Intoleranta hjältar


Hjältar finns, sunda människor finns. Godhjärtade människor finns. Kloka och balanserade människor finns, men för att se dem, måste man öppna sina ögon, och titta åt motsatt håll, till det du blir beordrad att titta, uppmanad att titta. Antingen håller jag på att radikaliseras, förespråka terror, förespråka spioneri, förespråka ondska, eller så är det inte mig det handlar om. Antingen håller jag på att bli en ond människa, eller så kan ni inte lita på media, regeringar, myndigheter och forskare. Och jag vet att jag är en god människa, det vet ni också.

Hjältar är de som tar sig ur fångenskap, om än fångenskap i sin egen hjärna, fångar av tillåten ”information”, fångar i en overklig värld. Hjältar är de som vågar när ingen annan vågar. hjältar är de som gör rätt …. fast de är rädda, fast det kostar i lidande, i sorg, och i ensamhet.

Sunda människor, är de som lever av och med naturen, de som inte klättrar på människor, för att nå till Gud, eller för att bli betraktad som gud. Godhjärtad är den som ger och hjälper utan att reflektera över det. Balanserade människor är de som försöker att inte ta mer än de ger från moder jord, och kloka människor, är de som ingen lyssnar till.

Just i detta ögonblick, dör en man en långsam död i Brittiskt fängelse. Han har varit döende i 10 år nu… det behövs inte mycket. Och alla som sagt att han är en våldtäktsman, som flytt undan rättvisan, kan bli medhjälpare till mord på denne man, och är medhjälpare till tortyr av denne man, vars brott var att avslöja krigsbrott. Hade han avslöjat exakt samma krigsbrott från Ryssland eller Kina, hade ni hyllat honom, nu har ni dömt honom, de flesta av er iaf. För det var vad experterna, myndigheterna, rättsväsendet, regeringarna sa, under 10 års tid. Så om Gud finns, och gud är högsta domstolen, har större delen av mänskligheten gjort sig skyldigt till medhjälp till tortyr, och ett gäng brott mot mänskligheten, och kanske snart mord. Men det är väl rätt åt honom kan jag tänka? Eftersom han våldtagit 2 svenska kvinnor. Nu var det bara den lilla detaljen, att enligt förhörsprotokollen hade ingen av dem anmält honom för våldtäkt. Intresserade? Nej… så klart inte.

Ni tittade bort… ni blev uppmanade att titta bort, ni blev lurade att titta bort. allt finns att läsa om i boken av Nils Melzer. En av västvärldens ”demokratier” utsedd rapportör om tortyr, och mänskliga rättigheter. Som med dessa 4 inblandade staters egna protokoll och uttalanden, trots stora luckor i protokollen för det de censurerat… trots detta visar Nils med all tydlighet att Sverige, USA, Storbrittannien, och Equador gått brott mot mänskligheten. Om ni kan leva med tortyr och godtyckligt fängelsestraff av en oskyldig man, och sova gott om nätterna med den värderingen, så undrar jag om ni förstår att syftet med att bryta ner denne man, inte främst var hämnd, utan att skrämma alla journalister för all framtid att undersöka brott mot mänskligheten, tortyr och mord från stater… om de är västerländska stater. Är det ett mord ni kan leva med? Litar ni på dem så mycket de som censurerar, fängslar oskyldiga, mördar obeväpnade människor, att ni kan leva i en värld utan modioga journalister?

Förstår ni vad en sån värld innebär? Ser ni att redan NU har vi sett konsekvenserna, när det kommer till total uteblivet granskning av vaccinbolagen, regeringars agerande, myndigheters lögner? Ser ni, märker ni att alla tidningar och journalister säger samma sak i den frågan? Märker ni att nu när deras lögner avslöjats, när deras censur och totalitära metoder kryper fram, om man vågar titta åt ett annat håll än deras hypnotiska blickar… märker ni då, att nu vill de att ni ska titta åt ett annat håll igen, Ni ska inte ifrågasätta de dödsfall och sjukdomsfall som skapats av vaccinet. Om ni tänker att det inte uppstått några problem med vaccinet, så skulle de nog inte behövt censurera bort de forskare som visar på det, eller?

Fattar ni att det är stor uppmärksamhet från samtliga ”trovärdiga medier”, erkända diktaturers lögner, propaganda, och tortyr… alla utom Turkiets. Fram till nyligt var den rätta och riktiga åsikten i sverige att stå upp för kurdernas rättigheter. Kurderna som offrade sina liv mot grymma Daesch/Islamiska Staten. Men så sent som idag trappades degraderingen av synen på kurder upp väsentligt på ”tillförlitliga nyhetskanaler” sådana som uppmuntrar er att vara källkritiska… men inte mot dem. Märkte ni att man nu lade vikt på att EN av de misstänkta parterna i gängkrig, skjutningar, och sprängningar… bara EN av parterna, nämndes om och om igen… Den ”Kurdiske räven”. Den andra parten nämndes inte. Den kurdiske rävens påstådda anhängare, var enligt polis de som blev beskjutna, men det var inte fokus i nyhetssändningen. Fokus var att det nu när vi utan att själva fått välja om vi ska ge upp vår suveränitet helt och gå med i Nato. De upprepar namnet om och om igen, så ni ska förknippa Kurder med terror. Alldeles samtidigt med att Turkiets diktator, den enda diktator utom västvärldens egna diktator-doldisar som inte längre får kritiseras… han som vill att vi ska bekämpa terrorism, genom att utlämna just kurder. De som stod upp för oss, mot IS…..

Det finns hjältar, men för att se dem, måste man öppna sina ögon, och titta åt motsatt håll, till det du blir beordrad att titta, uppmanad att titta.

Ska man tolerera all tolerans? Även tolerans för det uppenbart galna och i längden skadliga? Viktigt att få oss att titta bort, uppröras över småsaker… en del av illusionen, och vi går på det hela tiden. Jag har lärt mig det genom att läsa, ifrågasätta, och läsa mer. Jag lärde mig det av Nils Melzers bok.

Förprogrammerade åsikter…. som väldigt få tar sig ur. hjältar är de som lyckas, bryta upp, ifrågasätta sina värderingar. Det innebär inte alltid att man behöver ändra värderingar i allt man ifrågasätter. men ändrar man aldrig sina värderingar, eller åtminstone sin verklighetsbild på saker, så ifrågasätter man dem troligtvis inte. Såvida man inte föddes med perfekta värderingar. men då skulle inte världen se ut som den gör.

Ett av alla framgångsrika koncept att få oss att rikta bort blickarna från massvaccinering och dess medicinska offer, och få oss att titta bort från det utdragna mordförsöket på Julian Assange, och därmed den sista dödsryckningen på den fria journalistiken…. är ”debatter” som upprör och delar befolkningen. så som den om transor som läser sagor för barn. Och det skattefinansierat dessutom. Det har gått så pass långt, att den officiella normen, är att detta är av godo. Kanske mest för att SD, tycker det är galet, och SD har fel, alltid fel. Så är det bara. Jag är fortfarande med en hårsmån, vänsterpartist, beroende på om de tillsammans med övriga totalitära partier tänker sig ändra grundlagen så att regeringar godtyckligt i framtiden kan införa medborgarpass, undantagstillstånd.


Skenmanövern, en av alla skenmanövrar, för att vi inte ska uppröras och tänka på alla stora förändringar, och begränsningar i rörelsefrihet, fria val över din kropp etc… ett av dem är denna pseudodebatt om transor som läser sagor för barn. Tycker man det är fel, eller konstigt, eller absurt, så som jag, placeras du i samma fack som SD. Jag börjar bli van det nu, som vänsterpartist. Samma skedde när jag blev foliehatt, antivaxxare och konspirationsteoretiker. Jag är såklart ingen Sverigedemokrat. Detta används för att tysta ev debatt. Ett tillhygge. Och det påverkar inte vem jag är, när de kallar mig för diverse. Det visar vilka de är… samma kaliber, eller snäppet värre än Sverigedemokraterna. SD är fortfarande de självskrivna skurkarna, till och med hos ”liberalerna, som möjliggjorde deras makt. Inte lika kritisk tycks de vara mot sitt eget ungdomsförbund, som i Aftonbladet säger att de vill legalisera incest och nekrofili.

Länk 1 länk 2 länk 3

Man kan tycka att det är fånigt att bråka om något så oförargligt som transor, med sexuella anspelningar i klädsel och artistnamn, läser sagor för barn. Men skulle vi acceptera en heterosexuell man med exponerad ölmage, och manliga hängbröst, med keps som står ”En riktig bock”… läsa sagor för barn? Så klart inte, frågan är om ens en vanlig städad man
som inte är feminin till sättet, skulle låtas göra det utan skarp insyn och misstanke. Eller en Steffo Törnvist i läder nitar, och tanga-kalsonger med boots. Ta en titt på de ”män” som fortfarande tillåtas läsa upp nyheter, och se om de är mer kvinnliga eller manliga.

