Månad: maj 2023

…
Jag kliver upp mitt i natten, kan inte sova, har lite slem kvar i halsen efter förkylningen jag fick nästan exakt för en vecka sedan. Det torde väl vara gubbslem, antar jag. Värmer en kopp hett vatten, och tittar i kylskåpet efter den söta blå honungsburken, med ett rep som handtag, som jag köpte på loppis, som jag fyllt med honung köpt lokalt, utav Mutrålyckan, med Åsa som Ombud. Och inser att den börjar ta slut. Det brukar finnas att köpa lokal honung på Höstmarknaden. Om inte Multrålyckans, så Tomas Eklund i Undrom, som för övrigt har varit/är engagerad i samma politiska parti, som jag oftast behagat rösta för. Lokalt sett har jag dessutom tyckt bra om personerna i det partiet. T ex Sebastian Nygren, Thorsten Laxvik, Bredbandsbullerbyar…. m fl. Men saken är den, att mitt mind set, nu för tiden är att inte få panik över att något är slut i kylskåpet, t ex lokalt producerad honung, gäller de flesta matvaror. … nu för tiden… för egen del. Men så är det inte för de flesta tror jag. ”Jag brukar alltid köpa kronärtskocka från bortre Långtbortistan, och jag SKA HA jordärtskocka från bortre Långtbortisstan, för det är den jag tycker om” – är troligtvis en mer vanlig mind set, när det gäller svensk och västerländskt konsumtion.

Som litet barn, när man först kommer i kontakt med politik, ter det sig märkligt och simpelt. Röd eller blå fanns det då. ”Rösta på Gösta” (Moderaternas dock mindre framgångsrika partiledare) eller: ”Palme och Geijer, fin-fina-grejer”, eller ”Bohman till Månen enkel biljett”. Som barn ter sig allt det där märkligt, och enkelt. likt att på en meny välja rätter, ska du välja färger, partier utifrån nån slags ,,, ja jag vet inte vad. Men känslan är inte långt ifrån den när du snackar fotboll eller hockey, och argumenterar för om Luleå eller Skellefteå AIK är bäst, alternativt IFK Göteborg eller Malmö ”iff iff”. Du ska in i ett lag, och det laget saka forma dina åsikter, istället för som det i verkligheten fungerar, att ett lag, t ex fotbollslag är bara framgångsrikt, om du har spelar med olika kvaliteter, utifrån arbetsuppgifter och position. Och ett lag FÖRBLIR bara starkt, om det kommer in nya idéer, nya spelare, spelare med snabbhet, teknik, och hunger.

Förbryllande minst sagt, men glasklart och enkel!?

Upplevelsen att jag som en människa, man och individ ha utvecklats inombords under rejält utsatta familjära förhållanden, i en värld som bara tedde sig allt galnare, och i en värld där mannens status som människa är under avveckling och under ständig attack. … upplevelsen är att det blivit mer komplicerat, inför ett folk som mestadels består av oerhört förenklade människor.

Men chansen att det mestadels är min UPPLEVELSE, och inte nödvändigtvis en objektiv analys utav världsordningen, är stor. Eftersom jag jämför med perceptionen från ett förtryckt, mentalt misshandlat barn, i en dysfunktionell familj, med när den samme gjort stora framsteg i sitt inre, för att i större utsträckning kunna se världen och människorna, och sig själv som den/de/det är.

Men det är inte alltid så lätt att leva, verka, kommunicera, ens för en tokig klok-bok som jag. Jag faller gärna….GÄRNA tillbaka till det jordnära, naturen, odlingen, vilket är det enda jag förstår och begriper mig på, någorlunda. Åtminstone det enda som för mig make sence – i livet. Just nu, organiserad kaos, i ”barnkammaren” vid fönstret, under växtbelysningen. Både de och jag längtar ut till sommaren, och den stora, stora växtlampan, på himlen. Och då är det inte heller lätt. Då ska jag samsas med insekter, fåglar och homo sapiens runt och i mina odlingar. Nå, det får gå, för sen blir det höst, och med lite tur kan jag då köpa lite mer av Multrålyckans lokala honung. På tal om lokalt… så har jag vid några tillfällen haft turen att komma över hyfsat lokalt värpta ägg. Från Kramfors. Sånt glädjer mig ända in i själen när det går. Allt känns rätt med lokalt odlad och producerad mat. Det är inte, eller borde inte vara en politisk hållning, det borde vara en självklarhet för alla partier och politiker- men så är inte fallet. Men att frakta mat världen runt, som går satt producera inom några mils avstånd, eller inom 150 meters avstånd – ÄR VANSINNE!! ”men det får man väl inte säga i det här jävla landet.”

