Månad: juni 2023

…
Det är en fras som jag har dubbla känslor inför. Å ena sidan, går det ju inte annat än att tycka att ingen har rätt att stjäla av andra. Det ger jag ju själv uttryck för när jag lugnt och stilla står och finner mig bättre än jag funnit mig på länge, när den äldre herren systematiskt går ner till lotterna och pallar grönsaker av oss.

– Men du får ju inte plocka av mina ärtor, jag har ju lagt ner massa jobb och en del pengar på det!

– Okej, okej

(5 minuter senare, är han 50 meter längre bort, och stjäl bär av en som satt egna hallonbuskar, varpå jag tar bestämda steg dit och fortsätter samma resonemang. Han ansåg att han hade rätt att ta av oss, och att jag var ”mycket hungrig” (tolkar det som snål) Vilket till slut resulterade ai att han sa
– Du är dum i huvet
varpå jag kom fram med den enligt mig briljanta kommentaren:
– Ja det är möjligt, men du får ändå inte ta grönsaker av andra.

Så visst förstår jag känslan och rättvisan i att man inte bara tar andras grejer. MEN !

Just den frasen används också flitigt av överklass och övre medelklass, som samlat på sig kronor och ören, och staplat statusprylar på hög. Vilket så klart är både lagligt och tillåtet. Och jag tycker fortfarande inte att nån har rätt att ta deras prylar. Men jag kan ibland äcklas av hur vissa människor ser på prylar i förhållande till människor och mänsklighet. Och jag kan ibland, samtidigt tycka synd om dessa materialistiska kapitalister som enkom kan räkna tillgångar, kronor, ören, Euron, och dollar. Vilket oerhört fattigt liv? Det finns ett underliggande sätt att se på folk, många gånger i uttrycket ”kan inte skilja på ditt och mitt” som sträcker sig längre än bara det faktum att ingen per automatik tar sig rätten att stjäla andras saker. Det finns ofta en ”skyll-dig själv-om-du är-fattig-retorik i det. Och framförallt lyser ofta en vidrig självgodhet igenom dessa ord som egentligen borde bara betyda ”Du skall icke stjäla” som står i Bibeln.

Vad jag menar på, är bland annat, att det finns en girighet. Gubben som var ner på lotterna och stal grönsaker, hade jag nåt år tidigare efter efterfrågan, av honom, tagit en bild på, gratis, i solnedgång, och skickat den till honom på mail. Och hade han inte varit där och stulit, kan hända att jag faktiskt gett honom av mitt överflöd. På mina villkor, efter att jag, som lagt ner hundratals timmar på det jag odlat, set till så att inte jag blir utan. Vilket oxå sker ofta, att jag bjuder folk på grönsaker, även främlingar. Men blir något avig när de tar utan att fråga.

Här pratar vi om något en stor majoritet av de som ofta brukar just uttrycket: ”Inte kunna skilja på ditt o mitt” … inte förstår. Lite som när ett ex till mig undrade varför jag hjälpte grannen att byta däck på bilen. En undran som jag inte förstod. Varför skulle jag INTE hjälpa henne att byta däck? Eller när vi pratar om kolonilotter, om vilka lotter som är vems osv. Att jag gör väldigt mycket för att kolonilott-området är snyggt och välskött, kan man bestrida, om man inte är riktigt klok. Men det har alltså hänt att när jag lägger pengar och tid på att snygga till med blommor, på områden inom kolonilott-området, så har det tolkats som att jag roffar åt mig mera ”mark” Alltså återigen – I princip alla är överens om att det blir fint. Men det blir en tolkning om att jag tagit för mig mer. När jag i själva verket givit av min tid, mitt arbete, och faktiskt mina pengar, för ALLA att betrakta. En person sa vid tillfälle irriterat:

– Hur skulle det se om alla gjorde så här?

(fixade blommor, la stenpartier, utanför min lottkvadrat) Och då föll sig naturligt en av de svar jag är rätt så nöjd med:

– Ja det skulle bli fint!

Alternativet, till det jag gjorde var en igenväxt djungel av buskar som spred sig in både på komposten och folks lotter. Det alternativet tedde sig i vissa ögon då bättre, än att göra det fint, och så blommor för pollinerarna. Även detta att vissa hellre såg en icke använd igenväxt lott. än att de brukas och används av någon som har tid ork och intresse för att göra det(Det är inte alltid många som visar intresse för odling, och hälften av de som gjort det, har trott att det går att så i maj, o komma tillbaka i aug, och förvänta sig en skörd, utan att under den perioden behöva göra nåt) Och den personen som tar sig sådana ”rättigheter” att bjuda på sitt arbete sin tid och sina pengar, skulle kunna vara samma person som lägger mer tid på att snygga till på området, hjälpa andra, än på sitt eget.

Men man måste ju kunna skilja på ditt och mitt?

…
Snigelramsor
Efter att ha svurit otal ramsor över sniglar, sorkar, kålmask, Homo Sapiens.Infinner sig något varken Homo-Sapiens-Vegitabilis-Tjuvus, eller vanliga giftälskande konsumenter kan erfara,… vördnad för maten du äter. Efter att ha plockat hundratals sniglar från Tasoi-kålen, äter man den med andakt, och du kastar inte bort någonting ätbart från den. Men för att just Tatsoi ska vara värt mödan, måste den ju vara extremt god? Och det är den… tyvärr. Kanske blir pallkrage med mulljord för den nästa år. Inte lika snigelvänligt. Sniglarna älskar ju min välvattnade lerjord. Problemet är att kål, gillar att ha mycket vatten.