Samtidigt som vi ”diskuterar” detta, så fortsätter i lönndom de beslut, de icke demokratiskt
grunda beslut som påverkar hela vår fortsatta medborgerliga frihet Samtidigt

Cafébetraktelser i moll och dur


Lite i moll, som det kan va
Det är livet… Så kan det vara ibland. Tittar ut genom caféets fönster med grumlig moll-vy. ”Ingen fara, ingen fara” som världens bästa Rooney Hej yuossef brukar säga. Jag gillar läget liksom… Beklagar mig inte, konstaterar… Lite moll idag

Tittar ut genom caféfönstret och ser en äldre dam, som jag finner lite parant. Äldre än mig i alla fall. Men jag vet ju oxå att det är mollet i mig som talar… I vissa stämningar kopplas längtan efter tvåsamhet och till och med något så naivt som att nån skulle bry sig om mig… Ja asså från hjärtat, utan baktankar om att förändra mig till deras behag. Utan baktankar om att göra om mig till kvinna i mitt inre, alt icke binär. Ja det är förvirrande att leva i den här tiden, i den här världen, när man anses vara bakåtsträvande om man tänker att en man är en man, och en kvinna, en kvinna. Utanför står just nu en kvinna med hatt och pratar med en man i 50-årsåldern. Postbilen far förbi fortare än polisen skulle tillåtit en cyklist. Två andra går förbi, med mobilerna som sällskap. Några jagar ju låtsas figurer, och vet inte om vad som händer runt om omkring. En dam i vit mössa o solglasögon stannar och tittar på den med notiser allt mer glest beklädda Anslagstavlan i staden… Byn

Jag som kramade nyblivna änkan igår, gjorde det utan att fråga Magdalena Andersson om lov. Nä.. det är förvirrande att leva idag. Rooney mal kaffebönor för fulla muggar… Åt sin farbror. Italiensk melankolisk passionerad lätt smetig musik strömmar ut ur högtalarna, medan espresson kallnar. En fantastiskt god espresso för övrigt. Lite mollkänsla idag… Det är okej. Så är livet. Övervägde för ett ögonblick att strunta i disken i morse, med motivet att det var lite moll idag. Men det blev nedröstat i mitt inre med argumentet att det inte blir bättre av att inte komma åt att laga näringsrik mat som ger mig kraft att må bättre. En afrikansk man, som brukar spela domino vid bänken i träddungen mellan mitt hus och kolonilotterna vankar förbi caféet med nån sak han köpt på Jysk… Och en blick, lika tom som svenskarnas blickar. Honom har vi lyckats med, han har blivit assimilerad.

Apotekshuset, från 1889, som nu mer i själva verket är biblioteket, reser sig majestätiskt från forna tider, på gågatan mittemot. Nipfrakt far förbi på gågatan, där fler kör bil än går till fots. Benny fotografen… Som fick stänga sin butik… Har gjort sin dagliga sväng till guldhandlaren Rudolfsson. På caféet sitter jag ensam så när som en gammal man i min ålder som då klart tittar ner i sin mobiltelefon. Det är kotym. Caféet är i centrum av staden, geografiskt, men nu utkanten av människors rörelseschema. Centrum har genom framgångsrik nepotism/svågerpolitik flyttats till ICA Kvantum och badhuset. Lidls bygge bredvid ICA, som skulle fajtas om kunder i det nya centrum, utanför centrum, har stoppats pga av byggnadslovstekniska orsaker, så långt jag vet. Men vem vet vad som sker där ovan våra huvuden. Vilka är goda? Vilka är onda? Svar Alla.

Tomt på gågatan igen. Några A4- papper fladdrar ödsligt på den halvtomma anslagstavlan med inaktuella notiser av relativt ointressanta evenemang. Man kan inte förhindra utvecklingen säger de… Experterna… Ja ni vet de som bestämmer vad som är sant eller inte, utifrån hur mycket pengar de tjänar istället för hur mycket de vet. Janne Persson gick förbi. En mycket trevlig herre, social
.. men asocial.. ja svensk typ. Det där ska dom inte förstöra de där nysvenskarna… Vår ensamhet och isolering!!! Nån måtta får det vara!! De får väl för fan skilja sig och skaffa blandfamiljer med tre pappor 4 mammor och nån icke-binär förälder de också… Och skaffa sig hund på svenskt vis, och plocka upp bajs i plastpåsar. Det är viktigt med assimilering.

Nu far ”Din tur” förbi på ”gågatan”. Men det verkar aldrig bli min tur. Ännu en proper dam… Äldre… Trippar förbi, nypermanentat och färgat hår, inte ett hårstrå ligger fel. Smink och propra kläder, snudd på kvinnliga kläder. Får inte skilja sig för mycket från män.. måste helst vara manliga kläder… Och om det är traditionellt kvinnliga kläder som visar hud, i syfte att få trägna upphetsade blickar från fd män har jag lärt mig att man inte får ge trägna upphetsade blickar eftersom det är objektifiering… Och är kränkande. Så därför ger jag trägna upphetsade blickar. Sedan kan man läsa i tidningarna om framgångsrika karriärkvinnor som beklagar sig över att det inte finns några män som vill vara med dem, för att deras framgång skrämmer bort männen. Dvs på det numer invanda temat att allt dåligt som drabbar kvinnor är männens fel. Det är hyfsat förvirrande att leva i den här världen, i den här tiden, i det här landet. Jag fattar ingenting…nästan. men jag har teorier… Konspirationsteorier.

Blev nästan sugen på dans igen. Men den mest aktiva dansarrangören i mellersta Norrland har pga av nedstängningar, och småföretagsfientlig politik .. fått sig några ekonomiska käftsmällar här i Ångermanland, och har därför bara danser i Jämtland under vår och sommar. Han likt jag har teorier. Kanske ska ta o lätta på arslet… Titta in på regnbågsbiblioteket … Börje lunkade nu förbi, i jakt på begagnade klockor, hans passion. Hans mani. Det går fort att ”göra stan” nu för tiden.

När jag väl lättade på arslet, spatserade benen som satt fast i det, bort mot Skattkistan och Sportaffären. Och moll-huvudet och hjärtat följde med. Men espresson gav plus sinnet. Men så träffade jag I och P, ett pensionerat par, som jag och J hjälpte att sätta upp elektriska markiser åt för några år sedan. Vi mindes träffen med glädje, och P sa att efter det besöket av oss, kan de nu titulera sig Markis och markisinna. I sade sig vara i dåligt skick, ”postcovid, efter andra sprutan – ingen ork, värk etc”. Jag som trodde officiellt att postcovid orsakades av viruset?? Men vad vet jag, med mina ”teorier”. Det måste tillstyrkas att det är ett smart upplägg att få folk att tro på att det är viruset som orsakat all död och allt elände, och vaccinet inget. Och att slippa bevisa det. Deras propaganda har nått fram. Stackars I… jag lider med I.

Skällde på postiljonen som parkerat utanför Elon när han skulle leverera paket. Det kändes bra. Nu var det iofs min vän LPS, men kändes ändå bra. Andreas, popkillen med Downs.S, dansar glatt igenom tillvaron med sina lurar och diggar. Längre ner på gågatan sprang jag på G.M, som påstod sig må toppen, efter diverse operationer, och bärande av gul ockupationsväst. Jag hävdade att jag blev nekad lobotomi, med motiveringen från vården, inget att ta bort. G.M log pliktskyldigast åt skämtet. B och A, ett äldre nyblivet par, som träffades på Boule, gick förbi hand i hand.

Träffade Christer, som jag spelade hockeybockey med i omsorgens lag, tillsammans med P.Ring. Det var ca 35 år sedan. Minns en match i ”nattcupen”, där vi spelade mot favoriterna som bestod av fd A-lagshockeyspelare från Sollefteå Hockey, där vi fick stor-torsk, men där jag gjorde enda målet. Sedan jag lämnat honom bakom mig, ropade Svensson ”LUNDIN” och Lundin vände sig om och ropade ”SVENSSON!”. Han påstod sig vara på väg på ”Sockenstugan”, eller kommunhuset som det också kallas. Kommunhuset går även det mindre smickrande öknamnet ”Massgraven” – Här vilar 200 kommunalare. ”Vuxendagis” är oxå ett av öknamnen från folket.

… och nu när jag kom hem, upptäckte jag att det var diskat, det gjorde mig ett milligram lättare till mods. Nä…ett hekto faktiskt.

Jag kan väl lika gärna skriva innan….


