…
Jag har förirrat mig ut på den Österbottniska landsbygden, i Finland och bevittnat ett våldtäktsförsök, följt med på en vandring från den nedbrunna staden Vasa, till Helsingfors, och krigsintentioner med finska pojkarna för den Ryska Tsaren, som slutade i fältsjukan, och svält. Och året var 1852, och det var den 3 augusti. När de efter mycket sjukdom och utan att svingat sina sablar en enda gång, blivit beordrade att återvända hem till Finland, vart jag tvungen att stänga igen boken, för egen nattsömn. ”Lyser och lågar”, av Anna-Lena Lundberg. En bok som kostar på lite att läsa, för hjärta och själ… men det gör nästan alla böcker, men de ger tillbaka oxå.
Nu på morgonen kornmjölsgröt, och espresso. Det rinner i näsan, vet inte om det är bostadsmiljön, eller annan allergi. Vågar väl knappt nämna nåt till hyresvärden nu, när jag rättmätigt beklagat mig över buller i två månader. Sverige förlorade igår i EM-kval. Det grundläggande problemet enligt min skarpsynta analys var att motståndarna Belgien var bättre på att göra mål än Svenskarna. Lägger på några mandlar, pumpafrön, och äppelbitar på gröten, så den ej blir så torftig.
Vi lever i kristider nu, med de höga matpriserna, har jag läst i tidningarna. Folk har svårt att få det att gå ihop sägs det. Till och med dåligt med mat, sägs det. För egen del har jag lycksats köpa en hängstol för 3750 kr, och en kaffekvarn för 1500 kr, och det efter att jag varit mer eller mindre tvungen att köpa mig en begagnad mobil, sedan jag tappade den gamla i stengolvet. Jo förvisso har kontantförrådet sinat. Men jag har ätit mig mätt varje dag, och haft råd att fika nästan varje dag på café. Och jag tillhör då de som troligtvis inkomstmässigt har bland de allra sämsta i Sverige.
Samtidigt läser jag alltså om de unga flickorna/kvinnorna i Österbotten under 1850-talet, som går utan mat i dagar, och soldaterna som tvingas ut på fälttåg, och dör som flugor. Jo men jag tycker fortfarande, som jag skrev i inlägget före detta inlägg, att ICA-chefens uttalande är makabert, när de tjänar miljoner i bonusar under det att matpriserna höjs så att ett paket Bregott kostar nästan 80 kr. Och det ger inte miljardärer rätt att utnyttja folk, bara för att det var värre i Österbotten, Finland 1852. MEN…. samtidigt… så kan jag inte undgå att fundera över hur de som har 3 – 4 ggr mer än mig i inkomst, har det så svårt att de inte får ihop till mat? HUR LYCKAS DE??
Nä jag har nog mycket att lära om människorna i min samtid, fast jag nog gärna skulle slippa. Men jag måste… jag måste ha öppna ögon, öppet sinne och öppet hjärta… annars kan man lika gärna vara död… vilket många av människorna utifrån dessa kriterier väljer att vara… de flesta sku jag tro. Just läst färdigt ”Bevingad intelligens” om fåglars intelligens. Mycket forskningsterminologi. Lite tungläst ur den aspekten, men har lärt mig mycket. Lite om vissa fågelarters fiffighet, en del om människor genom forskningen och jämförelserna mellan människors och fåglars hjärnor. Men mest om FORSKNING, och hur forskning ska bedrivas. Med ständig debatt, oerhörd försiktighet till slutsatser, konstanta teser och teorier ist för ”fakta” och ”VETenskap” dvs inte som den gjorts nu under några år, iom den sk ”pandemin”.
Jag blir nästan lite illa till mods när jag läser om Kajs, Fi, och Bitt , från Österbotten, och han Sergeanten från Helsingfors. Det är ingen mys-pys-bok. Det är lidande, och det är svårigheter, men hjärta och omtanke, och hård verklighet. Men jag måste… jag måste ha öppna ögon, öppet sinne och öppet hjärta… annars kan man lika gärna vara död. Ja får alternera med vardagar 3 av Ulf Lundell, som är buttert lättläst.
Fick tacka nej till skidtur med Rolf N, idag… kanske överförsiktigt, då jag kände retningar i halsen, som kanske går över, över dagen. Men så blev det. Så nu ska jag i krisens tecken gå och fika på Petter. Caféägare ska ju oxå leva. Och fätsjukan slipper vi kanske. Vi kan hända dör i covid allihopa om jag går dit, men jag är skeptisk… fortfarande…. precis som förut, precis som alltid. Nå – vi ska nog dö allihop tids nog .- fram till dess är min plan att leva, ödmjukt, jordnära med öppna ögon, öppet sinne och öppet hjärta… vi får se hur det går med det?