mig” att göra markservice åt mig själv sådana gånger, eftersom det bidrar till mitt välmående, och dessutom, framförallt distraherar mig en stund från det jag fastnat i. Ibland lossnar det bara pga det. Jag tillhör definitivt INTE, den grupp som menar att man ska tvinga sig ”tänka positivt” som lösning på sorg och uppgivenhet, den lösningen, resulterar oftast i fördämda känslor, som till slut gör dig sjuk. Nä… bara likt Cesar Milan, snappa ut ur fixeringen en stund, bryta den onda förtrollningen, cyklopögat, och se att det finns annat. speciellt om man för stunden inte hittar nån väg ut ur jobbiga känslor. Det är en konst det där, att inför sig själv synliggöra,VAD man känner, och ev vad som orsakat det, om det går, kanske sätta ord på det. När man gjort detta, och känt känslorna en stund, ja då kan man väl ev tänka positivt om man vill. Men jag tänker iaf jävlar i mig inte tänka positivt, så de så.
Men som jag skrev i förra inlägget, om tjejen på ICA, och grannarna, balkongen snett emot mig, så blir världen nära på outhärdlig om vi låter känslorna styra moral, beteende och till och med lagar och politik, vilket faktiskt tyvärr är sant, och definitivt inte nytt i världshistorien. Men på en skala vi aldrig någonsin sett tidigare. De flesta folkmord är baserade på att låta känslorna ta över. Hat kanske inte räknas som en känsla, jag vet inte. Men det är det muterade känslostadiet som blir följden av att låta känslor styra, följden av att trycka undan känslor så att explosiva krutdurkar bildas inom oss och i gruppformat.
Bristen på öppen kommunikation, och oviljan att läsa, lära sig och tänka själv, är sedan gnistan som behövs för att starta Judeutrotning, Nazism, Sovjetkommunism, krig, förtryck, Massvaccinering med folkförföljelse etc etc. Det är när känslor får styra, istället för bevis, resonerande och förnuft, som hetsjakt på män uppstod under hösten 2017. Det är när känslor får styra, istället för RIKTIG forskning, som klimathysterin uppstår, och Gretas tårar blir substitutet för ett balanserat samtal, baserat på riktiga data, istället för som nu gissningar och vetenskaps-religiösa domedagsprofetior om framtida katastrofer.
Känslor – vår tids dimridå
– Slå mig inte !!!!
-Jag slog dig inte ju
– Nä men det kändes så!!