…
Pussel har funnits med i mitt liv, ända sen jag var liten. Minns ett pusselmotiv, med en målad hundvalp, med osedvanligt stora ögon. Och Sverigepusslet i träbitar, som fanns i Morfars sommarstuga, i Stordegersjön. Inte lika vanligt med pussel hemma hos dysfunktionella familjen Lundin, kanske lite beroende på att vi hade hundar som gillade att tugga på pusselbitar. Men sedan återigen hos Moster Maggan. Och morbror Rolf, som ofta hävdade att han kunde hjälpa till med sista biten. En jul för många år sedan, köpte jag därför ett 1000-bitars pussel, till julklapp åt Maggan, men plockade ut EN bit och slog in i litet paket åt Rolf, och skrev en lapp inuti ”Sista biten”. Just nu lägger jag ett tusenbitars pussel, med motiv från Nordvästra Italien. Det är oftast så att man under pusselläggningen, utbrister, det fattas bitar… och man är helt övertygad. Och oftast finns bitarna till slut. När det verkligen fattas, ska man om det går försöka skylla på någon annan. Därför är det viktigt att bjuda hem någon på pussel åtminstone en gång per Pusselläggning.
Pusslet Tomas, är inte ett pussel som folk brukar kalla livspusslet. Pusslet Tomas, är en strävan att hitta bitarna som gör Tomas mera hel. Det är metaforiskt. Och helt hel blir ingen någonsin. Däremot kommer man till slut till ett tillfälle då man lagt ”sista biten”. Det sk ”livspusslet”, är ett uttryck jag däremot får lite klåda av. För att det börjar bli uppenbart för mig att det är ett pussel som har en massa onödiga bitar i sig, och handlar om andra premisser än ens eget liv, ens egen vilja, ens egen själ. Och livspusslet är än mera omöjligt att lösa, och det är nog poängen med det. Det finns de som tjänar på att vi är upptagna med ”livspusslet”. Men jag fattar att det är svårt, näst intill omöjligt att hinna/orka sätta sig in i hur saker verkligen ligger till, när dygnet är fullt utav måsten. Och många, de flesta av dessa måsten, har vi faktisk alldeles på egen hand skaffat oss, utan att ens reflektera över det.
Jag har kommit en bra bit på pusslet Tomas dock, som får mig att känna mig något mer hel. För den sortens pussel handlar om en känsla, harmoni, mening. Inte att hinna med saker man egentligen faktiskt inte behöver hinna med. ”Behöver” är ett mycket intressant ord för övrigt, som jag skulle vilja återkomma till. Egentligen har ordet ”Behöver, troligtvis devalverats till det påhittade ordet ”Villhöver”, ett ord som gynnar den kapitalistiska diktaturen.
Bordspussel är dock en hjärngymnastik, och terapi på samma gång, där man stänger ute tankar om livspussel och det ÄNNU mer olösliga ”världspusslet”. Bordspussel, är helande, harmoniserande, och vilsamt för hjärnan samtidigt som du tränar den. Korsord, är nästan uteslutande hjärngympa, men eftersom det innehåller ord. Och eftersom ord kan vara laddade och leda till tankar, som kan leda till oro, är det inte riktigt lika avkopplande och skapar samma harmoni. Men det är bra! Vad enkel världen tedde sig när man var liten. Men det är det som är grejen, den bara tedde sig enkel. Vilket kan förklara varför så många av oss drömmer oss tillbaka till ”den gamla goda tiden”. Den gamla goda tiden fanns aldrig, den var skapad i våra hjärnor, när ”världspusslet” inte trängde in i våra huvuden, skrämde upp oss, och försökte få oss att tänka likriktat.
Apropå nostalgi, och att världen tedde sig enkel, så saknar jag pappa ibland. Det är märkligt hur hjärnan och hjärtat fungerar. För jag saknar ju morfar, moster, och morbror och många fler oxå. Men pappa, som under stora delar av mitt liv inte fanns där för mig, saknar jag mest. Kanske oxå för att jag identifierar mig mest med honom, känslomässigt, humormässigt? Trots att den far-son-relationen var i allra högsta grad dysfunktionell. men hjärnan vill minnas de goda bitarna. Okej då, den får väl det då! Pappa lade för övrigt så långt jag minns, aldrig några bordspussel. Han spelade bas, drack öl och rökte cigarr, och var gift med sitt jobb. Men hade ett gott sorgset hjärta, men var ingen familjefar. Vilket i ärlighetens namn, jag troligtvis inte heller skulle vara kapabel till att vara. Jag tror jag är för trasig, och ett vandrande sår, som absorberar problem, om jag tvingas in i fasta relationer. Och det gör mig då djupt deprimerad, när jag förlorar mig själv i andras problem. Och paradoxalt nog, trots saknaden av fäder och förfäder, så har pusslet Tomas blivit mer möjligt satt lägga nu, när jag är fri från att försöka tillfredsställa dem, vinna deras kärlek, vilket jag inte upplevde att de visade mig. Nu är de inte längre här, och jag kan inte ägna min tid åt det, utan måste gå vidare.. med pusslet Tomas, tills ”sista biten” är lagd. Man får väl anta att Morbror Rolf dyker upp då 😉
Nu har jag nämnt det olösliga ”världspusslet så många ggr, att jag känner mig nödgad att förklara mig. Vi lägger inte bitarna, och eg inte heller världsherrarna som inbillar sig det, och försöker lägga världspusslet genom att styra bitarna (människorna). Men de lurar sig själva, lika mycket som vi låter oss luras, av deras propaganda. För kontroll är en illusion.