Mitt i natta, kräktes och fick andnöd, chippade efter andan. har hänt förut. Orsak? Vet inte 100 %, men bidragande orsak eller direkt orsak kan ju va att jag smällde i mig en hel förpackning tunnbröd, nån timme innan läggdags. Men jag läste oxå förpackningens innehåll, och bestämde mig för att E412, E503, E471, och E300 inte heller är toppen. Sen får ”experterna” säga va fan de vill om det. Slutätet av sådana produkter.

Så nu är jag så klart klarvaken, och klockan är efter 3 på natten. Och känner inte direkt att jag efter att chippa efter andan av kräkningen i ryggläge, att jag vill lägga mig än. Otäckt att inte få luft. Men det är väl för satt jag inte vaccinerat mig mot covid antar jag. Som en kvinna sa: ”Jag skiter i om det är rent gift i sprutan, jag tar dem ändå, för att det är det rätta att göra”. Jag vet inte om jag håller med. Men så är jag ju en sån där hemskt människa oxå, som har massa teorier. En av dessa teorier är att jag tror hälsosam mat, är bättre än vaccin och läkemedel. Jo jag vet det är helt koko faktiskt. Nu fanns en låst artikel på Aftonbladet om vilka läkemedel som ”gör dig sjuk”
– ”Varning, medicinen kan ge dig blödning i hjärnan”
Det finns rätt många fall där människor misstänkt att vaccinet kan åstadkomma just det, eller i hjärtat.
Men det är nära på landsförräderi att ens påstå, och resulterar i censur om det är i kommentarsfält, och i indragen plats på ”trovärdiga medieplattformar” om du som läkare, forskare, vetenskapsman eller journalist påstår det. Visst kan man ändå, trots att jag förstått att ni inte vill höra talas om detta längre… visst kan man tycka att det är märkligt ändå att nästan all medicin erkänns ha farliga biverkningar och till och med dödlig utgång ibland… men inte ett vaccin som skyndades fram, gömdes forskningsresultat… är det enda som är ”säkert och effektivt”, och gavs till miljarder människor.

Antingen kommer ni vakna nån gång i framtiden kära medborgare, eller så kommer ni inte göra det. Jag kan inte påverka ett skit har jag insett. Inte EN enda av de som jag kallar för troende, aggressiva vaccinister, eller ens vanliga medborgare som blev skrämda till vaccin, eller de som frivilligt tog det i god tro, inte en av er har besvarat frågeställningar, bevisat lurendrejeri i massor som presenterats. Massor av bevismaterial finns att tillgå, men ingen vill se, ingen vill höra, ingen vill prata. Ja ja… ni skiter i allt. Det kan jag inte acceptera, men jag får finna mig i att det är på det viset.Jag måste ju iaf leva tills jag dör, tänker jag. Människor dör i massor nu. Det är ofta tyst om orsakerna nu för tiden.

Fortsätter att läsa boken om Assange, och får lärdom och insikter om hur världen fungerar, hur mycket makten ni litar på pissar på oss, skiter i oss. Men det skiter säkert medborgarna i. Likt kaninerna i Törnrosa-dalen i ”Den långa flykten”. Fan, jag överlevde verkar det som, trots att jag är ovaccinerad!!!
Säg inget! Det kan skada vaccinkampanjen. Jag hörde så sent som idag att de återigen propagerar för att gravida ska ta vaccinet. When will they ever learn” sjöng nån på 60-talet. Nils van der Pool, hade klockren kommentar när han vann Jerringpriset iaf: ”Trodde inte jag skulle få den, jag kan inte rida”
Så klockrent Nils!

Osolidarisk som jag är erbjöd jag nyligt 2 ggr äldre granne som brutit foten, att handla åt henne. Annan granne som nyss blivit änka, gick jag över med mat till, och gav stor kram. Men jag tog aldrig vaccinet, så jag göre mig icke besvär att belasta sjukvården! har jag lärt mig. Ingen som sa så har ändrat sig, ångrat det. Ingen som uteslöt mig och andra, har kommit och ångrat sig sagt att de gjorde fel. Lite märkligt kan jag tycka. Men va fan vet jag, som teoretiker och antivaxxare?? Nä men jag tycker världen verkar vara på väg åt rätt håll faktiskt. Data-chipp i hjärnan gillar vi väl kära medborgare? Nä men det blir nog bra det här, transor läser sagor för barnen. På TV var det tre homosexuella programledare samtidigt på olika kanaler när jag zappade, ovch det finns tydligen transläger för barn under 12 år. Det är väl inget konstigt med det?????

Ibland drömmer jag om att det fanns någon jävla sans… men sen vaknar jag. nu provar jag att sova igen. Om samhället har tur, så kvävs jag inatt, så att jag inte belastar vården. Men då får ni solidariska inte glömma bort att hjälpa de människor som jag som antivaxxare inte längre kan hjälpa, eftersom ni är mer solidariska.

In dubio pro reo


Ganska slut i kropp och knopp. Jag tycker inte jag tar ut mig så mycket när jag i ganska lugnt tempo åker 13,2 km skidor,. och jag har ju många mil promenad i kroppen. Men det är annat. Suger på en bit ingefära och hoppas att jag inte brutit ner kroppen så den blivit känsligare för förkylning. Men om det är så, så är det inte första, och troligtvis inte den sista, om jag får leva ett tag till. Man vet aldrig. Ändå gör jag, om än i små steg utan garanti om fortsättning, små men för mig viktiga steg för mitt välmående och balans. Problemet med balans, eller rättare sagt balansens natur, är att den alltid kan rubbas. Det är inte ett mål man kommer fram till, och sedan bara kan tro att man kirrat det, och slipper anstränga sig för att behålla balansen.

Världen är troligtvis i mångt och mycket densamma, som den alltid varit, trots att den har förändrats i sina grunder, totalomvändning. Hur är det möjligt? Det är ju motsägelsefullt? Det är så genom insikter man inte tidigare hade. Uppvaknanden är inte alltid roliga. Men kan fortfarande vara av godo. Uppvaknanden sker aldrig, om vi inte ruskas om i grunden. Uppvaknande sker aldrig, om du inte tvingas vakna upp, åtminstone inte om vi metaforiskt sovit på grund av hypnos eller sömnmedel. Jag sov länge sött, för att jag blev vaggad till falsk trygghet. Jag har inte vaknat upp för att jag är bättre eller klokare än de som inte vaknat upp. Jag har vaknat upp av två anledningar. 1 – Jag blev rädd för andra saker än majoriteten blev rädda för 2020. 2 – jag, som ifrågasättande tvivlare och ovaccinerad, blev deras fiende, och därför folkets fiende.

När stora skrämselpropagandan slog igång, för att skrämma världen till lydnad ”ta vaccinet eller dö” var i stort sett det huvudsakliga budskapet. När det kom var jag enkom skeptisk till vaccinering, men rakt ut rädd för vad som skedde med människor, och jätterädd för hur media, regeringar och stora läkemedelsbolag styrde näst intill all information, och censurerade ogenerat allt som ens ställde frågan om vaccinet kunde vara skadligt, eller om det även kunde varit så att det inte var verksamt. Efter att ha läst större delen om Assange, av Nils Meltzer, så klarnar även en hel del kring hur världen fungerar, hur mycket som kontinuerligt döljs för massorna, och har gjorts under lång tid. Ibland bubblar saker upp till ytan, syndabock utses, sen fortsätter lögnerna, maktmissbruket, de totalitära utövandet mitt i de sk västliga demokratierna, i lika hög utsträckning som i väl kända diktaturer, fast med något annorlunda metodik.

Balansen ja – Den personliga, och den i världen. Jag blev rädd, som så många andra, och det är inte alls underligt, med tanke på vilket katastrofscenario vi dygnet runt bombarderades med. Men vi blev rädd för olika saker. De flesta trodde på katastrofscenariot, som nu med all tydlighet var omsorgsfullt regisserat, och inte verkligt. Ändå, vill de flesta bara glömma allt det där, och gå vidare. Ändå, nå¨n stans djupt, djupt inne, kommer de flesta troligtvis lita på dessa despoter igen, och igen, och igen, trots att de själva erkänt sina lögner, så som den om att vaccinet skulle skydda mot smitta. Ändå kommer en majoritet troligtvis lita på dem, fast det står väldigt klart att de undanhåller massor av forskningsresultat, som de själva kommit fram till, men som visade negativt utslag för vaccinet både vad gäller skadlighet och dess effektivitet. De har själva avslöjat sig gång på gång. Ändå kommer de flesta av er troligtvis lita på dem ändå… för ni blev rädda, och ni litar fortfarande på den information ni får från officiella nyhetskanaler, och vill inte riktigt tänka att det kan vara så hemskt att de undanhåller massor av information för er. Och bara visar er information som får er att tro att detta var ett lyckat experiment, med massvaccinering. Inte ens när ni ser skadorna på det vaccinerade, när ni ser makthavarnas läppar röra på sig och erkänna sina svek mot er… inte ens då… upphör er tillit till dem.