Trots trastjävlar
Nä men jag har fått en vördnad för maten, som jag inte hade tidigare. Dels, kasta mat som jag lagt ner hundratals timmar på? Nä tack du Gregersson!!! Och TROTS trastjävlar, och sorkhelvete, o snigel-marodörer, har jag ändå fått en annan respekt för naturen, och balansen i naturen. Paradoxalt nog, kämpar en odlare i småskalighet EMOT den balansen, för att få nånting kvar till sig själv för sin möda. Och trots paradoxalt nog är den bästa typen av odling, att efterlikna naturen så långt det går. Men i storskalig odling, är ingenting annat än massförstörelse och mord på balansen möjlig.

Grannjävlar
Hm, grannjäveln har ploppat ut en till Homo Sapiens till världen. En ungjävel till i området. Stackars sate, att födas in i en sådan tid. Och stackars granne till dom som får höra barnskrik dagarna i ända. Ungjävlar. Och NEJ, de är INTE gulliga! En ungjävel till i området! Det dröjer väl inte länge förrän Hon,han, hen plus plus är ute o gör djävulstyg på gården och lotterna. Kärringskrället dammsuger igen. Det måste vara en fetisch i det hushållet. Så för övrigt en ung kvinna, med niqab idag på stan. Det ser faktiskt bedrövligt ut, och jag gillar det inte när folk täcker över hela ansiktet. Men förbjuda ? Hmmm tveksam, har vi inte åt helvete för mycket förbud ändå i detta j-a kontrollsamhället? Kanske är ett smart drag av henne ändå? Övervakningskamerorna får det jobbigare? – STÄNG AV DAMMSUGARJÄVELN. GRANNJÄVEL, KÄRRINGJÄVEL! !!! Kan inte gubbhelvetet ge henne lite garn, och be henne sticka sockar istället?

Griniga gubbjävlar
Nu läser B, som fikar med oss på café Petter, boken jag beställde och lånade från biblioteket. ”Dödsorsak okänd” Ni vet den som ni inte vill läsa, för det är för hemskt för att vara sant. Ja det är det iofs. Trimmade gräs på lotterna, vattnade, vattnade mig själv sedan. 2 ggr idag bara …ännu. kommer bli fler. Sköljer bara av mig i stort sett. Tar en espresson nu. Det är verkligen livskvalitet! Öl skulle oxå vara gott! Måste köpa några noll-femmor på Coop. Staro eller Mariestads.Färska aprikoser till filen idag. Gott! Somrigt, och gott! Själv vilar jag upp hjärna med lättläst Lundell. Ulf. En grinig gubbe, läser text av en grinig gubbe. Lättsamt, förståeligt…

Fråga Brutus och Caesar
Vi lever i ett informationssamhälle. Men vad innebär t ordet egentligen. Vi är tränade att uppfatta ordet som positivt, neutralt, lärorikt. Men ordet känns förgiftat. Språket är verkligen förgiftat nu för tiden. Och mest på de områden som tillit råder. Tillit är farligt, dödsfarligt har det visat sig. Fråga Brutus och Ceasar… eller läs om det. De är faktiskt ganska döda.

Propaganda, Reklam och ”information ”
Propaganda, Reklam och ”information ” same thing och har aldrig 100% sanning, snarare mindre än 10-40 % making money är den onda roten till det mesta. Begreppet ”arbete” har oxå ett syfte… allt förvillar för att de som kommer på begreppen ska göra pengar. ALL ”information” minst sagt i någon mening propaganda med syfte att förleda och vinna fördelar till sig själv. Det finns liknande exempel på ord, som t ex ”terrorism”. All kamp, våldsam eller icke våldsam, vars syfte är att göra sig fri från förtryckande regim, kallas av stat och ”oberoende experter” för terrorism. Samma våld eller värre från stater, kallas ”ordning och reda” eller kamp mot terrorismen. Samma lika är det med det eskalerande kontroll och övervakningssamhället, som motiveras med att det finns ett hot utifrån. Men hotet upplevs sällan, och är sällan mot makthavarnas befolkning. Det är rädsla för deras egen del, och ta skydd bakom folket, och offrar dem gärna. Så är det, så har det alltid varit, och så kommer det alltid att vara. Men det finns ingen som kontrollerar de som kontrollerar och övervakar oss. Bra va?

Det finns ingen ”oberoende” faktagranskare.
ALL information, inte minst den från myndigheter stat experter. Ett sorts språkbruk i media har sedan ett tag använts för att ge skenet av att ha faktagranskat. till adderande av de ggr de lägger till och försöker emfasera att de är just oberoende. Och förutsätter att vi helt enkelt måste lita på dem. T ex: ”NEJ – det stämmer inte att den franske författaren sa detta”. De flesta tolkar det som ”fakta” när de orden yppas av de media vilka alla säger samma sak, uttrycker samma åsikter, och utelämnar samma nyheter och förvägrar oss en sund debatt.

Kunskapen finns, mot vilka används den?
Socialdemokraterna hade visst erbjudit Ukraina hjälp i krigföring om information i kriget mot Ryssland. Om du för en stund beaktar att varje Svenska Regering har makten över institutioner med den kunskapen, och föreställ er sedan att de har makten och möjligheten, men egentligen inte rätten att utöva den mot sin egen befolkning. Informationskrigföring mot sitt eget folk. Så är det. Sen blir det hypnotiserade folket som megafoner och ekon av den felaktiga riktade information de tagit del av.

Som god mat, det går inte att göra om receptet är fel, och råvaran giftig
Dvs vare sig dessa medborgare drar rimliga slutsatser utifrån den enda information de blivit delgivna eller orimliga, så blir resultatet av slutsatserna fel, pga att ursprunget är en lögn. Lite som att laga god näringsrik mat, på hårt drivna giftbesprutade grönsaker, antibiotikaförstört kött. Det finns liksom inga förutsättningar även om du försöker laga maten med kärlek. jag vet framförallt EN sak att de ljugit för mig. Det Innebär att de är kapabla att ljuga. Och att de högst troligt kommer ljuga igen. de har fri tillgång till att lura oss. inga lagar stiftas mot detta iaf inte med avsikt att förändra.