Och då knyter vi väl ihop rubriksättningen till detta inlägg då. Den frasen, ”men det får man väl inte säga i det här jävla landet.” var en flitigt använd fras, från i synnerhet ”invandringskritiska Svärjevänner”, i utfall av ilska över att DÅ, inte deras fördomar och rasism, föll i god jord, utan stötte på patrull, motargument, och debatt. Jag var en av de som argumenterade EMOT allt som var fördummande, generaliserande, främlingsfientligt och rasistiskt. mest för att ”It’s the right thing to do” Och för att jag inte gillar fördummande och generaliseringar. Och DÅ, var ett av n´mina mothugg till den frasen, att de faktiskt FICK säga det de påstod att de inte fick säga. Vad de egentligen hade kunnat hävda utan att göra sig dummare än de var/är, var /är att ”men det får man väl inte säga i det här jävla landet. utan att nån säger emot”
Dessvärre har detta med Åsiktskorridorer och Politiskt korrekthet och i förlängningen tystnadskultur och censur drabbats världen och Sverige på riktigt. Men det är inte de rasistiska och främlingsfientliga krafterna som idag hålls tillbaka. De sitter nämligen i regeringsställning, och backas upp av det största oppositionspartiet Socialdemokraterna.

Närt man märker att komiker censurerar sig själva, när det finns områden som man inte enligt det politiskt´t korrekta skämta om, för då blir man i det närmaste excommunicated, då är det fara och färde med demokrati, yttrandefrihet och transparens. När man märker att inga egentliga debatter längre hålls i public service eller ens reklamfinansierad TV, då är det fara och färde. När granskande journalister är en utrotningshotad art, ty de har blivit köpta, då är det fara och färde. När parlamentariker i England blir uteslutna ur sitt parti, och HELA parlamentet lämnar salen, då han på uppdrag av folket talar för transparens och upplysning kring vaccinskadorna… DÅ ÄR DET FARA OCH FÄRDE. När INGEN sådan debatt hållits i NÅGON svensk media, då är det fara och färde. När man inte längre kan påstå att en flicka inte är en pojke utan att undvika att var känslokall och oempatisk… då är det fara och färde – Men det får man väl inte säga i det här jävla landet!!!

Men under Lockdowns och efterspelet som fortfarande pågår, finns det faktiskt saker du inte får säga. Och under Metoo, och efterspelet, finns det faktiskt saker du inte får säga. Och med det menar jag att det censureras FRISKT och från den centrala makten, Media, Sociala medier, regering, riksdag, press, Läkemedelsföretag och myndigheter, och nästan ingen tycks tycka att det är oroväckande. DET SKER NU, avvecklingen av det vi trodde var en representativ demokrati, med transparens och yttrandefrihet som honnörsord. Men det får man väl inte säga i det här jävla landet!!!

Konungen är slut – Men det får man väl inte säga i det här jävla landet!!!… nä just … honungen var slut. inte konungen. Apropå konungen, så har en Ärkebiskop, samtidigt som denna dystopiska globala tyranni håller på satt genomföras, med edert applåderande från första parkett… samtidigt så har en ärkebiskop i England i samband med Storbritanniens nye kungs kröning, gått ut och uppmanat folk att svära sin trohet till den nye kungen. The Queen is dead, long live the spring!

…
Leva, eller existera?
Dö, utan att levt?
Men aldrig levt utan att ha dött!

Det slår mig att solen som värmer min nacke nu när jag vandrar iväg på café Petter, en tidig morgon i början av maj, 2023, är samma sol, som värmde min nacke när jag bara några år gammal, kanske 7-8 år, vandrade barfota i de mjuka lena hjulspåren längs Gumåsvägen, i Kramfors på 70-talet. På väg till Åsa Åsanders bageri på Bergomsvägen. Där vi köpte Sockerbulle/krämbulle för en krona.

