…
VW
Detta inlägg, skulle utifrån rubriken kunna handla om min drömska kärlek till gamla modeller av VW-bubblor, beagle, och dessa fantastiskt vackra gamla folkabussar. Men det gör den inte… inte den här gången iaf.
Fungerer – fungerer icke
Inspirationen till detta inlägg, kommer delvis från när en finsk reporter intervjuar Per Shapiro, på folkets radio, kring journalism, men som vanligt mest från mitt eget fria… VÄLDIGT fria tänkande. Svårt att hålla tänkandet i styr alla gånger. Poppar upp idéer, nya tankar, nya sunda konspirationsteorier i mitt granskande, ifrågasättande, tvivlande huvud. Tankar om hur saker fungerar, människor fungerar, när människor INTE längre fungerar,. hur jag fungerar, när jag INTE fungerar… när jag inte funderar… ehh.. ha ha .. nä funderar gör jag nästan jämt.
Identitet och flock
Vi tycks vara, de allra flesta av oss oerhört identitetsorienterade, att söka en färdigt identitet, oftast byggd på vad du jobbar med, om du ”har någon” i ditt liv, och framförallt hur människor i din omgivning uppfattar dig. Detta är i sig väldigt intressant. Jag kan väl ganska omgående tänka att det skulle kunna vara relaterat till vårt flocktänkande, våra instinkter från ap-hjärnan i oss (utan att vara nedlåtande, men vi härstammar faktiskt troligtvis därifrån. Ja det är det eller att vi härstammar från Adam och Eva, och att mänskligheten utvecklades via incest och syskon-sex.) För den hjärnan säger oss, utifrån tusentals år av evolution, att utan vår flock klarar vi oss inte.
Min flock ?
Det ÄR förvisso så. Frågan är bara – vilka ingår i vår flock nu för tiden? I ett globalt , centralstyrt medielandskap, som bombarderar ut statlig propaganda, likadan propganda i alla västländer, och på sidan om det, alternativa-medier-djungeln? Vilka ingår i vår flock? Vilka ingår i MIN flock? Jag känner mig flocklös, och därmed identitetslös på ett vis, trots att jag bättre än någonsin vet vem JAG är, i mig själv, vad jag står för, vad jag känner och tänker… men i ett sammanhang, känner jag mig lite identitetslös. Hade jag varit en del av en egen familj, hade den känslan dämpats väsentligt, misstänker jag.
Facebook, ett av vår tids största gissel, och filter-bubblor?
Per Shapiro, Folkets Radio, frilansjournalist, har ju återkommande ställt sig frågan: ”När lämnar vi Facebook?” (Inkluderat i detta, måste även de andra liknande sociala bubblorna inkluderas, så som twitter, och … kanske Tik Tok, vet inte vad tik tok går ut på, men det är väl nåt tok) Det blev för mig, som är en tvivlande, granskande, ifrågasättande yttrandefrihetskämpe… ÖVERTYDLIGT vilken makt över halva jordens befolkning detta företag har, och hur detta företag i sin tur får påtryckningar av andra globalister som öppet proklamerar att de ämnar styra världen ”FÖR FOLKETS EGET BÄSTA” (Ja vart har man hört det nånstans förut!?)
På den tiden då vi ….
När starka, för att nästan påstå snudd på globala monopolistiska krafter gick ut och tog Facebook och Youtube i örat, för att de initialt under ”pandemin” inte censurerade bort det som av dessa maktens herrar och damer klassades som ”desinformation”, dvs alla som var kritiska till, eller ens ställde ifrågasättande frågor kring massvaccinering globalt, …. Youtube och Facebook, hörsammade dessa krafter, om de nu inte kanske rent utav är en del av dessa krafter, dessa maktstrukturer. Och censurerade bort all kritik till massvaccineringen. Detta tycktes folk i allmänhet vara rätt okej med. Och själv stod man i skamvrån och vrålade att vi kanske skulle fortsätta med de idéer vi en gång hade om yttrandefrihet, transparens och folkstyre (Ja det kallades demokrati, på den tiden)
Så allt blir som vanligt igen ???