En granne som lite lätt spydig kommentar till min bikt om den stora tomatdöden på lotterna, sa:

– Finns o köpa tomater

– Jo då det gör det, om man vill ha näringsfria, och besprutade.

En kvinna jag känner som arbetar inom vården, ovch var och är pro-massvaccinering sa om en person som dött.
– De e som han var rädd vården”

Min tanke. – ja tro fan de, om de lyder de som ljuger för oss!

….om man fick ta o fråga alla de med dödsorsak okänd, alla vaccinerade o ovaccinerade möjligheten att vaccin inte är verksamt samt farligt, är förbjuden

Det har blivit nästan omöjligt för mig att tänka på nåt utan att det är förknippat med ”politik” information, för ALLT är politik, och inget är politik. Och allt är information och inget är information

Nå ja, jag behövde bara plocka 5 sniglar idag, till följd av min tidigare jakt, och åtgärder. Ja vad händer då? Då blommar fanskapet, och jag läser mig till att å är det bara att äta upp kålen. De blir dåliga om man låter de växa mer, eller så går växtkraften till blomningen, så det inte är nån mening att låta de växa mer. Och min tomatsektion har jag döpt om till #tomatöknen. I fjol fick jag mycket tomater. Vädret kan jag inte påverka. Men snyggt har jag där nere. Lite fåfänga skulle jag vilja påstå. Jag har nog rätt höga krav på mig när det gäller odling. Men det har jag ju i det mesta, så varför skulle det vara annorlunda. ”jag duger som jag är” – Jo det funkar ju sådär med att övertyga mig om. Har jobbat på det i snart 57 år. Man kan säga det, man kan skriva det, andra kan peppa, ovch tala om för en…. men tror man inte på det, så blir orden tomma.

…
Oerhört irriterad, trött, less. Jag har för några år sedan skrivit att jag ibland kunnat vara avundsjuk på de här dubbelsnusande snubbarna, med keps, en sorts blick, en sorts humör, en sorts åsikt, som dessutom från början var nån annans. Så enkelt att vara sån har jag känt. Och de tankarna kan komma när jag blir trött på att försvara mänskliga värden, trött på att vara den som tar moraliskt ansvar, trött på att vara den som ifrågasätter osv. För det ÄR jobbigt, i en sån här värd, med människor där de flesta skiter i allt som inte gynnar dem själva på fläcken. I en sån här värld där man kallar sanningar för konspirationsteorier, och kalla lögner för ”oberoende granskad information”

Men vid närmare eftertanke, är dessa människor redan döda, i själ, sinne och hjärna. Och för mig är det ett öde värre än den slutgiltiga, definitiva döden. Den som dessa styrda, programmerade, rädda människor, räds nästan lika mycket, som ”vad folk ska tro om en”. Samtidigt känns det som mission impossible att nå fram till en enda av dessa människor, och få dem att tänka en enda egen tanke, ifrågasätta saker, utforska, läsa. Och jag som är en målinriktad man, som vill ha resultat, blir så klart helt uppgiven av den situationen.

Så som folk i allmänhet resonerar, så vill de absolut inte tänka. Det finns det ”experter” för, att tänka åt dem. Stackars satar! jag har mött så många under den uppförstorade influensan 2020-2022 som på riktigt längtar efter diktatur, och uttrycker det, utan att förstå det. Suck, och dubbelsuck… kämpar jag för dem ? – Jag vet inte längre…. Jag kanske måste släppa dem… de kanske är förlorad till hjärndöds-dimensionen?

Feminismen och regnbågsrörelsen, tjatar om, och stoltserar med att gilla olika. Rocka sockarna t ex. Men tillhör en av de mest intoleranta rörelserna i vår samtid. Och man drar sig inte för att offra oskyldiga på vägen till sitt obskyra mål. När sanningen inte räcker till, så får man väl skarva? Det skulle vara intressant att göra nån slags undersökning ur traditionella politiska inriktningar, gentemot kritik mot massvaccination, vaccinpass, nedstängning, auktoritärt styre i samband med detta, som inte tas bort efter den påstådda krisen. Jag får ändå känslan av att det inte är många feminister som motsäger sig dessa åtgärder, även om motståndet är oerhört heltäckande över de flesta politiska läger.

Att vara annorlunda på riktig, är att våga vara man idag, och stå upp för det, när smutskastning som ”toxid manlighet” haglar över en, om man bara är lite stolt över att vara man, om man inte godtar att vara könslös. Jag minns en tid, då det var okej att vara man. En tid då det var okej för kvinnor att vara kvinnor, och för män att vara män. Och där det ändå var tillåtet att känna sig som man ville. När ni var kvinnor, och vi var män.

Jag har läst färdigt ”Dödsorsak okänd” nu, om de tusentals människor som dog sedan massvaccineringen, eller fick livslånga handikapp, efter massvaccineringen. Där de utöver brödtexten, finns ansikten och namn på de som förlorat livet, utan att få upprättelse. Jag önskar så att de kunde få föra sin talan genom en länk till de levande. Det kan de inte… därför måste vi föra deras talan, som riktiga människor gör! – riktiga män

Odlingsmotgångarna fortsätter. Jag har plockat 100 sniglar idag. Efter idag ny taktik mot dem. Men frågan är om jag är för sent ute.

