…
Ibland önskar jag satt ni kära medborgare, kunde ta vid. Kritisera, ifrågasätta, tänka utanför ramen, protestera, strejka, vägra… Men jag har förstått att det är för mycket begärt. För även jag längtar efter att bara få vara, i min egen lilla värld, slippa vara tvivlaren för oss allihopa. Få strunta i politik, i marknadens tyranni etc etc. Men ni ger mig aldrig ledigt. Jag undrar på riktigt om någonting jag skrivit om censuren, om undanhållande av fakta från myndigheter, läkemedelsföretag, regeringar och globala miljardärer har gått in? Eller om ni fortfarande resonerar så att ni litar på de som ljuger er rätt i ansiktet? Och fast det är uppenbart, så ni kan se det med egna ögon, om ni bara öppnat dem. Och hört med egna öron, om ni bara lyssnat.
Visst låter rubriken som science fiction? Nåt man bara ser på skräckfilm? Men till och med jag, den ökände Tomastvivlaren, kom på mig själv att censurerar mina egna tankar idag. Jag som tvivlar på allt och alla. Det var en oerhört nyttig lärdom, om hur det går till. Och förklaring till hur så många samtidigt kan styras till något mindre klokt. Människors reaktioner under sista åren, alla försök att tysta ner opposition, alla försök att likstyra en hel värld, försöken att ska en global regering (global governing)
har fått mig att tänka till. Om många med makt, samtidigt vill hindra fri debatt, borde det vara nog för att en majoritet av folket ska resa sig mot dem. Om de dessutom i rent dagsljus ljuger för folket och blir avslöjade så borde revolutionen vara igång? Vare sig den är civilt motstånd, eller aggressiv, så borde den vara igång. Oblodig revolution borde räcka, total vägran att göra som tillsagd.
Om ni föreställer er hur vi uppfattar vår värld, så finns det en gräns för alla var och en för vad man tror på, och vad som är för konstigt och otroligt för att vara sant. Och hamnar vi utanför den gränsen i påståenden, så kan vi totalvägra tro på det, ens om vi ser det med egna ögon. Det har presenterats en uppsjö av sådana ageranden från den globala makten och dess marionetter de senaste åren. Och de har nog för många varit för hemska, eller för otroliga för att tro på. Jag har visat för er videos där dessa maktens män erkänner, och texter, och ändå förmår ni er inte att reagera.
Om jag tar ett lite mer lättförståeligt exempel, på lite mer jordnära nivå. När Staffan Lundgren, en lite speciell bangolfare, som vi alla minns med glädje och värme. Men han hade väl vissa typer av handikapp, och lite säreget beteende ibland. Vi har skrattat många gånger åt det dråpliga som uppstått. När jag var relativt ny i bangolfgänget, så var jag av förklarliga skäl inte en av de allra bästa i klubben. Mina resultat per varv, brukade väl ligga mellan 36 – 45. Till saken hör att Staffan hade en tydlig respekt för auktoriteter. Hur som helst gick det väldigt bra för mig på en kvällstävling, och jag slog till med 29 slag på ett varv.
Jag berättade det för Staffan, som sa ”nä nä nä … pojkarna skojar”. Jag försökte flera gånger, med: – Jo men det är säkert Staffan! Men han trodde mig inte. Inte förrän dåvarande ordförande klev in att sa det, så trodde han på det, bara för att det vara ordförande som sa det, då sa Staffan:- ”Ja ha ja just ja ja, bra spelat pojkar” I Staffans värld föreföll det så otroligt att jag skulle spela så bra, och jag var ingen trovärdig, eftersom jag inte hade någon titel. Det var helt enkelt för otroligt för att vara sant, i hans värld.