Jag minns många av medborgarnas olika reaktioner under denna av globala makten skapade kriser… men om vi tar den som de valde, genom en rad omdefinieringar i olika globala institutioner, bland annat WHO, kalla för ”pandemi”. Omdefinieringar som en majoritet av världens västerländska befolkning nu har accepterat, tagit till sig, utan att ha förstått att de har förändrat sin uppfattning om vad en pandemi är. Och därmed även, utan att förstå det, tillåtit makten att ändra folkets, deras, människornas, medborgarnas uppfattning om gränserna för yttrandefrihet och demokrati,… ja ni minns ”folkstyre” som var tanken i begynnelsen.
Det går som en dans !! – Eller ?
En dansvän till mig, hon med den smala midjan, och lätta följsamma dansstilen, opponerade sig i begynnelsen mot mina ifrågasättanden, mitt tvivlande, innan även hon tystnade… både inför mig, och inför maktens propaganda. Hon sade vid tillfälle att hon tog vaccinet,och gör som de säger så det går över o vi får leva som vanligt igen. och gå ut och dansa och ha roligt. Vilket var prio ett för henne och miljoner andra om-vi-bara-ger-upp-vår-frihet-så-vi-får-tillbaka-vår-frihet-vaccinerade.
Det nya normala
Men ingenting kommer bli som vanligt igen, eftersom vi som folk på det stora hela kapitulerade inför totalitära krafter, och de allra flesta utan att ens förstå att man genom passivitet, faktiskt bidragit till det NYA NORMALA. I det nya normala ingår en reducerad, nästan tillintetgjort yttrandefrihet, en urholkad demokrati, en urholkad rörelsefrihet, inte bara för de som satte sig på tvären och bestämde över sin egen kropp (vaccinering) utan av för de som passivt godtog och löd. Fast de inte upplever det så.
Kassetbandsdans i strumplesten
Verkligheten att vi skulle bli fria, om vi bara gjorde som de sa, bara vi vaccinerade oss, utsatte medmänniskor för inhumana sociala påtryckningar, och rätade in oss i ledet – blev nu inte så på väldigt många plan Dansen i Ångermanland t ex, som var ett av hennes argument, är i döende fas, och håller på att övergå i nån slags jäkla bandspelar-dans, eller spotify-listor, på fritidsgårdar, i strumplästen. Anledningen? Det kommer inte tillräckligt många på danserna längre! Anledningen till det? Ja det kan bero på flera saker.
Går med på allt . det blir inte som vanligt igen
En av dem är definitivt att skräcken för beröring och smitta fortfarande lever kvar. Den fundamentalt oproportionerliga rädslan, baserad på världshistoriens mest intensiva och minst självkritiska propagandakampanj. En följd av det i sin tur, när dessa globala krafter i form av Media, WHO, Bill Gates World Ekonomic Forum, (WEF), Pfizer, Blackrock, Vanguard… där de utökade sina miljarder i massor, medan en global ekonomisk kris infann sig, där matpriserna skenar, småföretag går i konkurs… alla utom de som initierade den här krisen, genom nedstängningar och massvaccineringar, blir drabbade.. vilket innebär ingen dans ! kära dansvän! Nej – allt blev inte som vanligt igen, allt blir inte som vanligt igen. Det blir det nya vanliga, för att people comply ! – to anything they are told ! ANYTHING!!
Ska vi vara kvar i Facebook ?’
Jag personligen upplever än mer isoleringskänsla då, utan att få ens digital kontakt. Och ändå kan man tänka att jag kanske på ett vis borde vara närmast att kunna ta steget. Samtidigt är jag en människa, med känslor och behov av andra människor… kontakt – där har de oss i ett järngrepp!
Vilka är ”de” ?
Vilka är ”de” ? mycket viktig fråga, det varierar ju alltid utifrån vilka vi vill alienera oss ifrån,
i mitt fall här de som vill tysta debatten, de som vill detaljstyra våra liv via den stora hypnosen, till vilken Facebook hör. Delvis kan du ställa in vilket flöde du får, för att få¨bort nonsens som stör din inbillade harmoni och din världsbild, naggar i kanten på den trygga bubblan. Och delvis har de som vi kallar globalisterna varit vänliga nog att filtrera bort och varna folk för information de anser vara skadligt för oss… de brukar kalla det för ”oberoende faktagranskning”, och betackar sig för att någon, några skulle utföra sådan granskning på dem själva…
Att vara sann mot sig själv
…är i slutändan allt som betyder nåt, när vi summerar våra högst ändliga liv, med eller utan vaccin, kommer vi alla dö! Och Vilka är vi då i dödsögonblicket? Vilka hade velat vara” Och vilka var vi?