Eivind Sporaland har varit försvunnen sen i mars. Nu har den norska skidskytten hittats död. Jag som trodde det var hälsosamt att träna? Tusentals unga idrottsutövare dör plötsligt, världen över. med början nånstans samtidigt där massvaccinationerna börjar. Och en lejondel av dem, får ingen dödsorsak, en annan stor del är hjärtproblem, proppar .. hos unga friska människor.

Vet ni va? Jag tycker vi lämnar det åt ”experterna” att utröna va ? – Nä just de, det tiger just nu.

…
Kokade inuti igår, och vaknade lika morgon-ilsk som Karl-Bertil Jonssons fryntlige far Tyko, gjorde på juldagsmorgonen. Käftade med kusin på messenger,. allt rinner av honom. Ingenting kunde lugna mig. O nu när blåsten blåst sönder mina tomater, med deras blomning, så lägger sig vinden, det blir nära på 30 grader varmt, och hösnuvan sätter igång. De står liksom på kö, allt som irriterar och förstör. Men jag var förbannad, så jag snöt mig 10 ggr, tog cykeln och drog iväg på min Resele-runda, på 54 km. Och jag tänker inte ta nån jävla medicin för den snuvan. Det räcker nu!… det räcker med kemikalier i min kropp, utan att addera till fler.

Jag har bestämt mig för att Njut-cykla nu för tiden, eller gubb-cykla. Det får ta tid, jag kan se mig omkring, jag kan stanna o fika. Det gjorde jag strax efter stora järnvägsbron vid Forsmo. Gjorde kokkaffe, och njöt. Ville nästan inte lätta ankar därifrån, med fågelkvitter och göken som gol. En ekorre prasslade till bland torkade fjolårslöv, i ett dike. Tänkte för ett ögonblick svänga höger mot Selsjön, och ta vägen över Backsjön, Ållsjön, och till Ulf Palmer i Björksjön. Men kroppen tvekade. När jag cyklade in i Resele, svängde jag in till Gunnessons. Han jobbade, hon var hemma. Vidare in i byn, kändes det dom om jag cyklade rätt in i Astrid Lindgrens Bullerby med: Anna, Bosse, Lisa, Lasse, Britta, Kerstin, Olle, Norrgårds-Erik, Norrgårds-Greta, Mellangårds-Anders, Mellangårds-Maja, Sörgårds-Nisse, Sörgårds-Lisa skomakare Snäll och Johan i kvarnen. Små pojkar med fart i benen, och bus i ögonen, och små flickor i blommiga bomullsklänningar. Alldeles bedrövligt forn normal könsrolls-representation. Som ett uppgraderat gulnat fotografi från förr, då barn slapp fundera över om de var flicka eller pojke. Och var de ändå tveksamma, var några pojkflickaktiga, och det gick bra ändå. Det var så klart skolavslutning i Resöle också. Nåja, de kommer väl till sans även därute, och förvillar barnen i sin könsidentitet. Regnbågen når överallt till slut. Såg långhorning nötkreatur, och får efter vägen.

Nånstans innan Forsmo, på södersidan älven, ser jag två tranor. Jag tittade på dem, och de tittade på mig, fundersamt. Jag tror att de var på det klara om könsrolls-fördelningen. Det gick liksom naturligt, i naturen. Nu 80-årige Bengt, som jag en gång för 35 år sedan jobbat med en sommar, klippte gräs på sin gård i Forsmo. Stannade till o pratade lite om vägbygget, som han trodde aldrig skulle bli verklighet. De hade surrat om det där sen 70-talet. Sista milen har jag alltid ont i arslet, och tittar mest ner i asfalten, och försöker pricka vägrenen. Flertalet flakbilar, i bilformat och lastbilsformat svischar förbi, alldeles för nära mig, och deras fastspänning på flaket, ser läskigt dåliga ut. Stannar till i parken o spelar boule med panschisarna. hem o slagga em-lur, helt slut av värme och cykling. Sen vattna på lotterna o klippa gräs. Björn hade ju klippt ena halvan idag… och Folkesson hade klippt stora området i morse, så det var bara lang-gräse på ”min sida”. Det var som att skriva en arbetsorder, utan att säga ett knyst. KLIPP GRÄSET PÅ DIN SIDA TOMAS! Jag gav tomaterna vatten, men inte mer. Jag blängde på dem, och tänkte ni kan få lite gödsel ikväll ev.

Och nu är det kväll

…
Jag överväger på riktigt att sluta odla. Trots att det finns de jag högaktar. Likheterna med tidigare föreningsliv börjar bli för många, i odlandet. Även om detta inte är en förening med styrelse och möten. Utan mer som en av nöd påtvingad grannskapsförening. F-n om man fick tag på ett fallfärdigt torp ändå, med matjord på tomten, så man kan lämna den här jävla civilisationen bakom sig, och aldrig mer behöva vända sig om och se skiten. Om allt slit, och alla motgångar, och all belöning var helt och hållet mitt. En eller två grisar, ett gäng höns, och en eller två katter som jagar sork. Inget fruntimmer! – Och ingen hen heller för den delen, om nån nu fick den idén bara för att jag inte tänker gifta mig eller bli sambo med en kvinna. Här ”hennas” jävlar i mig ingenting!