Jag har en annan personlig historia, som jag inte längre vill ha ett enda milligram av låtsas-empati för, inget j-a äckligt tycke-synd-om. Det kryper i mig då. Inte på en fläck är det synd om mig. Men mina erfarenheter, av svek från vården, myndigheter, släkt, omedelbar släkt, lögner från dem, maktmissbruk, har gjort mig sunt misstänksam, eller ett annat ord, ifrågasättande, tvivlande. Med tortyr skulle det troligtvis gå att hjärntvätta även mig. Men så länge jag inte blir torterad, är jag troligtvis den siste någon på något enda område kommer få till blint troende, varken religion, ”vetenskap” eller politik.

Att jag kan läsa, har tillgång till, inte blir förbjuden att läsa en bok som ”Fallet Julian Assange” kan tyckas bevisa att jag lever i yttrandefrihet och demokrati. Men om den stora allmänheten undanhålles från informationen i boken som kan avslöja det som våldfört sig på Assange mänskliga rättigheter så kommer sanningen lika lite fram i Sverige som i det land där boken inte får ges ut. Så kan man säga att om den stora allmänheten som ger maktmänniskorna deras makt, genom tyst medhåll – inte vet om vad som sägs och skrivs, inte får del av kritik mot makten, så kommer makten undan med vad som helst. Tex att som USA begå krigsbrott, och få hela världen att vända sig mot hjälten som avslöjar brotten, genom att med hjälp av en faktisk konspiration mellan 4 regeringar, Sverige, USA, Storbrittannien och Ecuador, få Julian att framstå som en våldtäktsman som vill fly undan rättvisan. Vilket Nils Melzer bevisar är så fel som det kan bli. Även kvinnorna i fallet blev offer, men inte offer för Assange, utan offer för rättsväsendet och svensk polis. Deras liv blev också söndertrasade i viss mån, om än inte i den omfattning Assanges liv blev. Allt detta går att läsa om i denna bok, OM man hade velat få reda på det.
Men likt den uteblivna diskussionen, debatten om vaccin, den planerat uteblivna debatten, så vill för få veta… och därför står vi där vi står nu, med en söndertrasad demokrati, inskränkt yttrandefrihet, ekonomi körd i botten pga de onödiga nedtstängningarna världen över. Och ändå litar de flesta på nyheterna, på folkhälsomyndigheten, på Socialdemokratisk regering, på Moderat regering, på Pfizer,
med inget annat argument för det annat än just. ”Vi litar faktiskt på att de vill vårt bästa”

Jag tänker på John Coffey, i ”The green Mile” som i filmen måste presenteras som ett av Guds mirakel, för att vi som tittare ens ska komma förbi tröskeln att ens lyssna på en man som blivit DÖMD till ett bestialiskt brott mot två flickor. Att det sedan visade sig att han inte gjort det kunde bara bevisas inför tittarna genom att Fängelsevakten såg genom magi, vid beröring med den dömde John. Annars hade det inte räckt för oss…. Vi hade troligtvis dömt honom på förhand. För att även fria John moraliskt hjälper han fängelsedirektörens hustru befriar henne från demoner… Och lider ännu mer. Och ha det räcker inte, vid avrättning av John, låter regissören John säga *I’m sorry for what I am”

Nils Melzer, inleder sin bok, med att erkänna att även han initialt under flera års tid, utan att ifrågasätta, gått på smutskampanjen mot Assange, kampanjen som var till för att att”oskadliggöra” Assange, för att få bort fokus från de krigsbrott USA begått, som Assange avslöjade. Men framför allt för att för all framtid avskräcka alla ev nyfikna journalister som vågar sig på att avslöja deras framtida brott och tortyr… Och när man ser på hur större delen av världens stora medieföretag totalt och fullständigt kapitulerade under den påstådda ”pandemin”, och av någon odemokratisk anledning upphört granska makten, upphört ställa kritiska frågor, upphört med debatter i TV….
Och om av de minst korrumperade ´(Nils erhåller ingen lön för detta jobb) mest erfarna inom området mänskliga rättigheter och tortyr, kan falla offer för propagandan… då förstår man deras makt… men förstår man deras makt, bör varje vettigt funtad människa också börja ifrågasätta de som öppet ljuger och hindrar transparens… eller ?

In dubio pro reo

Stilleben


Mörkbrun, med nedsliten lack, en liten bänk i furu. man skulle vid första anblicken kunna missta för ek. Inköpt på loppis, men med senaste adress Västerås, hos okänd ägare. En av tre sittbrädor har krökt sig. Svart nätkorg på ytterdörren, vita förvaringskorgar på dörren in till toaletten. Svart cykel står på bakhjulet, fastlåst med framhjulet i hatthyllan, för att utnyttja rummet maximalt. Cykel inköpt på cykelaffär på Centrumplan i Sollefteå, för sex tusen kronor av en Thomas. Golvet spräckligt linoleum, i beigea nyanser. Vit trapphylla avsedd för diverse prydnadssaker, nu som skohylla, inklämd i utrymmet avsett för hallbänk och spegel. Inklämda bakom och inunder bänk och cykel, några dunkar fyllda med vatten, i fall av vattenbrist. Lite hall-lampa, med glasskärm, mässingsfärgad metall, och 15 W lampa.

Spegelvägg, garderobsblomma, korglådebyrå, keybord Yamaha, Ibanez gitarr. En Tanglewood, Great Britain. Ibanez elbas, En Hoyer från Tyskland, från 70-talet. Noter, musiktexter med harmonier. En tavla med trä-och-betong-ram, köpt vid utförsäljning, rabatterad med 72 %. Furupallar, gjorda på snickeri, AMI, i Kramfors av okända elever. En trebent blå hög pall, som piedestal under våren, då det sås fröer. Cobra högtalare till PA-anläggning, tillika pianopall. Stationsklocka, Jysk. Nån hängranka i den, som överlever det mesta. Växtbelysning, Espressobryggare, elektrisk kaffekvarn, avställd frysbox. 4 st högväxta grönväxter på utbyggd fönsterbräda, som på våren blir odlingsplats, att förgro växter. Köksbord, egenhändigt snickrat, i slutet av 80-talet. 2000-bitars pussel, på undantagbar pusselbräda på bordet. Fönsterstor tavla på väggen, gjord av gammal fönster-ram, köpt på loppis, med egna motiv i varje lite ruta, 8 st . Avställt kylskåp. En björkstam, med diameter 8 cm, med hyllor gjorda av björkstams-skivor sågade ur 2-3 dm björkstam. Afrikans kvinna, med vattenkärl på en av hyllorna.

The Mannequin – Skyltdockan, The strawman – Halmgubben och fula gubben.


Innan jag börjar med att återge allt ni inte vill höra, eller läsa om, för att risken finns att det finns sanning i det jag skriver, samt kan kännas obekvämt, så ska jag bara tok-berömma mig för hur jag hanterade mitt mående nu på morgonen. Jag lät det kännas, utan att fly från det, och jag gjorde saker i min livsmiljö, som underlättar levernet. Skurade golv, diskade, gjorde näringsrik Smoothie, och god mat, och ringde en vän. Jag frågade dock inte publiken, eller tog 50/50, och vann ingen miljon.

Nu till dockorna och fula gubbarna!
Det visade sig att en docka, har skapat en ”diplomatisk kris”, mellan ett demokratiskt land som vill bli kompis med en diktator, eftersom det demokratiska landet, där man får säga vad man vill, om man inte ifrågasätter massvaccinering och vaccinpass förstås… det demokratiska landet vill inte ha att göra med en diktatur i öst, som vi kan kalla för Ryssland. Så därför tar denna demokrati nu tydliga steg mot regler som iaf tidigare förknippades med diktatur, så tillvida det inte gynnar ett NATO-medlemskap förståss.

Nu vill Sverige, som vi för saks skull, skulle kunna kalla för demokrati om vi ville, att en annan diktator än Rysslands diktator ska få diktera vad demokratin Sverige anser är demokrati eller diktatur, samt terrorism, eller frihetskamp. … frihetskamp för låt oss säga ett folk som vi kan kalla för Kurder. Det folkslaget som för övrigt var de som offrade sig mot IS, vars medlemmar hade som tradition att skära halsen av västerlänningar på video, och ville skapa en ny diktaturstat, ett Kalifat typ. Detta IS (Islamiska Staten), eller Daecsh, stöttades för övrigt av The Mannequin, skyltdockan, och den diktatorn som nu Ulf Kristersson rengör anus på, vid varje givet tillfälle, för att bli medlem i den demokratiska Mördarmaskinen NATO, istället för andra mördarmaskiner, som är odemokratiska.

