Det växer…. jag växer


Det är verkligen utmanande att vara en förkämpe för transparens, yttrandefrihet, medborgerliga rättigheter nu. När en majoritet tystnar, kan man lätt känna sig … och jag betonar KÄNNA SIG, som den som är galen. Att vara sund bland miljarder människor som accepterar tystnadskultur, ren mobbing i demokratiska kammare, undanhållande av deras egen fakta från regeringar och myndigheter…

Känslan av att känna sig tokig, uppstår iom att en majoritet inte opponerar sig mot allt detta, trots att det är uppenbart att de blivit lurade. Trots detta accepterar de lögnerna som de vore sanning. Ergo den som söker sanningen blir totalt ignorerad och isolerad, mentalt och känslomässigt. Detta medför att den kloke kan känna sig galen, och de galna kan känna sig kloka. Jo men jag vet, det spelar ju ingen roll hur många ggr jag uppmanar er, mina vänner att ta del av information, så tystnar ni nästan alltid. Ni är rädda tror jag? Men för vad är ni rädda? Är ni rädda för att hamna där jag är, i total tystnad, ignorerad, och isolerad? Hur mår ni, innerst inne när ni tystnar och låter allt detta ske? När överdödligheten i de massvaccinerade länderna fortsätter långt efter att Covid blivit ofarligt för de allra flesta, hur kan ni ens undvika att kommentera detta?

Jag var idag och hjälpte vänner, att handla. Under de två senaste åren har den ena fått cancer, och den andra blivit jättesjuk av vaccinet, enligt honom själv. Jag har hjälpt dem flera ggr, och kommer fortsätta hjälpa dem. Because it is the right thing to do. Inte en gång, har jag påpekat nåt för dem om vaccinets verkningar, i samband med deras nuvarande hälsotillstånd, och kommer inte göra det, även om den ena av dem, var ganska hård mot mig i mitt val att inte ta vaccin, för nåt år sedan. Dessa människor är ändå i grunden varmhjärtade och mycket goda människor, och har funnits för mig vid tider av kris… när få andra gjorde det. Nu finns jag för dem, och så ska det vara. Och så är det.

Jag var till en fika-kompis med en för honom intressant bok, jag köpte på loppis. Han har ont i benet, nån inflammation han fått, ev efter att han gått på halt underlag. Han har i övrigt varit kärnfrisk, likt mig, under de senaste tre åren. Och likt mig är han obesprutad, men inte likt mig är han nära på 70.

Har planterat om massa plant . Började kl 05.30, då jag inte kunde sova. Och några började visa tecken på att bli gängliga… fööör gängliga. Tvättat fodralen på kuddarna till nyinköpta hängstolen. Köpt en spikmatta på loppis, och tre böcker till, utöver den fikakompisen fick. J en annan bok, lånade den vaccinsjuke mannen av mig, då han tyckte den verkade bra: ”Onkel Toms Stuga”. ”Tage Danielsson Svalans svenska klassiker” ”Den lilla Zigenerskan”, och en bok tjock som tegelsten; ”De bästas stora Trädgårdslexikon” Osså en DVD, ”300” en forngrekisk krigsfilm.