Tomaterna, som jag slitit så kopiöst med, ser döende ut. Troligtvis har de blåst sönder och samman. Ett växthus vid torpet som jag drömmer om hade hindrat blåsten. Jag hade kunnat byggt det själv med stockar och byggplast. Inge jävla 30.000-kronors glashus. Jag är djupt ini själen sorgsen över mina döende tomater, snudd på gråt-ledsen. Men motgångar i odlingen är en sak. Och tungt, tungt, idogt fysiskt slit för både mina lotter och skötseln av området är oxå hanterbart. Men gnället och avundsjukan, missunnsamheten, och inte minns det faktum att det nästan alltid bara är den som gör nåt som får skäll och gnäll mot sig, och ju mer man ger av sig, desto mer gnälls det, och krävs det. Jag hade stökat ner i verktygsboden, och jag hade fått för många fördelar, men inte ett ord om allt positivt jag gjort där nere från en hel del av dem. Jag förväntar mig för helvete inget jävla beröm. Men ta me fan om jag ska stå o ta emot skit för det – så i helvete heller. Jag överväger på riktigt att sluta odla. Likheterna med tidigare föreningsliv börjar bli för många. Jag har gett av mig själv, i massor, och från min sådd – jag lär mig ALDRIG ! – Man ska fan inte ha med folk att göra.

Det blir väl en bra lösning på den stökiga boden? Om jag slutar göra allt jag gör för området, så använder jag inga-för-helvete-verktyg-redskap, och då blir det inte stökigt. Fasen va fint det kommer bli på området om jag slutar göra det jag gjort.

Jag har plockat sniglar från Tatsoi-kålen ikväll oxå. Jag gör gärna sånt.. men… det här börjar bli för mycket för mig

Och lika förbannad är jag på folks blindhet, dövhet, ignorans, diktaturälskande och dumhet inför allt som skett och sker med vaccineringen, och det omkring, övervakning och censur som folk tycks älska, och ingen jävel vill prata om det. Ge mig för helvete ett torp, så ska ni aldrig höra från mig igen. Annat än mina gallskrik från skogen, över sorkjävlar, och Homo Sapiens!

Få se om jag kan hålla mig från ett vredesutbrott i morrn, där jag går och river min tomatställning, och river upp buskarna – det är myyyycket nära.

…


Efterlängtad värme är på väg. Äntligen blir det så varmt att vi kan klaga på värmen igen. Givetvis kommer folk vara missnöjda… då oxå. Det gör att jag känner mig lite mer nöjd. Känner mig tillfreds med att ha fått ut alla plant i trädgården,. utom chilin på 1,5 meter. Den ska ut i morron. Badkaret är som tidigare sagt, borta ur lägenheten. Nu har jag mer yta. Kunde knappt röra mig där inne förut. Lättare att hålla rent också. Torkar ju in princip golvet varje gång jag duschat (skrapa först, sen torrtorka med sån där vad det nu heter mopp, fast platt.

Mina Allium har börjat spreta ut i mitt lilla stenbelagda blomland. Höga och stolta, med stora lila bollar på toppen. En solboll har fått knopp oxå, men bolltisteln vet jag inte om den vägrar blomma efter omild behandling (kyla). Stoppade ner bondbönor, och Carolabönor där mina utsatta bönor blev utsatta av blåst och ser ut att ha vissnat. Men kanske rötterna lever, o de tar sig. Potatis har 70 % tittat upp. Löken frodas, och purjon börjar nu växa, istället för att överleva blåst o kyla. Morötterna, den ena sorten, har kommit upp 1 cm, och jag har rensat mellan raderna. Det stora blomlandet, som Staffan, Björn och jag sått, kommer bli spektakulärt i år tror jag.

Adam öppnade sitt nya café Kaffesmak, igår, och jag var dit i morse. Det var fantastiskt. Här en bild på uteplatsen. Inne är det än finare. Jag fick inte tid att fota. Folk är lyriska över både miljön och det de ätit , så långt jag hört. Här hemma är min utsiktsplats tillgänglig igen (förut tomatplantor som var i vägen). Det är underbart. Min nya bokhylla är underbar, böckerna i den är underbara. Att läsa, har blivit en vana nu. Att läsa ALLT, har blivit en motto. Speciellt det som etablissemanget säger åt oss att inte läsa. Jag är nöjd med tidningen Epoch times. Jag finner vissa artiklar mer intressanta än andra. Och jag håller med om visst, och inte om annat. Men framförallt är upplevelsen att det inte uteblir massor av nyhetsrapportering, pga politisk styrning och censur.

Svartvinbärsbuskarna jag rensade ur, och gallrade bland i fjol, doftar ljuvligt när man går förbi dem, på väg till mina lotter. Och jag har börjat läsa ur boken jag beställde via biblioteket, Edward Dowds ”Dödsorsak okänd” En bok där alla källor är redovisade, genom i detta fall QR-kod. Det är skrämmande läsning, än mer för de som vägrar ta till sig något annat än den officiella linjen. Sanningen kommer alltid fram till slut, hur mycket folk än censurerar och blundar. Och sanningen förblir sanningen! Man kan likt majoriteten avfärda boken, och all liknande information, utan att ha läst och tagit del av det. Eller så kan man ta del av det, och efter det bilda sig en uppfattning.

Med tanke på hur folk reagerar, beter sig, och tystnar, är mina förhoppningar mycket små, om upplysning inom någon nära framtid. Folk vill inte veta!
I can only hope, that some day you will join us, with love, truth, transparent society, freedom of speech !
I hope – Och jag fortsätter jobba för att ni ska välja det.

However much you deny the truth, the truth goes on existing

Det är 14,9 grader ute, kl 22.30, ikväll, lördag 10 juni. Lufttrycket visar 1022 hPa, vilket är det samma som högtryck. Och luftfuktigheten är 38 %. Ulf Lundells vardagar III, ligger och väntar på mig på det vita hängbordet inköpt på loppis, bredvid hängstolen, som kvällslitteratur, till en espresso.

…
Sitter i mobilkö … tröttsamt, 19 minuter kö nu, bra pengar för Telia ?suck, suck och trippelsuck..hur mycket tid i livet sitter vi med så¨n här jävla skit???!! Äh jag lägger på, jag litar på min uppfattning av det där jävla bankkontouppgifterna som DOM har strulat till. Tänk om det bara använts kontanter istället? Va smidigt allt skulle varit. Jävla sjukt med det kontantfria samhället.