Och historien är full av ödesdigra försök att kontrollera människor och världen, så som Hitler, Caesar, Stalin, och nu WEF, WHO, Putin, Klaus Schwab och Bill Gates. Alla har lett till katastrof, och alla dessa fängelsers murar rasar till slut. Det tragiska är att människor inte tycks lära sig, utan gång på gång låter sig ledas av dessa despoter, i väst och öst, Syd och nord. Varför skulle då maktens män vilja styra världens befolkning? Ja för att då tror de sig kontrollera sin egen rikedom, och därmed sin trygghet. Och dessutom har de satt sig på höga hästar och tror sig veta bättre än folken… Handlar om kontroll… kontrollbehov.
Men de kan ändå inte kontrollera, det är en illusion… livet och döden går inte att kontrollera. Ju mer man eftersträvar kontroll, desto mer förlorar man den. En av livets stora paradoxer. Och ju mer man inser detta och släpper på kontrollen, desto mer fri känner man sig. En fråga om sund acceptans över livets nycker. När du UPPLEVER att du har kontroll, så VERKAR det bara så… det är en illusion.
Det är oxå paradoxalt, att deras försök att hjärntvätta folk/mig till lydnad och vaccinering, har fått precis motsatt effekt på mig. Man kan lite slarvigt dela upp västvärldens befolkning i tre läger, vad gäller reaktionen på propagandan som spreds FÖR massvaccinering. 1 – De som skrämdes till lydnad, 2 – De som var för upptagna med ”livspusslet”, och lydde för att det var smidigast så, men egentligen inte höll med eller orkade bry sig.och 3 – Vi som vaknade PGA deras ensidiga propaganda, vi som förstod när vi blev ljugna för, och förstod att de drog in mänskliga rättigheter och det fria ordet. Jag var inte vaccinmotståndare år 2019, inte 2020, inte ens 2021… men nu 2022 börjar jag nog bli det, och det har vi WEF, WHO, FHM Sveriges regering och opposition, Klaus Schwab, Bill Gates och ”experten” (Vaccinfabrikanten) Matti Sällberg att tacka för. För även om, som några mycket riktigt påpekade, jag inte är professor, forskare eller vetenskapsman, på områdena kring medicin, eller vaccin, så förstår jag att om man undanhåller fakta, har man något att dölja. Om man förhindrar debatt, har man något att dölja. Om man censurerar nästan all opposition, har man något att dölja. Om man tystar, smutskastar och diskrediterar oppositionella vetenskapsmän och forskare, så har man något att dölja.
Med andra ord, så ljuger man, och försöken att dölja saker, avslöjar dem. Så mina kunskaper o mikrobiologi och kemi, behövs inte för att konstatera detta.
Har ni tänkt på att det alltid tycks vara kris, i den rikaste delen av världen. Att det tycks vara viktigt att basunera ut det via main stream media. Har ni funderat på varför det tycks vara viktigt? Covid, Svininfluensa, räntehöjningar, inflation, Ukrainakriget, Oljepriser, bostadspriser, Miljökatastrofer, klimatet, din övervikt, ditt håravfall, ditt sexliv… hela tiden ska du vara orolig och missnöjd. Varför tror du att det är på det viset? Jag överlåter tänkandet åt er själva. Ett kontantfritt samhälle, i vilket Sverige är bland de mest extrema i världen, är också ett sätt att försöka kontrollera människor. Man hävdar från politikerhåll, bankväsendet att man gör det för att komma åt svarta pengar, och personrån. Men i samma veva har man skaffat sig insyn i varje människas ekonomi, och dessutom tagit kontrollen över ärende-avgifter som gör dem riktare, och som du som medborgare inte kan säga nej till. Man tror sig göra det i godhetens tecken, eller hävdar åtminstone det. Men isf har man missat att man själva blivit brottslingar i processen . Lite som att bödeln som halshugger en mördare, själv blir en mördare, men hävdar att han gör det i rättvisans namn. Och att likt mig ha lite kontanter på sidan om, är bara en garant för att vara ekonomiskt fri om det går att handla varor för kontanterna. Dvs om någon tar emot ditt betalningsmedel. Varför strider ni inte för ett samhälle där alla handlare och banker måste hantera kontanter OCH digitala pengar?
Man har öppet erkänt, från den ”globala regeringen” WEF, Gates, EMU m fl att man planerat för den här pandemin ska uppstå. JO då, det är bara att kolla upp för ersjälva.- De kommer iofs uppmana er att inte tro på det ni ser, även när det är de själva som säger det ”Denna information saknar kontext, och kan vara vilseledande” eller nåt dylikt. Vilket får mig att anknyta till mina tankar om ”energikrisen”, i ett av världens, per capita mest elproducerande länder
Sverige – Verkar det rimligt?
Jag tycker ni ska befria er från självcensur nån gång då och då, och fundera över dessa saker. Och blir det för jobbigt efter ett tag, kan ni ju alltid ta fram ett bordspussel.