Frihetskamp, är det bara om det är goda människor som mördar för att bli fria, inte människor som ser annorlunda ut än oss, som inte äter svensk husmanskost som Kebab, och Pizza. Annars är det terrorism, om man försöker befria sig från en diktaturstat som Turkiet. Och det jobbar nu vår egen demokratiskt valde statsminister, med samma kroppslängd som Adolf och Napoleon, …jobbar på att godta detta förhållningssätt. Vi är ju ändå en demokrati, och därför kan vi ju inte klassas som en diktatur, bara för att vi frångår demokratins grunder?

Stjärt-tvätt för att få va med i gänget
Diktaturens diktator, vars röv nu måste slickas grundligt ren, för att en kunna tänka tanken på att få vara med i en demokratisk, krigspakt, dvs de som mördar, och ändå är goda på nåt vis, till skillnad från Ryssland som mördar och är onda. Förut tyckte vi att Turkiet var onda när de fängslade och mördade. Men nu ska vi inte tycka det längre… inte förrän diktatorns röv är renslickad.

Ledsen förtryckare, måste blidkas
Nu blev dockan ledsen… eller rättare sagt han som dockan föreställde. Han som dockan föreställde, har iofs godtyckligt fängslat alla som inte tycker som han i sitt land, eller vägrar prata det språk han vill att de ska prata. För gör man inte det, är man en terrorist, tycker han. Vissa kallar honom för Erdoğan, själv kallar jag honom för vad han är: en diktator. Och ni förstår det är fortfarande tillåtet att göra det i t ex kommentarsfält. Så länge man inte ifrågasätter vaccin och inskränkning av svenska medborgares rättigheter och yttrandefrihet. För sådana grava överträdelser i demokratin Sverige, får man nämligen kommentarer borttagna, eller videoklipp på Youtube borttagna, och många, många andra plattformar för information. Samt blir kallad för diverse ord som är menat som förolämpningar och som trovärdighets-sänkande uttryck, men som jag TomasTvivlaren, har tagit till mig med stolthet. Ord som Antivaxxare, och Konspirationsteoretiker. Jajjamen!!! Säger jag då!

Det har jag för övrigt kommit fram till, efter diverse försök till samtal, debatt, eller dialog med så kallade vänner och bekanta, som påstår sig vara demokrater i ett demokratiskt, öppet land, att det är ett oerhört effektivt sätt att avsluta ett samtal. Jag blev kallad för just det, ”Antivaxxare” härom dagen, i samband med att jag yppade min avtagande respekt för den lokala komikern/språkoraklet Jacke Sjödin, efter en av hans många ”informations-videos”, med starka uppmaningar, dolda hot, och nedlåtande uttryck om just ovaccinerade människor, vilket är synonymt med just antivaxxare nu för tiden. Mycket till följd av videos som Jacke då producerade på löpande band, men för den delen ju inte kan kallas för propaganda, eftersom det är godhjärtat att tvinga på människor ett oprövat vaccin, som ger mer biverkningar än något annat i historien, och vars effekter inte få komma ut, i det demokratiskt öppna landet. Ja, men hur som helst, blev jag i en digital … som jag ytrodde – dialog – kallad för Antivaxxare, och svarade:

– men Absolut! Och konspirationsteoretiker också, på riktigt, och stolt över det

Sen blev det tyst ett tag som det plägar bli, det demokratiska landet, med demokratiska medborgare, när man pratar om det som ingen får prata om.

Vår egen lilla kortväxta amatör-diktator
Demokratins Sveriges statsminister, som skulle ta tag i brottslighet och höga elpriser, men glömde bort det liksom, blev mäkta arg för att någon i en demokrati öppet gav uttryck för missnöje över att vår statsminister slickar röv på en diktatur, och har för avsikt att gå med i NATO, utan att fråga folket i demokratin. För det gör man nämligen inte i demokratier i väst, frågar folket alltså. Och om man gör det i sk folkomröstning, så ser man till att kalla den ”rådgivande” utifall folket skulle tycka fel. Eller så gör man bara en ny folkomröstning, där man bara delger folket en enda möjlig väg, och kryddar med lite hotfulla skräckscenarier, ända tills folket ”röstar rätt” . SÅ gör man i en demokrati!
The democratic way!!

Halmgubbar
Som jag nyligen skrev om i ett blogginlägg, är det inte populärt att i demokratiskt land med yttrandefrihet, och all annan möjligt frihet, påpeka att även om Ryssland är odemokratiskt, innebär det inte per automatik, att Sverige är fullt demokratiskt, och åtnjuter yttrandefrihet. Då kastade sig folk över mig i kommentarsfälten och sades rakt ut att jag tyckte Ryssland var en demokrati, och diverse öknamn, och oegentligheter. Och när jag påstod att det inte rådde yttrandefrihet, sa många att jag fick ju skriva på det där kommentarsfältet på DN, ergo, rådde yttrandefrihet. En påstod sig oxå bli censurerad och fått inlägg bortplockade, ovch menade på att jag inte borde gnälla över dem, utan försöka på nytt och formulera om mig. Nu kan ju han iofs inte styrka hur många eller vilka inlägg han fått borttagna, och framförallt inte på vilka grunder. Det man man då, vare sig man förstår det eller ej, uppmanar till, är att folk som skriver inlägg som blir bortplockade, ska ändra åsikt, så att decinte blir bortplockade, i demokratin Sverige. Mina har kontinuerligt och obönhörligen blivit borttagna pga av politiska bakgrund, dvs för att jag inte enligt DN har rätt åsikt. Och precis som jag insåg att det var lönlöst att diskutera med människor, eller fd människor, innan de blivit robotar som upprepar det de blivit programmerade att säga, människor som skapar en halmgubbe, och argumenterar på så vis mot halmgubbens ”åsikter” istället för mina, som jag uttryckligen tydligt skrivit ned … precis då kliver DN in och tar bort 10 st inlägg från mig, på ett forum som av någon outgrundlig anledning valt att kallas för ”Ifrågasätt”

Mannen som för övrigt satte en Erdogan-mask på en skyltdocka och hängde den uppochned nånstans i Stockholm, hävdade att han gjorde det för att få reaktioner, och visa hur det oftast slutar för en diktator, den mannen heter Andreas. Han menar på att:

– Vi använder oss av våra demokratiska rättigheter och vår yttrandefrihet.– Nato-ansökan forcerades fram utan att svenska folket fick en ordentlig chans att säga om de ville ge upp sin tvåhundraåriga neutralitet eller ej.

TomasTvivlaren, tycker att Andreas har en poäng där, Men Moderater i den demokratiska Diktaturen sverige, håller inte med, de upprörs starkt å den icke demokratiske diktatorns vägnar, han som fängslar journalister, oppositionella och stöder militärt den Islamiska staten, som skär av halsar på västerlänningar i videoinspelningar.

”Att porträttera en folkvald president som avrättad utanför Stadshuset är avskyvärt” skrev utrikesminister Tobias Billström, M, på Twitter.

Ett sabotage mot den svenska Natoansökan”, osar statsminister Ulf Kristersson.

Fula gubbar
Och apropå det jag nu skrivit om rövslickeri för diktaturer. Det demokratiska landet jag tidigare pratade om, eller jag menar eg Sverige, har ju varit aktivt delaktiga i en sk demokratisk process som gick ut på att tillsammans med tre stater till, jaga en man, och bryta ner honom till oigenkännlighet. Jag läser för närvarande en bok om en våldtäktsman, som enligt juridisk bevisning INTE är en våldtäktsman,
men ändå bör betraktas som en sådan, enligt experter från demokratiska länder.

Dessa fyra länder,. som inkluderar USA, Storbritannien, Ecuador och demokratin Sverige kom under radar överens om vad man ska göra med journalister som avslöjar när demokratiska länder likt USA inte agerar demokratiskt, och begår vad som kallas krigsbrott. Men bara om det är icke demokratiska länder som mördar. När man avslöjar sådant, kan man med stor sannolikhet komma att kallas för våldtäktsman. Och eftersom det är självklart att det är så behövs inte längre någon juridisk bevisning, i demokratiska.. eller om det var diktaturiska… länder… så kan dessa 4 demokratier på olika sätt verka för livslångt fängelsestaraff för en man som inte blivit dömd, och vars enda brott är att ha avslöjat krigsbrott, av en mäktig diktat… demokrati.