I väntans frustration, tryckte jag på ”ett” (Tryck ett om du vill bli uppringd) och insåg att jag då under den korta tiden är sårbar för att nån annan bluffmakare ringer upp och säger sig vara Nordea.
– ”ja men om du bara ger mig dina kontouppgifter ska vi lösa det här”
Föreställer jag mig att den uppringande professionella hjälpsamma rösten säger.

Nix – sa jag till mig själv, och svarade inte. Kollade numret sen, och enligt Hitta.se, så var det Nordea, men inte det nummer jag ringde upp på. Fan va lätt det varit med kontantsamhället!! Nu lever vi snarare i tant-&-hensamhället. Nä jag svarar fan inte! Och jag skulle ev behöva gå till vårdcentralen oxå… men jag litar inte på vården. Och det är faktiskt on them. – Även om det i förlängningen skulle innebära att jag missar ev hjälp de ev skulle kunnat ge.

Nu när Lidl och bankerna strulade till det för nån vecka sen, så jag spärrade mitt kort, och fick ett nytt. Så blev jag först tvungen att registrera om mina uppgifter till autogiro till Spotify. Och så skaffade jag Lidl plus för att kunna se mina inköp där i appen. Och jag har suttit i telefonköer, och suttit vid datorn och fyllt i obegripliga formulär, med fel lösenord, och fel inloggningsnamn hela tiden. DRA ÅT HELVETE!!!!! Undrar som sagt hur mycket tid i livet sitter vi med så¨n här jävla skit??? Så för att slippa mer strul med hur dåliga DOM är på bokföra digitala siffror, så måste jag ägna ännu mer tid och strul med formulär som inte går att fylla i.

Nä nu går jag ut o ger konstgjord andning till mina plantor som var ute i plus 2 grader inatt – jävla digitalsamhälle. Jag vakade ända till 05.30 natten som var förresten. Kuk-väder!

…
Var orolig inatt. Vaknade till, gick ut vid fem-tiden, för o kolla tomaterna i kylan. Det var 3 grader kallare än de förutspått. Osså ligger det o gnager andra saker i själen. Somnade om, sov till 9, hade börjat blåsa … igen. Men snart är det äntligen så varmt att vi får klaga på värmen igen, redan på söndag, 28 grader. Och snart blir det mörkare igen, om bara knappt två veckor. Onsdag 21a Juni. Och sen dör vi. Ja så småningom alltså … allihopa, utan undantag, rik som fattig, ovaccinerad som vaccinerad, klok som dum. några kanske tidiga pga sina karaktärsdrag… men dör gör vi. Vill bara påminna om det, om och om igen, eftersom den rädslan är drivande för kollektiv masshysteri.

Nä men tomatplantorna såg okej ut. Det är mer än man kan säga om bönorna, Blue Hilda och Borlottabönan, eller den Irénska bönan som jag och plant-tanten kallar den. Den gillar inte vind. Får se om nån av dem tar sig. Vaxbönor ville inte komma upp. Sådde nya igår tror jag det var. Täckt tomater för sista natten troligtvis, ska bli 5 plus inatt men skulle varit 9 förra natten då var det 6. Det är inga garanter eller nån exakt vetenskap det här med odling. Enligt mig är några ingredienser nödvändiga för god skörd:

* Hårt arbete
* intresse
*”Ampes” över det man odlar (bry sig, oroa sig)
* Läsa, lyssna, prova
* Och en god portion tur, med väder, djur, och människor

Jag och vaktmästaren kastade ut mitt badkar idag. Eller snarare bar ut det. Jag hjälpte honom bära bänk. Han var utan kollega idag. Han är ganska schysst ändå vaktis. Några idioter, den dagliga dosen, har man ju stött på idag. Men ingen överdos av idioter. Men jag är fortfarande lite instabil, och mer påverkbar än normalt. De e bara att fortsätta ta hand om sig, vara god när det behövs, vara hård, tuff, och kanske mer än så om det behövs. Världen är ingen skyddad verkstad. Vaktis hade oxå stött på några idioter, han var mer än måttligt less på förstörelsen. Jag premiärduschade i ”nya” duschen, det blev kanoners, som de säger här i Norrland.

Rensat runt solrosorna åt Björn. Planterat om skott till trädgårdshallon, vattnat gemensamma blomlandet. Fick vitkål av Björn härom dagen, och ett presentkort. tack ! Vad sen? Jo det ska sättas ut chili, gurka och squash nu när värmen kommer. Gav bort två broccoli och två grönkål till Fröken Horn. Ibland fungerar det bra, Ibland skaver det mellan människor.. i allehanda sammanhang. Det är livet antar jag. Jag kan acceptera lite skav, men inte att kuva och slita ner mig. Nån måtta får det faktiskt vara, och lite respekt får man faktiskt utkräva.

Idag har den kommit till bibblan, boken ”Dödsorsak okänd” av Edward Dowd. Ska bli intressant att läsa den. Biblioteket ska ändå ha eloge för att de till slut tog hem den, och t o m sätter ut den i hyllorna. Det första mötet med bibliotekarien, om förfrågan, lät minst sagt tveksamt, på enligt mig väldigt märkliga grunder. Men nu har de levererat. Ska hämtas i morgon. Läste idag den oerhört intressanta tidskriften ”Åter” som jag har ett gäng nummer av. Och en Epoch Times damp ner i brevlådan. Ska snart besluta vilken typ av prenumeration jag ska ta.