Jag återkommer då och då till dessa funderingar. De är verkligen värda att ge några minuters eftertanke. Initialt kommer jag då att tänka på orden Morgan Freeman, reciterar i inledningen av den briljanta filmen, ”The bucket list”:

”Edward Perriman Cole dog i maj, det var en söndagseftermiddag, och det var inte ett moln på himlen. Det är svårt att förstå summan av en persons liv. Viss säger att den mäts genom de som lever kvar. Vissa säger att den mäts i tro, andra att den mäts i kärlek. Några säger att livet inte har nån mening alls. Jag ? – Jag tror att man mäter sig själv genom dom som mäter sig efter dig. Men vad jag kan säga med säkerhet, hur man än mäter levde* Edward Cole mer de sista dagarna på jorden, än de flesta klarar av under en livstid. Jag vet att när han dog, så var hans ögon stängda, och hans hjärta öppet”

Det var introduktionen, till den fantastiska filmen med Jack Nickolson och Morgan Freeman i huvudrollerna, vilken jag sett om och om igen, trots att den handlar om cancer och död. Eller gör den det? Jag tänker att den handlar om vänskap, och liv. Det finns så klart många fantastiska citat ur den filmen, en del mindre djupsinniga likt:

Edward Cole : Three things to remember when you get older: never pass up a bathroom, never waste a hard-on, and never trust a fart.

Jag satte en asterisk, i det första grå fältet, som kan förändra hela resonemanget, beroende på hur du tolkar det engelska ordet ”lived”, och hur du översätter det, i detta sammanhanget. Översättaren översatte det faktisk till ”upplevde”, vilket gör en enorm skillnad till översättningen, levde i det sammanhanget.- Eftersom Edward Cole var stenrik, och kunde göra precis vad han ville utifrån ekonomiska möjligheter. Bl a hade han ju med sig en prostituerad kvinna med sig på sitt privatplan, alternativt en flygvärdinna som blev tillfälligt prostituerad utifrån en för henne oemotståndlig summa från en snuskigt rik man. All moral tycks ha ett pris, för de flesta. Och de flesta själar tycks vara till salu om nöden är tillräckligt stor, eller frestelsen.

Så jag reagerade till en början kring Freemans introduktions-tal till filmen, … reagerade över att jag inte håller med om att man lever MER, om man gör många saker för mycket pengar. Men översätter man ordet ”lived” till ”upplevde”, ja då är det kanske närmare sanningen. Men fortfarande, enligt mig, är det bara kvantiteten som överträffas den vanlige människans upplevelser, inte nödvändigtvis kvaliteten. En människa som under samma tidsperiod sitter ute på fjället sina sista månader, tystnaden kan vara befrielse, och en plåga, beroende på frid eller oro invärtes och har funnit frid i sitt liv. Eller en som sina sista dagar ägnar sig åt att förbättra någon annan människas liv, en ung människas liv, lindra en lidande människas plågor… kanske överträffar alla resor och upplevelser Edward Cole gjorde i filmen, och definitivt, avsugningen de insinuerade att han köpte sig för snuskigt mycket pengar.

Alla mynt har två sidor. Drömmen om att skaffa sig fuck-off-capital, har även jag drömt vid tillfällig svaghet. Att kunna be folk att dra åt helvete på ett fint sätt, bara för att man kan köpa sig fri från deras påverkan. Chefer t ex. Baksidan på det myntet, kan vara, och är oftast det att den makten, möjligheten förändrar de flesta människors karaktär, ödmjukhet, respekt för människor. Förändrar en till en människa åtminstone jag inte önskar bli. Så nog finns det fördelar med att inte vara rik nog.

Själv, har jag en egen devis ang meningen med livet, som jag kommit fram till utifrån mitt eget liv, men även utifrån varför vilda djur aldrig är deprimerade:

När livet upphör vara en kamp, förlorar det sin mening/_{Kai Tomas tvivlaren, Lundin}

Numer väljer jag TV-program med större omsorg än tidigare, och det mesta väljs bort. Och den käraste knappen är avstängningsknappen, som genererar tystnad* Men det finns guldkorn, så som Där ingen trodde att någon kunde bo” Närheten till naturen, det hårda fysiska, men fridfulla, meningsfulla

En episod ur det Norska programmet Gifta, med Birger och Borghild i Norge – gjorde mig varm invärtes. När de varit gifta i 12 år, och ställer frågor till varann. Två individer, sammankopplade, respekt, kärlek. Inte utan att jag för ovanlighetens skull blir lite avis. Men den situationen återspeglar oxå, vad det innebär att leva, enligt mitt sätt att se på det.