Hur orientera sig i sociala-medier-djungel, och i betongblocks-journalism ?
Ja det är så klart svårt, men vi är som jag ser det skyldiga oss själva att åtminstone försöka. Jag är likt Per shapiro, inte på den ena eller andra sidan i frågan, inte tillit tillit till 100 % till betong-jpourmnalismen, Aftonbladet, SVT, BBC, Washington Post, Le Monde, Expressen, DN, Svd, ”ETC”, etc etc… och inte heller 100 % tillit till de alternativa medier som delvis eller helt avslöjar dessa betongmedier med deras lögner, och avledande journalistik, genom att INTE rapportera om tex demonstrationer, världen över, mot låt oss säga massvaccinering och vaccinpass.
För att komma ut ur mina bubblor
Det är faktiskt ett liknande mönster för oss alla, när det kommer till musiksmak, smak för mat, litteratur, film. Vilka alla i sig dessutom inte är enkom förströelser, utan även formar oss värderingsmässigt, till vilka vi väljer att vara. Jag söker ibland på Netflix eller Youtube, random på något ord för att komma utanför min bubbla, få nya infallsvinklar. Kunna tänka själv, avgöra själv vad jag gillar. hur ska jag kunna höra talas om eller ta ställning till musik jag aldrig hört, recensera en bok jag aldrig läst? Vi går av tradition alltid till samma hylla på bokhandeln (Ja den minoritet av som fortfarande läser böcker) Och samma kategori i filmhyllan.
Djungeln
Jag pratar GÄRNA med folk som INTE är i min situation. Och det inkluderar ju faktiskt när man tänker efter ALLa utom mig. Läste ofta borgerliga tidningar för att få andra infallsvinklar,
när jag betraktade mig som vänster. Nu när all media är likriktad och det inte hjälper att byta tidning för att höra annat än man är van att höra, söker jag mig delvis ut på alternativa medier.
Det är en djungel… och i en djungeln kan du lätt gå vilse. Det är bra”, för då måste du lära dig att ORIENTERA DIG” – istället för att blint följa någon annan genom djungeln. Det kan i djungeln kosta dig ditt liv om du gör, och i vår mediala djungel, kan det kosta dig din själ, ditt jag, och vetskapen om vem du är – egentligen.
Motsatsen, de officiella medierna, som i princip är den samma, samma nyheter, samma urval, och medvetet bortplockade händelser, upplevs inte som en djungel av läsarna… de upplevs som sanningsenliga, och nästan ingen ifrågasätter dem. I bägge fallen är det livsfarligt att inte ifrågasätta…det kan kosta dig din själ, ditt jag, och vetskapen om vem du är – egentligen.
Bubble boy Seinfield ?
Har för mig det var nåt tilltrasslat avsnitt där de skulle besöka en som levde i en riktig bubbla, för att han kunde dö om han kom i kontakt med omvärlden. Komedi, utifrån tragedi – den urgamla kombinationen. Det är symboliskt en liknande rädsla propagandan från vaccinbolag och deras allierade, som vi blivit skrämda att tro på. Vilket förstärker vår redan inpräglade tro på satt bli kvar i våra bubblor, inte interagera med medmänniskor politiska motståndare, inte visa känslor, vädra tankar….
Den skapade krisen, och den påstådda benämningen ”pandemin” gjorde oss alla till bubbelmänniskor under den påstådda pandemin, och vi har accepterat bubblorna, vi har kommit att älska våra bubblor. Nu ondgör vi oss över krigsbrott i Ukraina, och jpournaliste i Ryssland som fängslas, medan vi ser på hur VI, Sverige, USA, Ecuador, och Storbritannien låser in och tystar en oskyldig journalist och människa – Julian Assange. Och vi tycks tycka att det är okej, fdet NYa normala. Allt blir inte normalt igen, inte som förr iaf.
Dubbelmoralen – Bubbelmoralen härskar i tystnade från medborgarna, medan globalisterna och vaccinisterna ler ondskefullt i mjugg