Planerar för glasögoninköp…igen. Jag har på intet sätt misshandlat de nuvarande, men en hinna som ska skydda den är sliten, och blir jobbiga att titta igenom. Märkligt att det är skyddsbeläggningen som gör att de inte går att använda. Jag känner lukten av lurendrejeri igen. Och inte var det bättre hos förra optikern. Vi får se… de hotar med jättetunga glasögon om man väljer glas i glasögonen, med mitt synfel. Och hur ska jag kunna säga emot det ? Det är som att gå till tandläkaren och hen säger att jag har hål i en tand, och jag säger nej. Blir som svårt att föra i bevis. Bygger på 100 % tillit. Nåt som jag nu för tiden inte är så mycket för, av kända anledningar, och bittra erfarenheter.

Vindstilla och spegelblankt på älven nu 23.54. Jag ser silhuetten av vad jag bedömer vara en storskraks-hona, mot det spegelblanka älv-vattnet. 6,3 grader redan nu vid midnatt ??? Usch, ännu en orolig odlarnatt. 1020 hektopascal nu… och ändå svalt. Fattar inte det där. Högtryck på sommaren brukar vara varmt. Luften har väl inte hunnit värmas upp än. Squashen och gurkan, står inne i värmen än. men resten får bita i kylan. Vaknar väl mitt i natten igen.

02.25 natten till fredag 9:e Juni 2023
– (Japp, … eller rättare sagt somnade aldrig riktigt. När ena termometern är nere på + 2,9 plusgrader. och andra på 4,0. Har varit ner på lotterna nu och täckt över lite till med fiberduk… man måste va lite galen för att detta ska funka… o ändå ingen garanti – it is out of my hands now)

Men solen går upp 02.48, och kanske räddar mig

…
Två vändor på lotterna, mest vattning. Och en cykeltur på 5 mil. Och helt slut efteråt. Konditionen kan förbättras, jag ska iaf jobba på det. Borde kolla hälsan på hälsocentralen, men litar inte på vården längre. Det är ett problem… om jag blir sjuk. Men det kan lätt bli på det viset när man blåljuger hela befolkningar rätt i ansiktet.

Det regnar lätt ute, vindstilla. Jag går ut en sväng, bara för att det är så underbart väder, tar på mig regnjacka, fast det eg inte behövs, bara för mysfaktorn, att gå ut i kängor, shorts och gul regnjacka. Det är lite nostalgi i det… en sommarkväll med duggregn, helt vindstilla. Och folktomt, så när på en ung man med hatt och lustig gångstil. En hen!

Jag är något jag inte brukar vara, jag är besviken på folk. Jag har inte brukat vara det eftersom det innefattar förväntningar på människor. Förväntningar jag kanske inte har rätt att ha. Men dessa förväntningar har jag nog rätt att ha… att folk vore som människor, lite mer mänskliga, lite mer rakryggade, lite mer ifrågasättande, lite mer … människor. Men det är förväntningar som sällan infrias.

Under cykelturen, som var lite jobbigare än de jag minns i fjol, såg jag mycket blommor efter dikeskanten. Och insekter som smaskade på dess nektar. Jag har en helt annan respekt för alla livsformer nu för tiden. För att jag läser mycket och lär om hur viktiga alla små växter, och djur är för vår fortsatta existens. Och odlingen, nyfikenheten, ifrågasättandet, och vetgirigheten har lett mig till insikter om insekter, och globala sekter. Av allt jag lärt mig om naturen i praktiken och teorin, om den påstådda klimatkrisen, och arters utdöende, så är det nåt i klimat-narrativet som inte stämmer. Nåt som, precis som under nedstängningsåren, utelämnas, och tystas ner. Det är nästan lika tabu att ifrågasätta klimatkrisen, som det är att ifrågasätta massvaccinering och den ökade globala och nationella censuren. Och när det är nåt som tystas ner, när ett narrativ inte får ifrågasättas, finns det bara en sak att göra… IFRÅGASÄTTA DET!

Folk är så matade med detta klimat, och inga egentliga debatter hålls heller där, precis som det var med vaccinets skadeverkningar, och nyttan med NATO,får inte heller diskuteras offentligt. Och då är det propaganda. Och då är det inte demokrati och yttrandefrihet. Så matade att vi inte för en sekund funderar om det finns stora hål även i detta narrativ kring klimatet, precis som det blivit bevisat att det fanns kring Metoo och Vaccinet. Det jag lärt mig, och min undran är om inte miljöförstöringen, utsläppen av gifter, monokultur i jordbruket , kalhyggen arealer av åkrar som besprutas med gifter, och dödar ALLT liv, och lämnar öknar efter sig, är det som borde få FÖRSTA prio.

Varför hör ni knappt ett ord om detta? – Om det är en påskyndad klimatförändring, med människan som pådrivare, låter det sundare att börja i den änden. Om inte annat för att den globala makten, som äger vissa vetenskapsmän, säger att vi inte ska det. DET är ett tecken om något, på att vi måste driva dessa frågor… om nu inte det gått upp för er att det är en osmart idé att döda allt liv på jorden, som är beroende av varandra, och balansen mellan rovdjur, komplicerade levnadsmiljöer, där om man ändrar en enda sak, ändrar man allt. Men ni har inte fokus på detta… fast ni ser på nyheter, och lyssnar på ”vetenskapen” – har ni nån tanke om varför det är så?

En sak skulle kunna vara att samma ekonomiska krafter som snart äger allt och alla, inklusive läkemedels och vaccinindustrin… äger större delen av matproduktionen. Matproduktionen som skapar dessa öknar med hjälp av besprutning och gifter. Har ni aldrig tänkt på att de klimatförändringar som ev sker, kanske I FÖRSTA HAND, kommer sig av det?