…
Bubblare
När man vågar gå utanför sin bubbla, sin informationsbubbla, sin bekantskapsbubbla, sina sociala sammanhang, kan det få olika utfall för ens känslor och framtida val, beroende på om sinnet är öppet, eller självcensuren påslagen. Personligen har jag förstått, att nästan ingen slår av självcensuren, eller byter social miljö, frivilligt, eftersom de flesta upplever och tror att bekvämligheten i att vara kvar, är större än vinsten man kan få av att bryta mönster hos sig själv. Mao, är KRIS, personlig kris, ett av de få tillfällen som fönster till övriga världen öppnas, eftersom du tvingas till förändring. ”Det finns en trygghet i varje helvete” sa min kloka Moster Maggan. Dock kan kris, personlig kris även leda till fortsatt insnöad bubbla, och snäv informationsbas, i ÄN värre tappning, om man inte är vaken och ifrågasättande. T ex kan sektliknande politiska, religiösa eller föreningar/företag ta din själ i besittning, om du tillåter dem, när du känner dig svag, bräcklig och söker efter tillhörighet och stöd. I det tillfället kan många av oss vara som en nyfödd Gnukalv på savannen…. ett lätt byte!

Språk är makt
Språk är makt, kunskap är makt. Språket är idag ett minfält, fullt av fällor märker jag , som brukar språk med respekt, och kritiska ögon. Eftersom ord används i propaganda, ord används i reklam (propaganda) ord används som vapen, inte för att informera, utan för att övertyga eller hjärntvätta. Ett minfält. Hur du än skriver, eller läser, så finns det fullt med laddade ord, som kan brisera i ditt eget ansikte, och slå tillbaka mot ditt eget argument, eller användas mot dig för att avväpna allt du säger i övrigt. Ett litet felkliv i ord, eller en briserad ordfälla, kan ta ifrån dig all trovärdighet i alla ämnen, medan galningar, despotiska makthavare sitter kvar med fullt förtroende. Ord som är labila… ett ord jag använde i inledande stycket, ”sekt”, är ett sådant ord. Ord som i bästa fall är mångbottnade, och att det finns utrymme för att diskutera dess innebörd, men i värsta fall förblir kontaminerade av propaganda, och i folkets öron och ögon, kommit att betyda något helt annat, och därmed blir oanvändbara i dess ursprungliga betydelse.

Ords föränderlighet
Så problemet, eller rättare sagt en betydande del av problemet är att definitionen av ord aldrig kan, och aldrig får bli absolut, aldrig får ristas in i sten, aldrig får bli för evigt så. Så själva definieringens kärnproblem, ÄR att den å ena sidan MÅSTE få vara föränderlig, OCH tolkningsbar, samtidigt som en gemensam definition av ord, underlättar förståelse av ord, vilket är enda sättet att kommunicera, om man talar ”samma språk” det vill säga. Alltså samma språk, i den betydelsen att man förstår vad vi säger. Annars uppstår ingen kommunikation, utan bara munhuggning och skyttegravskrig. Det är alltså paradoxalt kan man säga.

Epoch
Så om jag återknyter till min ny-prenumeration av tidningen Epoch Times, vilken av main stream media, och google sökmotorn varnas för, som Högerextrem, och finansieras och inspireras av en Kinesisk religiös ”sekt”, samt Pro-trump-artiklar, så förstår man lätt hur ordet ”sekt” kan avskräcka ”vanligt hederligt Aftonbladet-läsande folk”från att ens vidröra tidningen Epoch Times ens med handskar, samt OM man tittar i den, kan man redan vara så förprogrammerat skeptisk, att man till skillnad från den tidning där man accepterar det mesta, plötsligt LETAR efter minsta tecken på ”högerextrema” åsikter, eller Pro-Trump, artiklar, eller Falun-Gong-influenser. Dessa kommer självklart hittas, om man letar efter dessa. Och självcensuren slår till, man dissar tidningen, och stänger ett helt spektra av oliktänkande synvinklar, och blir kvar i sin egen ”informationsbubbla” – Självcensuren funkar alltså ofta även om den nye skeptiske läsaren faktiskt ”prövar läsa den, eftersom man på förhand bestämt sig för vad den är, eftersom Google, Aftonbladet och ETC ´med flera ”varnat för den.