Och lite så här funkar flockmentaliteten också, och det blev tydligt för mig under Covid, när jag inte kunde begripa hur människor jag ansåg var klippor i tillvaron, föll en efter en för den offentliga propagandan. Och för första gången, kan jag nästan förstå hur det som skedde i Tyskland på trettiotalet kunde ske. Men bara nästan. Då förföljdes oxå oliktänkande, precis som nu under Covid, och framförallt under vaccineringskampanjen och propagandan. När folk inte ens tror på det som bevisas för dem, måste det ligga stark rädsla bakom. Och här uppstod för en tiondels sekund censur i mitt eget huvud. Jag blev först brydd, och förbannad, och rädd över hur de kunde nå ända in i mina egna tankar… mina … som jag trodde ”fria tankar”. Det som skedde var att jag som ständigt ifrågasätter, ifrågasatte någonting som låg där i gränslandet för vad jag ens kan föreställa mig kan vara sant och möjligt. Och definitivt något de allra flesta skulle betrakta som konspirationsteorier av den mest galna sorten. Ergo, var det rädsla att bli betraktad som tokig av nästan alla människor som slog till på censurknappen. För det skulle kunna innebära ännu mer exkludering, och nästan total isolering. För människohjärnan är programmerad av naturen att utan flocken dör du. Och så var det en gång för oss människor, och så är det för alla levande flockdjur i naturen än idag.
Jag funderade kring hur makten och pengarna nu mer centrerats kring en liten klick människor på jorden, och hur de äger både läkemedelsföretag, politiker och media, eftersom de flesta människor kan köpas, bara summan är rätt. Det är därför de vill ha mer pengar, även om de har hundratals miljarder dollar. Inte för att kunna köpa mer saker. De vill kunna styra människor…och nu över hela världen. Och det var detta massvaccineringen handlade om. Pengar, och mer makt. När man öppet, vilket jag visat er, om ni inte censurerade er i era egna huvuden och undvek att ens se eller läsa… när man öppet talar om att man använt er som försökskaniner, ändrat kriterierna för säkra tester av vaccin för att skynda på, när man gång på gång kniper igen som musslor när de få kvarvarande granskande journalisterna ställer kritiska frågor, när de hotar med totalitära lagar, vaccintvång, begränsade rättigheter för ovaccinerade. När alla som motsäger detta blir klassade som desinformation, vilseledande. När de förnekar allvarliga biverkningar och dödsfall kring vaccinet, och vägrar utreda det… och kommer undan med det, med er goda vilja…
Då tänkte jag , om de kommer undan med detta, hur långt kan de gå, om de ges möjligheten. Observera, jag ifrågasatte, och ställde mig själv frågan. Och tänkte, skulle de kunna vara så galna att de börjar lägga in preparat i födan, när de även äger stora delar av matproduktionen? Och DÄR slog min censur till i skallen. Och den har genom skrämsel. kunna placera sig där. Alltså, det är inte ens frågan om det är sant eller inte sant att så skulle göras, det är enkom på frågeställningsplanet. Där och då, förstod jag hur så många klippor i min tillvaro, kunde låta sig styras, kunde agera som deras medmänniskor var bovar bara för att de inte ville vaccinera sig. Det var hemskt, men jag är glad över insikten.
Om den tanken är så skruvad, och skrämmande att ingen vågar tänka den ens, då är den dessutom bortom all granskning, om nån galenpanna skulle få för sig detta. FÖR skruvat? Om man hade påstått att tyskarna gasade ihjäl judar, romer och ”sinnesslöa” i läger, någon gång UNDER kriget, så hade det nog ansetts rätt så galet. Ingen vågade nog ens tänka tanken… vilket var gynnsamt för de som gasade judar.
Så det viktiga i mitt resonemang, är INTE om det är sant, utan att man måste våga ifrågasätta …
En galen tanke:
Har ni funderat på om det finns de som gagnas av att en tillverkad energikris skapas, och vi folket tvingas ransonera, vilket skapar opinion för åtgärder som annars aldrig skulle accepteras av befolkningen? Nja – jag bara frågar, vågar ni tänka tanken färdigt? Eller slog censuren till ?