Det brinner… det svider


Min bröstkorg brinner igen,
Det gör ont…och det brinner
det är levande, det är längtan
Jag är naiv… kärlek är naiv,
jag är kärlek..

Mina ögon fuktas igen
det gör ont, det svider
ända ner, genom själen,
in i mitt hjärtas mörkaste mest
ensamma kammare.

Vem är du som kan älska,
utan att söndra?
Ser jag dig inte ?
Släpper jag inte in dig,
i mitt krossade, mörka,
tusengradiga, kärlekshjärta?

Vem är jag … att älska?
En tvivlare som ger sin tid,
som ger sin tanke, som tänker
med hjärtat…
och förlorar det varje dag

En förbrukad älskare, som älskar
en illusion, en sinnesbild
som älskar en naiv dröm,
som kunde varit du…
… vem är du?

Om jag är värd att älskas,
varför känner jag det inte?
Varför hittar jag dig inte?
Jag famlar… jag irrar
i ett kärleksland, full av klokhet
och andra kärlekslösa ting

Varför kom jag hit,
om inte för att älska och älskas?
Jag trevar, jag haltar… snubblar
i blindo, utan kärlek

Var är mina barn?
var är min fru?
var är mitt liv?
som jag drömde om

Drömmar,
naiva levande drömmar
livet passerar revy
varje dag är ny
Famlar… trevar