Färdigpaketerade åsikter
Utifrån invaggad trygghet i sin egen livsstil, och de åsikter man högst troligt bara köpt osett av någon annan, är alltså oftast egentligen färdigpaketerade åsikter. Och i ett paketpris, dvs ett gäng åsikter följer med, som du förväntas tycka, om du röstar på S. Likaså med SD, V, M och ALLA partier. Likt får, som vallas in i olika fickor.

Är du vänster i fördelningsfrågor förväntas du även vara feminist, Är du SD, förväntas du tycka illa om invandrare, men även vara nationalistiskt inriktad och emot allt vad etablissemanget innebär, trots det faktum att iom att det partiet växt, så har ”DE BLIVIT, EN DEL AV ETABLISSEMANGET. Är du Moderat, förväntas du vilja ha skattesänkning, OCH hårdare straff …. etc etc ….

Stämpling
Ergo, det är givet att den media, som en majoritet litar på idag, som vi kallar för Main Stream Media, och är alla ägda av samma politiska och finansiella krafter – kommer försöka marginalisera, och göra karaktärsmord på ALLA som anses vara ett hot mot den GLOBALA makt Main strem media har uppnått. T ex genom att stämpla Epoch Times som högerextrem, och sektrörelse.

En förbjuden rörelse
På samma sätt som Kinas kommunistiska regim, förbjudit och förföljer rörelsen Falun Gong, som förknippas med Epoch Times, av de enkla anledningen att den växte i antal sympatisörer, och Kinas totalitära regeringen icke vald av folket, såg dem som ett hot. Och när stora makter samarbetar och strider med varann, blir fiendes fiende, plötsligt en ”vän” (tillfälligt) Vilket innebär att plötsligt står många av västvärldens ”ledare” plötsligt på Kinas, totalitära regims sida. Det och att Kina har västvärlden i et ekonomisk grepp, som föranleder att väst gör avkall på demokrati, i den mån den nu existerat i verkligheten?

Medvetet satirisk
Inledningsvis, i rubriken nämnde jag Pughs och Stinas eventuella död. Jag uttrycker mig medvetet ironiskt, satiriskt där, för jag har ett och annat att säga om vår kulturs skräck för den egna döden, så till den milda grad, att vi kommit att förneka dess existens, och kommit att tro att vi på något jävla vis framdeles ska kunna undgå döden. Det framgick väldigt tydligt under den tid som den allsmäktiga unisona medierösten sade att det var kris och pandemi,. fast den egentligen hade mer gemensamt med en vanligt, något allvarligare säsongsinfluensa. Och hur fullkomligt galna människor blev gentemot andra människor under denna period. Och under nutid försöker tiga ihjäl detta faktum av mänsklig skampåle.

Snittålder
Snittålder för avlidna i Sverige var i princip den samma som när ingen pandemi fanns, även innan vaccinering. Faktum är att nu en lång tid efter det att själva viruset påstås ha ebbat ut, så är det fler unga som dör, och väldigt många med ”dödsorsak okänd”, som main stream media kallade det. Nu har man istället övergått i media till att helt utelämna dödsorsak i media, när någon kändis 20-30-40-50-60-70-årsåldern dör. Om man vill kan man inbilla sig att man gör det av respekt för den döde och dennes familj? Om man tror det, så är det någonting som plötsligt uppstod EFTER det att de som påstod ha dött MED covid, upphörde. Den respekten fanns inte alls då, varenda kändis som påstods dött MED covid under den perioden, blaffades upp med stora rubriker, och I SYNNERHET om personen som dog skulle råka vara ovaccinerad. T ex var det ett par bodybildande tvillingar som var emot som påstods ha dött, med covid, inte av covid, som närapå hängdes ut som brottslingar i vanlig media och i sociala medier, likt som om allmänheten hade tillgång till att gå och pissa på deras gravstenar. Igor och Grischka Bogdanov.

”Dödsorsak okänd”
Pugh Rogerfeldts dödsorsak stod inte, ej heller Stina Rautelins dödsorsak. Men med tanke på hur media betett sig tidigare, faller alternativet ”respekt för de döda och de dödas familj” som orsak till tystnaden kring orsak … BORT. Innan den påstådda pandemin, gjorde man i pressen så, enkom om självmord förelåg.

Det ger anledning att fundera kring varför det är så? Och gör man det, är man en konspirationsteoretiker, bara så att ni vet och förstår det. Jag ÄR en konspirationsteoretiker, och är stolt över detta. För om inga konspirationsteoretiker funnes, avslöjas INGA konspirationer. Detta gör man och säger man för att man inte VILL att ni ska spekulera och fundera kring det. Annars hade man inte haft någon som helst anledning att marginalisera, och smutskasta människor som ställer relevanta frågor för att nå sanningen.

