Hej pappa – Ser fram emot att träffa dig igen


Tja ba pappa!
Längesen du hörde från mig, ännu längre sen jag hörde från dig. Sitter här med en kopp espresso på Valborgsmässoafton, och är väl troligtvis i riskzonen för att få magsår. Inte pga kaffet, men pga att jag har ont i magen av ilska. Tänka sig sexton år sen du lämnade in, mitt i natten, ganska högt upp, tror det var 4e våningen i ett tegelhus vid Kvarnbergsplan, Huddinge, Stockholm.

Jag vet inte om man kan vara uppgiven och fly förbannad samtidigt, troligtvis inte, men jag kastas däremellan. Det håller sakta men säkert på att gå riktigt åt fanders med mänskligheten, och för få ser det, precis som alla andra gånger det skett. Det har väl aldrig odelat riktigt varit nåt paradis, om man ska vara ärlig pappa, men ibland är det värre än ibland… och nu är vi på väg dit, väldigt fort. Och folk verkar vara tillfreds med det. Snackar du nåt med chiefen pappa ? Är han maktlös, eller är även han indignerad över sin skapelse? Finns han ens ? Har du ens kommit till himlen pappa ? Eller är du i Astrid Lindgrens Nangiala ? Om han är där… vad tycker han ? Tänker han att det är lika bra att människan förgör sig själv, och han får börja om från början igen? Och att nästa gång blir det inget nallande av kunskapens frukt i Lustgården?

Träffade en trevlig äldre man med nedsatt hörsel, nere på lotterna. Ove Sigvard Hansson hette tror jag. Både han och hans fru hade kräfta/cancer. Han hade haft sin i 20 år. Blommorna bredvid min lott kommer bra pappa, det är pärlhyacint, pingstliljor, Allium, vitsippor mm. Hemma ser ut som en djungel bland alla plant. Kan knappt röra mig. Längtar till att få ut planten på lotterna, men dröjer ännu 5 – 6 veckor.

Nä världen går åt helvete far… och jag hinner inte självdö troligtvis innan den gör det, jag får väl lida igenom skiten så gott det går. Ingen kan säga att jag inte försökte varna … men det skiter faktisk folk i. Det gör de kanske rätt i, ska kanske göra som resten se över mitt o pissa på så många jag kan innan jag dör, när stupet närmar sig?

Jag lever i fel tid. Fast det kanske alla tycker att det gjort. Jag Önskar jag fötts i en tid då det var svårt att leva, men enklare att leva. Om du fattar vad jag menar. Mer okomplicerat. Störta kungen, ta tillbaka min mark, odla på den, och skjuta de som försöker stjäla den från mig? – Nä jag raljerar far, men du fattar – jag är jävligt less på det här som är nu. Tystnaden hos ALLA jag känner i princip, är värst.

Jag sitter här och framför argument, letar fram diskussionsunderlag, försöker avslöja lögner och propaganda… egentligen bara för mig själv, för mina vänner vill inte veta … inte ens om de visste att en kärnvapenspets slog ner imorrn, och de hade möjligheten att fly … eller om de har möjligheten att hindra det från att ske om 5 år… inte ens då skulle folk reagera…. jag är less pappa


.. det ska bli trevligt att återse dig igen, men vet inte när, du får vänta. Jag hoppas på Körsbärsdalen i Nangiala, verkar inte va så mycket bevänt med ”himlen” och ”allsmäktig gud” Vad har Chiefen makt över egentligen? Jag slåss hellre mot Katla än den här skiten – See ya!