Det vanliga förfarandet för normala människor, dvs inte tvivlare likt mig som ifrågasätter maktens agenda, det är att misskreditera författaren till boken som oseriös, leta eller hitta på ofördelaktiga saker han gjort och inte gjort etc etc.. ja ungefär som mot objektet för boken, Julian assange själv. Problemet för dessa blir då att författaren Nils Melzer är FN: s särskilda rapportör för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Han är professor i internationell rätt vid University of Glasgow och innehavare av ordförande för mänskliga rättigheter vid Genèves akademi för internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter i Schweiz, där han har undervisat sedan 2009, särskilt som schweizisk ordförande för internationell humanitär rätt (2011 -2013). och 20 års erfarenhet globalt inom ämbetet, utan att ta emot lön för det arbetet. Det brukar iofs inte bli ett hinder för programmerade robotar, om man t ex tar exemplet Robert Malone, som var med och tog fram mRNA-vaccinet, tog vaccinet själv, och bara för att han inte var för ett globalt massexperiment, är han nu känd som antivaxxare. Dvs en sån som jag.

Tack för allt B.M


En god vän och granne är inte längre med oss. Ett stort varmt hjärta, slog sina sista slag. Kämpade på in i det sista, med mycket värk, och sjukdom. Nu är han fri. Du kommer finnas med oss B.M.

Sover illa om nätterna nu. Får försöka hitta mer harmoni om dagarna, och inte fuska med att ta hand om sig själv. En ständig pågående process det där. Blir aldrig perfekt. Läste ut boken om kråkfåglar idag. intressant, men innehöll mer om forskarna och myter kring fåglarna, än forskning och berättelser om fåglarna, vilket drar ifrån på betyget. Nu, utöver Vardagar-bok-serien med Lundell, som kommer finnas med många år framöver, har jag påbörjat ”Fallet Julian Assange”:

I Fallet Julian Assange berättar Nils Melzer den häpnadsväckande historien om hur fyra demokratiska stater, genom sina regeringar, myndigheter och säkerhetstjänster och med hjälp av fogliga medier, under mer än tio års tid och med nästan alla tänkbara medel, jagar och försöker tysta en obekväm journalist. Som om de följt det amerikanska underrättelse företaget Stratfors uppmaning från år 2010 om att Julian Assange skulle drivas ”från land till land, genom allsköns anklagelser de närmaste 25 åren”. Enligt författaren kan fallet Assange visa sig vara inte bara vår tids största rätts skandal, utan också något som avslöjar djupa sprickor i själva den västerländska rättsstaten och demokratin.

Har även köpt en bok som hete ”Störningen”:

Sedan 2006 har antalet barn som har en adhd-diagnos mer än sjufaldigats i Sverige. Och nu ökar adhd-diagnoserna ännu snabbare bland vuxna. Katarina Bjärvall ser diagnosboomen som en störning inte hos dem som har adhd utan hos det samhälle vi har skapat.I Störningen visar hon hur ökad stress och höjda krav på prestationer i skolan, arbetslivet och vården får antalet diagnoser att fortsätta skjuta i höjden. Hon granskar också hur läkemedelsindustrin driver på och profiterar på utvecklingen.

….men den får vänta.
Fortfarande korta dagar, mestadels kanske för att det är grått och slaskigt. Själv kämpar jag fortfarande likt Don Quijote mot väderkvarnar, med det skrivna ordet istället för svärd, och utan rustning eller någon Sancho Panza. Det är en osynlig strid, utan synbara resultat, med tal och skrift inför döva öron, och avstängda hjärnor. (Don Quijote lär oss att vi ska vara idémänniskor och att man kan slåss även för en till synes förlorad sak, som rättvisa och medmänsklighet) Gick i slask och is i dis idag efter en Fika-runda, med tre stopp på caféer. Promenaden, broarna runt, var precis i stunden då ortens innevånare, sätter sig i sina fyrhjulade plåtburkar, på väg hem från arbeten som definierar deras identitet, deras människovärde, och status. avgaserna får en gammal Stockholmare att bli nostalgisk. Tar ett djupt andetag i bilavgaserna, och känner mig som en hårding.

Såg om den fantastiska franska filmen Intouchables igen. Och skrattade hjärtligt, och fick tårar i ögonvrån.


Det suckas en del hos tomastvivlaren. Inte helt lätt just nu, men ingen katastrof. Känner mig ensam bland människor, har svårt att finna hopp i omvärlden. Går ner mig lite. Det här livet … vad skulle jag göra med det egentligen? Oinspirerad, går på tomgång, inte uppgiven, men åt det hållet. Har fått 10 inlägg på DNs ”Ifrågasätt” borttagna – igen. Men det är väl i sin ordning kära medborgare? För det är ju inte som i Ryssland, där de censurerar? Blir så jävla trött på den här skiten, och folks likgiltighet.
Och inte kan man slå nån på käften heller – i det här jävla landet. Ja det sista var ironi!
Suckar igen, suck, suck, suck. småsprang lite under promenaden, för att väcka kroppen, och hjärtat, så det inte stannar utav tristess och uppgivenhet. Borde kopierat, skärmdumpat inläggen de tog bort och lagt upp på min Facebook. Men det är ju skitsamma, eftersom det inte upprör medborgarna med censur.
Borde jobba mer på min bok, via solentro… men ingen vill ju ha den heller, för att det inte är gulliga texter och personligt lidande. Äh skitsamma … jag går o lägger mig. Kanske nästa dag suger lite mindre.

Rysk och Svensk propaganda


Jag är osäker på om det kommer dyka upp några chilisar ur mina papperskrukor med så-jord. Det står iofs att det kan ta mellan 2-4 veckor för dem att gro, och det har gått en vecka bara, men… ja ja. Har varit helt utslagen i pallet idag. Trodde jag skulle klara av att enbart sovit 4 timmar i natt, och kliva upp tidigt o vända tillbaka dygnet. Det gick åt helvete. Bajseriet funkar, fast och fin avföring, för de som är intresserade, pisseriet funkar så där. Kanske är utsliten efter allt slitande och dragande i den genom livet. Läste igenom den där Svantes två essäer igen. Länk 1 ….länk 2 Hen är tamefan inte frisk i huvudet, och då håller jag tillbaka i min beskrivning av henom. Den i länk 2 är t o m sinnessjuk. – tamefan!
Skrev ju mest om den i länk ett, i blogginlägget ”Svante skäms”

Sitter återigen som ensam skribent på DNs ”ifrågasätt” ni vet den som inte gillar att man ifrågasätter saker _ sitter och skriftligen försvarar demokratiska begrepp och yttrandefrihet, nu när media riktar bort fokus från jättefiaskot massvaccinering och nedstängning av världsekonomin som ledde till inflation . Det gör man genom att fokusera på Rysslands propaganda och diktatur, så vi inte ska rikta blickarna på det dom gör i väst, i Sverige. Och 99 % hittills går på det mediala tricket, att säga ”ahhh men dom då!!!V Dom e ju mycket värre!!!”. Det är riktigt skrämmande att bevittna hur lättledda en majoritet av det här ”fria folket, Svenskarna” är.

Här i artikeln, plockar man fram och fokuserar på absurd Rysk propaganda om väst, hur dåligt det är att leva här. Om att kvinnorna är bättre i Ryssland och män är riktiga män. Jag kunde ju inte låta bli att ha frågeställningar om självrannsakan, speciellt inte efter att ha läst Svantes självdestruktiva mansbilds-essä. Och hävdade att Ryssland inte har till 100 % fel ang vår syn på män och kvinnor. Det tog så klart hus i helvete, och gjordes massor av halmgubbar att attackera.

”engelska straw man argument, är en form av argumentationsfel. Halmdockan består i att debattören först bygger en nidbild av motståndarens åsikter och argument och sedan argumenterar mot denna nidbild.[1][2]De förvrängda argumenten framställs som absurda och blir därför lätta att argumentera mot. De verkliga argumenten låtsas debattören inte ha hört. Halmdockor kan leda till att en debatts fokus fjärmar sig från kärnfråga”

De skapar halmgubbar likt dessa:


”Har du någon källa att hänvisa till? Ryssland är en demokrati”

”Tror du verkligen att fler blir homosexuella för att vi accepterar att människor öppet visat sin läggning!? På riktigt?”

”Thomas – först kunde jag inte tro att det var möjligt att någon i Ryssland trodde på propagandan. Men här sitter du i Sverige, med full tillgång till information och fri media och tror på den ryska propagandan. Jag hade fel.”

Hur som helst, att ifrågasätta något i det fria demokratiska Sverige, anses ofta odemokratiskt och osolidariskt. Sov gott – och glöm för all del inte att alltid hålla med ”experter”!!!!