Nä varför skulle ni tänka på det?
Varför skulle ni tänka över huvud taget?Lämna över det ”till experter” och ”vetenskap” det har ju gått bra hittills?

Jag tror jag går ut i regnet igen

Jag har utplanterings-ångest. Dvs när en lång stress av att sköta om saker kommer ut och blir sårbara för väder, djur och människor. Och nu kommer en mindre arbetsam period, och jag har fått levnadsutrymme i lägenheten… då kommer känslor fram som man trängt undan. Hädde över fiberduk på tomaterna igår… den ska bort först på fredag, som är sista kalla natten… (4 grader)

Nu dricker jag kaffe o äter gröt. Det är speciellt sådana tillfällen, när man är stressad eller har inre oro som man ska ta hand om sig. Sen ska jag ner och bli rofylld över det arbete jag gjort. Nu blir det en period av underhåll, fram till skörden. Rensa ogräs, vattna, luckra, gödsla… och njuta. Min växtbelysning avstängd nu. Växterna är ju ute. Fick en monsterräkning på el nu senast, trots att kyl o frys är avstängd. Den startas i mitten Juli kanske.

Jag har rädsla… det är en mänsklig egenskap/känsla , som initialt tjänade människan väl, när den varnade för omedelbara faror. När vi var människor, fanns bara omedelbara faror att skydda sig mot, nu upptas hjärna, hjärta och kropp av ett skyddssystem som är outdated, eftersom vi inte är människor i den benämningen längre, och inte har mänskliga faror att värja sig mot. Och då äter rädslorna upp oss inifrån, över oro vi inte kan påverka. När vi var människor, kunde vi undvika verkliga faror, som en orm, som en björn med ungar, som en vattenfors. Den typen av faror är vad våra mänskliga känslor är utrustade för, inte dagens faror, som inte går att se, och om vi drabbas av dem, oftast inte går att försvara sig mot. Så som lögner, förtal, överstatlighet, mediciner som dödar, skvaller, cancer, och sist men inte minst idioter. Det verkar som det pågår en outtalad idioti-pandemi.

Jag har traumatiska upplevelser från tidigare liv, upprepade sådana, som mitt varningssystem, via rädsla vill varna mig för. Men min hjärna vet att jag inte kan förebygga det hotet av idioter, skvaller, anklagelser, förtal. Ergo, finns inget jag kan göra för att undvika och försvara mig mot dylika attacker, som är vardagsmat i vår omänskliga värld. På tiden då orm och björn var potentiella hot, då vi var människor, så behövde man vara vaksam, men farorna var verkliga. Nu är de overkliga.

Vaknade inatt iskall, efter mardröm, som tog tid att somna om ifrån. Mitt varningssystem var igång, nu när jag kunnat slappna av nån dag, med organiserad lägenhet, utan att ha en djungel av plant. Om oro är befogad eller inte ? Ja det beror ju på hur man ser det. Julian Assange t ex, är ju oskyldig till brott, men har varit frihetsberövad över ett decennium av de ”goda” krafterna. Samma krafter som utlöste pandemin, och stängde ner världen, och tvingade på folk ett obeprövad experimentellt vaccin över hela världen, med följder som de inte vill att vi ska gräva i. Han har ju rent mjöl i påsen, och det räckte inte för honom. Han blev ett hot mot världens mäktigaste militärmakt, USA. Det är inte jag. Men jag är ett hot mot folk som utövar makt i den lilla världen, här omkring oss, med hjälp av lögner och skvaller. Människor vars egen otillräcklighet kompenseras genom att trycka ned andra, ljuga om andra, hitta på negativt skvaller om andra, osant skvaller, förstärkt skvaller, illasinnat skvaller.

Man ska inte bry sig om skvaller, säger många. Det kan vara sunt. Men det kan oxå vara osunt, om skvallret/lögnerna till slut etablerar sig som en verklighet för alla i ens omgivning. Så som var och är fallet med sanningen och osanningen kring massvaccineringen, nedstängning, nya totalitära lagar i sk västerländska demokratier likt Sverige. De flesta valde att inte bry sig… göra som tillsagda. Tusentals betalar idag i Sverige med sin hälsa. Och troligtvis finns många av dem inte kvar. Vi får inte veta, för det får inte pratas om, inte forskas kring… och det är så djupt infört i vårt samhälle, att biblioteket tvekar att låna ut böcker i ämnet som vill utreda hur det ligger till.

Det finns inga debatter längre. Debattpanelerna fylls av folk som tycker likadant, som tycker som den absoluta globala, icke demokratiskt tillsatta makten beordrar oss att tycka. T ex Nato.

Så man kan väl iofs hävda att det är osunt att oroa sig över det som man ändå inte kan påverka. Men det är även osunt, det visar ju mer än halva Sveriges befolkning i sitt beteende och dyrkan för auktoriteter. Jag måste ju efter att ha ventilerat min oro, naturligtvis skaka av mig, och fortsätta leva, inte fastna i oron. Men att be mig sluta oroa mig, är att be mig sluta bry mig. Och det kommer jag aldrig att göra. Allt för många har redan slutat bry sig.

Jag är inte i första hand rädd för att dö, det vet jag kommer ske. Jag går inte omkring och oroar mig mest över att bli sjuk, även om det sker, och inte är så konstigt med tanke på hur vi dagligen skräms till den oron genom myndigheters och medicinbolagens ”information”. Jag oroar mig mest för VÅR frihet, och för min frihet, att röra oss fritt, tänka fritt, yttra oss fritt. Något som tyvärr de flesta redan resignerat inför. DET oroar mig.

Nu ska jag bry mig om mina tomater. Kära medborgare, försök vara människa idag. Det ska jag försöka iaf.