Det värsta som kan hända tycks vara att folk får reda på
Det man vill undvika till varje pris är att nån ens spekulerar kring om dödsfallen kan vara kopplade till experimentella Covid-vaccinet, som gavs till en halv värld, utan sedvanliga tester och godkännanden. Och man påstår att man noga undersöker möjligheten till vaccinskador och död. Men det gör man inte mycket, och i den mån det görs visar man inte gärna de nedslående resultaten.

Pugh och Stina, kan mycket väl ha dött av helt andra orsaker. Folk gjorde det INNAN vaccineringen oxå, men inte lika mycket unga i samma utsträckning, under rubriken ”dödsorsak okänd” (Som media slutade med eftersom de förstod hur det verkade) Inte ens det värsta vad gäller skvaller och mest oreglerade forumet ”Flashback” vågar ta i ämnet med handskar. Där spekulerar de i alla möjliga dödsorsaker, UTOM vaccinskador. EN person raljerar och ironiserar över hur snart någon ”foliehatt” på forumet skulle skylla dödsorsaken på vaccin. Ergo – slutsats. fråga om det skulle kunnat vara vaccin som bidrar till alla dessa dödsfall, med ”okänd dödsorsak” skulle kunna ha med vaccinet att göra – FÅR INTE STÄLLAS!
Folk är galna!

Döden, Döden
Vår panikartade rädsla för döden, är en av de stora bovarna i detta. Den andra är att vi utan att knappt märka det, är på väg in i en global diktatur, och blir mer upprörda över om grannjäveln sågar ner ett träd på SIN tomt, kastar en fimp på backen, än om vi överlåter överstatlig makt till WHO, ger vaccinbolagen frikort om deras vaccin dödar och skadar. Vilka fan är vi?????

Per Shapiro, intervjua nyligen två intressanta personer, som har poddcasten ”Death in garden”. Bäst är att lyssna på den, eller på Pers intervju.

Men de tar bl a upp, hur vi distanserat oss både från naturen, som en outtömlig källa att ösa ur, samt lever på ett sätt som förnekar döden, vilket båda leder till den katastrofala situation vi nu befinner oss i. Så frågan är, dog verkligen Pugh och Stina? Och av eller med vad ?

…
Nu är det Maj, tid för hopp om sommaren, och kärleken, och evigt ljus, och bara 7 veckor tills det börjar bli mörkare igen! Syrenen nere på lotterna knoppar, och mina pärlhyacinter där ner lyser på tillsammans med liljor, sippor och penséer. Och min Döds-Covid-19, med dödlig utgång för 8e gången, har övergått till mysförkylning, där slemmet i halsen kommer upp i klumpar, likt virus-och bakterie-lik, som nu kroppen gör sig av med efter att besegrat dem….

Jag välte ut en karta med kål-plant på golvet på morgonen. Antingen för att jag bor för trångt, eller för att jag har för mycket växter o plant, alternativt för att jag har en stor fet rumpa. Bara att välja! – Det bekom mig inte nämnvärt, eftersom jag har så mycket plant. Fast lite svider det ju… mest i klantighets-ångest.

Orkar fortfarande inte så mycket efter förkylni… eh f’låt Covid-dödsdomen. Men lite mer än härom dan då jag hasade mig upp till COOP, och blev omkörd av 5 rullator-kärringar. Och fick tvär-lägga mig en timme direkt av utmattning. men NU går jag dubbelt så fort, och bara en Rullatorkärring i gamla badhusbacken, är för snabb för mig. Jag tror hon har en el-cykel-motor på kärran sin. Nä får väl snörvla, och masa mig några dagar till, innan det blir några 2-mila-promenader. Finns de som har det värre, trots eller pga att de är besprutade. Men vad vet jag? Ingenting” Utom det jag ser hör och tänker.

Fått tillbaka lite av rösten, har saknat den. Jag har ju så fin röst tycker jag, som yppar så mycket kloka ord, som gör ont i öronen på de som inte gitter höra på. Ska börja läsa Epoch Times nu på morgonen – underbart, börjar med kultursidorna. Men först måste jag vila, så jag kan sprinta om rullatorkärringen med hjälpmotor i eftermiddag – Sköna Maj välkommen Till vår bygd igen!