Svante skäms


Just som jag tänkte att det inte kan bli mycket värre ställt med mänskligheten, läste Jag Svante Tidholms helt verklighetsfrånvända jämställdhetsanalys, om en actionrulle, med vackra naturbilder, Avatar 2. Jag skyndar mig att titta ut genom fönstret, för att se om jag fortfarande bor på jorden, sen till spegeln för att se om jag fortfarande tillhör det mänskliga släktet. Titten ut genom fönstret, verkade det iaf som jag var kvar på jorden, men spegeltitten visade det sig att jag inte verkade vara en människa längre, utan en MAN. Dvs jag hade inte makeup och glittriga kläder, jag hade inte stylat mig som Androgyne Henrik i TV4-nyheterna, och jag har ännu inte gjort mig av med den tydligen befängda iden om att vara fysiskt attraherad av kvinnor istället för henoms.

Och just som jag nästan hämtat andan efter den extra-terrestriala mardrömslika, verklighetsfrånvända synen på män, så toppar Svante detta med en tidigare artikel som verkar gå ännu längre. Jag måste gå till fönstret och spegeln en gång till, för säkerhets skull, så jag inte blivit beamad till nån alternativ verklighet. Det här är ju bara så dumt, så till och med Metoo-frälsta extremfemenister måste reagera negativt!? Och allt detta sker parallellt med de globala galenskaperna kring censurering av forskare och vetenskapsmän som försöker forska kring vaccinets eventuella faror, och klarlägga ifall vaccinet överhuvud taget har någon effekt. Detta sker samtidigt med att video efter video på Youtube plockas bort om man påstår att vaccinet kan vara farligt, eller ens antyder det genom att tex visa att antalet hjärtattacker ökar lavinartat i yngre åldersgrupper, och INTE har med covid att göra. Hur ska en foliehattsbeklädd, obesprutad macho-man som jag orka!?

När jag själv gick ifrån biosalongen, var det mest med försök till humoristiskt prostata-bio-vinkling, av att hålla mig från att gå och kissa under en över tre timmar lång film, och toaletten var upptagen. Det kanske var nån fd man där inne, som rätade till blusen, och bättrade på mascaran? Men hur som helst, jag gjorde ingen större analys av filmen vid det tillfället, men jag kan omöjligt ha sett samma film som Svante, omöjligt! Det fanns uppriktigt sagt inte speciellt mycket att analysera. En oerhört vacker film, som slår en med häpnad över alla naturmiljöer. dvs filmtekniken. Jag kunde tycka att actionsekvensen kändes uttjatad, och att man kanske borde skrivit ett manus oxå. Däremot kände jag mig inte kränkt utifrån mitt kön, eller skämdes över min könstillhörighet, vilket tycks vara ett uppenbart komplex för Svante, som är i en långt gången process att förvandla sig till en hen, eller kvinna, rent själsligt. Jag hade inte ens vett att som skämmas över min dåligt tränade festblåsa. Eftersom hans könsanalyser och förvridna ”jämställdhetssträvan” är så snurriga, blir det så klart otydligt vad som egentligen är kvinnligt och manligt, utöver det att han tycker manligt är dåligt och kvinnligt är bra.

Det är ändå fascinerande, att jag som är så långt ifrån macho man egentligen kan komma, blir den som tycker att det får väl vara nån jävla måtta på galenskaperna?! Om inte, så behöver det ju inte i var och varannan artikel i pressen basuneras ut som en könsnorm att vara androgyn, kvinnlig eller icke-binär, (ursäkta, jag kommer inte ihåg alla varianter och kön som man måste komma ihåg för att inte vara en kvinnoförtryckande homofob idag) Jag kan tycka nånstans att män faktiskt ska få kunna vara män, men jag har förstått att det är ett förtryck mot alla de som hittar på nya kön, för var dag som går. Jag skiter faktiskt högaktningsfullt i vad folk tycker de tillhör för kön eller identitet. Jag är helt okej med om två fd kvinnor vill dela bo och säng, eller två fd män. Nu kanske jag iofs kränkte dessa män och kvinnor när jag skrev ”fd” , men jag försökte bara vara finkänslig, ifall de inte identifierar sig som män eller kvinnor längre, utan icke-binära, androgyna, trans eller trams-sexuella. Inte lätt att undvika trampa fel här inte!!
iaf inte för en foliehattsbeklädd, obesprutad macho-man som jag.

Ibland kan man vilja plocka ut korta meningar som är extremt märkliga för att belysa artiklars befängdhet. Det är eg omöjligt i Svantes fall, man bör läsa allt (finns länkat i början av mitt blogginlägg) för att förstå absurditeten. men ändå, som lockbeten till en totalsågning av männens rätt att existera kommer några utdrag från Svantes Androgyna verklighet här:

”En av systrarna (som också är andlig och har kontakt med sina känslor och naturen) försvaras med våld av brorsorna när hon blir mobbad. ”

Att försvara en mobbad syster, är något Svante skäms över tydligen!

”Till Camerons försvar ska det sägas tydligt att en liten del av bristerna i relationell jämställdhet vägs upp av att kvinnorna är badass och riktigt bra krigare.”

Det enda positiva Svante hittar med Avatar 2 är när Kvinnorna intar traditionellt macho-roller, för han gillar inte att män är macho. Men lugn kära läsare, det blir värre…

”Detta trots att deras kroppar är extremt kvinnligt kodade med trådsmala midjor, medan männens blå/gröna kroppar är rejält mycket större och sjukt muskliga. ”

Här tänker sig Svante att lite sund Fetma vore på din plats, och möjligtvis att kvinnorna i jämställdhetens namn borde ha lika mycket muskler som männen, även om varken moder natur på jorden eller deras moder natur Eywa, håller med om det, trots att de är nämnda i femininum. Är det jämställt förresten Svante? Det borde du tagit upp som ett plus från filmen kanske? Eller det är kanske självklart i den jämställda icke binära värld Svante drömmer om, och försöker skapa?

Detta gäller alltså alla män och kvinnor, det finns inga undantag.  Att ett naturfolk på en avlägsen planet skulle dela kroppsliga ideal med Baywatch är såklart förvånande. För allt är ju gjort i en dator och bara fantasin begränsar vilka sorters karaktärer som går att skapa. Att använda sig av icke-binära könsidentiteter hade till exempel varit lätt. 

Japp – för det MÅSTE finnas icke binära könsidentiteter i varje film, varje musikaliskt TV-program, varje programpanel, varje nyhetssändning, annars är det inte jämställt? Skulle vi haft någon av de blågröna urinnevånarna haft brunt eller svart skinn också, för att representera folkslag på jorden?

Hur kunde jag ta med mina egna barn till tre timmars marinering i patriarkal sexistisk kultur? – Jag skäms.

Ja – HUR KUNDE DU SVANTE ? – Skäms!


Måste bara avsluta med ett av de mest skrämmande Ur andra länkade artikeln i Arbetet av Svante-uttalandena:

”Döttrarna har vuxit upp med samtal om jämställdhet. Vi har indoktrinerat dem väl med böcker om flickornas historia, hundratals starka kvinnor och noga utvalda filmer och tv-program”

Jag har detta svammel till trots, tidningen arbetet kvar som länk på min blogg, av den anledningen att jag har en djup övertygelse att alla ska få komma till tals, även idioter. Jag tycks inte tillhöra en majoritet längre i min syn på yttrandefrihet. Svante är en av dem, vid flera tillfällen i artiklarna vill han undanhålla sina döttrar från att se saker.

Skulle man kunna slå tillbaka likt en boomerang i Svantes
påstått androgyna själ att han på ett macho-vis likt Sully
i avatar 2 vill försvara sin familj? Skäms Svante skäms!

För varje dag som går… och åren som gick


För varje dag som går, litar jag mindre och mindre på omvärlden. Tilliten till människor i min omgivning är ungefär den samma, men respekten för en del av dem avtar, allt eftersom jag hör dem prata, eller skriva. Respekten för mig själv, ökar gradvis efter mycket kämpande. Tilliten till mig själv likaså. Det kan ju låta som ett förord till en kapitalistisk egoists memoarer, om man då inte lägger till att tilliten och respekten för mig själv tidigare var näst intill försvinnande liten, och tilliten till makthavare, myndigheter, företagare, institutioner har varit för hög.

För varje dag som går, blir jag lite klokare, en klokhet som kostar energi, i en galen värld. För varje dag som går, blir jag en dag äldre, och en dag närmare döden. Jag tänker att så är det, döden kommer till oss alla, det vet vi säkert, trots att det finns starka finansiella intressen som påstår att det är onaturligt att dö vid 83.

Min historia, mitt liv, blir vid återberättande så klart inte som det blir om Ulf Lundell, berättar lätt och ledigt om sina föräldrar och sin uppväxt, i Vardagar-serien. Inte heller som när Hanna Hellqvist ger oss glimtar i kort krönika om ensamheten i Grums, och långt ifrån Leif GW Perssons intervju i Expressen. Det går egentligen inte att jämföra, på något vis. Inte ur någon synpunkt om vem som hade lyckligaste uppväxten, vem som lyckats bäst i livet….eller eg någonting. Det enda som är tydligt är att uppväxterna är väldigt olika, och det har i stor utsträckning påverkat våra vuxna liv, olika. Den officiella domen i ett globalt, kommersiellt, pengafixerat samhälle, är ju så klart att jag misslyckats, och att dessa tre kändisar lyckats. Så är det bara, vad ni än säger och tänker om det, att så ser vår samtid generellt på lycka och framgång. Att Leif t ex är oerhört intelligent, ur aspekten att kunna läsa sig till kunskap, och dra slutsatser inom kriminologin, är ingen tvekan om, och att det gynnat honom ekonomiskt. Han är dessutom älskad av stora delar av folket för att han ses som en sanningssägare, utan överdriven respekt för auktoriteter. Dvs andra auktoriteter än honom själv. För den titeln kommer han enligt mig inte undan.

Jag kan t ex inte lägga undan några miljoner till nåt icke myndigt barn-barn, för att leka med aktier. Vet ni, jag kan inte ens skryta med ett barnbarn. Av dessa två saker är jag enkom avundsjuk på att ha ett barnbarn. Men detta till trots, jag har alls inget emot att läsa ovch lära om deras tankar, liv och barndom. Jag finner det berikande att få ta del av allt jag kan få del av, även boken om kråkfåglar jag nu med entusiasm slukar. Det vidgar min värld, och gör mig klokare, mer vidgad syn på människor. Kanske skulle man oftare velat få tillgång till de människor som enligt samhället misslyckats i livet, deras ärliga tankar tryckt i en bok, med bunden pärm. Det är det tråkiga med kråksången, att dessa inte får bokkontrakt, och därmed inte blir känt för de stora massorna. Det är en förlust, än hur intressanta Leif, Hanna och Ulf är. De har förvisso en begåvning med språket som inte alla har. Men det är inte hela sanningen heller. Jag vågar påstå att jag har en stor språklig begåvning, men för den skull finns det troligtvis inget intresse för att ge ut böcker från mig. Min vän Ragna Byström hade en morbror, som blev sjuk, jag tror det var TBC, och hade nästan inga lungor kvar, och fick leva med det. Hon var generös nog att dela med sig av hans brev, efter det sen han gått bort. Och där fanns litterär storhet. Men vem vill ge ut en icke-kändis, memoarer, som visar på sann medmänsklighet och en samhällsanalys som är glasklar, sedd från marken? Jag skulle iaf köpt hans bok! Och jag tycker att jag är en lika begåvad skribent som han var.

Det är lätt att det inte blir så muntert om jag beskriver min historia, min barndom, av den anledningen att jag inte tycker om att försköna eller ljuga. Jag har funnit att det för många inte bara är ointressant att läsa om saker som är i moll, utan även fått mig till livs att de tycker det är att ”älta” och det mina damer och herrar, är en dödssynd i et dekal-positivistiskt samhälle och liv som levs via Facebook. Men så klart fanns det även annat, även om den sociala misären alltid fanns med som en våt filt över en. Man levde ju, och upplevde saker. Det kunde ju t ex vara soligt och varmt, och underbart att bada, även om jag just kommit hemifrån ett dysfunktionellt, skuldbeläggande … hem…

Jag växte i huvudsak upp i Stockholms förorter, Flemingsberg, Alby, Spånga, och hade Ångermanland som tillflyktsort på lov. Stora bostadskomplex, höghusområden i en enastående kullerstensnatur som följd av inlandsisens långsamma framfart. Stora skogar, klippiga höjder ner mot vatten som ofta rann ut i Mälaren. Lummig lövskog överallt, och vatten, bräckt eller sött vatten. Vart vi än tog oss, vi förlorade barn, utan skjuts överallt vi tog oss, utan curlingföräldrar, som anklagade all omgivning för övergrepp, vart vi än tog oss så var det via cykel, till fots eller via lokaltrafiken. En gång som tonåring gick jag och två kompisar från innerstan, ut till Alby. En bra bit skulle jag tro. Redan som 8-10-åring cyklade vi miltals, efter stora vägarna med Stockholmstrafik. Fri uppfostran kallades det. Det betyder ungefär: Ingen uppfostran. Mor brukade kalla mig ”ouppfostrade unge”!!! Jag svarade: – Ja det stämmer!

På loven sattes vi på Y-bussen upp till Kramfors, utan vuxet sällskap. Görs det fortfarande? Eller finns det för mycket våldtäktsmän på bussen ? Morfar kom och hämtade oss/mig på Kramfors Busstation, som då låg där nuvarande Konsum ligger tror jag. När vi var mycket små, kom han i en ljusblå Volvo PV vars skinnklädsel luktade speciellt. Ett kort tag hade han en gul VW Polo, en trång sak. Men på slutet var det en röd SAAB 95a. Hemma i Visättra, innan det fanns invandrare, hade vi gårdskrig mellan röda husen, och gula husen. En brutal lek, då det kastades stenar mot varann, och inte alltid små stenar. Fyllon fanns det gått om, och knark likaså. För de som inbillar sig att detta kommit med invandringen.

Hanna Hellqvist skriver om ensamheten i huset i Grums. Ja det är en annorlunda form av ensamhet. Ensamheten bland folk, och miljoner grannar i storstad, är också en annan form av ensamhet. Den utan föräldrar eller vuxna i ens närhet under större delen av uppväxten. En av mina kuratorer sa en gång, kanske lite obetänksamt, att min mor inte skulle haft barn. Jag håller inte med, däremot skulle man kunna säga att hon inte skulle klarat av et imaginärt körkort för föräldraskap. För om min mor inte skulle haft barn, skulle jag inte funnits, och det kan jag tycka vore trist, om inte annat för omvärlden, och dans-tanter på styrdans.

Just nu, här i Sollefteå snöar det lite. Det kalla väl ”oväder” i media och folkmun. Jag undrar vad som hänt med oss. Det är alltid nån slags katastrof i vardagen. T ex om de inte sandar över allt precis varenda timme om dygnet, så hör jag om ”äldre som inte tar sig ut”. Eller om det kommer 1 dm snö, så är det oväder och snöstorm. Det var det aldrig förr i tiden. Snöstorm då, det var att det kom en meter snö, så dörrarna inte gick att öppna, och det fanns ont om mat. Och sen undrar man om det inte fanns äldre människor förr, då kommunen inte åkte runt och sandade och plogade? Och om de fanns, så borde de ju dött på fläcken med dagens krav på sandning och plogning?

.
Visättravägen

Sågstuvägen

I Flempan, Visättra, och Sågstuvägen, minns jag vintrarna som under stundom snörika, och vänliga för vinterlek, på 70-talet. Men jag vet inte hur selektivt minnet är i den frågan. Men jag hade miniskidor av plast i blått. En snowracer, tror det var en Stiga. Kunde va ute i timtal, oavsett väder, slask eller minusgrader. Apropå slask, så är det en slaskig grå period just nu i Sollefteå. duggregnade nu på väg hem från Lilla Caféet. Satt där och läste om kråkfåglar, till italiensk, kärlekskrank Schlager-pop, över två koppar espresso till priset av en. Nollgradigt till nån enstaka plusgrad. Bör och ska skriva en dagordning till föreningsmöte. Brukar av tradition dra ut på sådant i det längsta, precis som räkningar. Två av oss tar 3 + 3 km promenad till mötesplatsen.

Skogarna i Flemingsberg, var enorma, åtminstone som jag minns det som barn. Jag minns hur jag, ofta ensam gick det som kändes som mil över skogarna mellan mors och fars hem. ´Ska kolla det nu….
Det var 5 km över skogen mellan Alby och Flemingsberg. Så fram och tillbaka en mil då, ändå. Cykelturerna var ju lite längre då i barndomen. Och tillbringat mycken tid på busshållplatser och perronger. En del av livet för de flesta Stockholmare, men i än större utsträckning, förortsbarn. Skoltiden… det var ca 700 meter till skolan, i låg och mellanstadiet. Högstadiet i Alby, Albyskolan, som numer är jämnad med marken, bodde jag bara 100 meter ifrån skolan. Alby centrum,. var typ problemområde, med en hel del stökighet, men bara några hundra meter mot Albysjön, i radhusområdena, bodde de i huvudsak ”fina” svenska övre medelklassfamiljerna. Och förbi dem, låg Flottsbrobadet. Bad om sommaren, skidbacke om vintern. Ett otroligt naturskönt områden, med låga klippiga berg omkring, på ca 30 – 50 meter killgissar jag.

Nä’ måste väl avrunda detta inlägg, och hugga tag i dagordning för möte. Ska väl även fröjdas över fröerna som damp ned i brevlådan nyss. Lite odling-porr faktiskt.