Jag står ensam


Jag förstår inte …
Varför kom jag till det här livet?
Varför kom jag till världen?
Jag förstår inte den här världen.

Jag förstår inte människorna i den,
som vill förgöra, växterna, och djuren i den.
Människorna…som verkar vilja förgöra sig själva,
och sitta på första parkett, med många digitala
låtsaspengar, och se på dess undergång.

Men vi låtsas väl inte om det hela va?
Lite jobbigt sån’t där va?
Jag förstår mig inte på er…

Jag förstår mig inte på mig själv,
som fortsätter att kämpa för mänskligheten,
för mänskliga rättigheter, när ni bara tystnar,
tiger, …och fortsätter mot stupet.

Vad håller jag på med? Försöka bromsa en hord
med ögonbindlar som springer mot stupet,
ställa mig i vägen? Upplysa? Diskutera? Söka sanningen, och tillsammans med en skenande hjord finna den?

Vem f-n tror jag att jag är?
Tomas Tvivlaren kanske?
Vem f-n lyssnar på en tvivlare, när man kan
lyssna på de som säger att de vet?
Jag förstår mig inte på mig.

Inte ens när förövarna själva erkänner
sina dåd och sina planer bryr ni er.
Inte ens när det blir utom alla tvivel vad
som försiggår, tvivlar ni på förtryckarnas ord
och giftiga löften? Vilka är ni egentligen?

Men vi låtsas väl inte om det hela va?
Lite jobbigt sån’t där va?



…är det?
Är det verkligen bättre att gå ensam?
Vill ni jag ska följa er, vill ni jag ska ta sprutan o sen hålla käften för all framtid? Vill ni jag ska ge upp?

Vill ni att den här bloggen ska tystna?
Varför säger ni ingenting? Varför ställer ni inga frågor? Varför tror ni att ni vet allt, när ni blivit tillsagda att tro det ni tror, av människor som tjänar miljarder på att ni tiger , samtycker.

Varför tiger ni till och med när offren för vaccinet träder fram, när de källor ni litat på i flera år, öppet säger att de inte tänker svara frågor, inte tänker delge er den fakta ni som medborgare har rätt till?


Varför står ni inte upp för mig när jag blir censurerad? Tänker ni att det är bra med censur? Varför reagerar ni inte på nånting?



Jag är trött… trött, trött…
”Det är bättre att gå ensam, än med en stor massa som går åt fel håll”

Jag vet inte ja…
Jag är tröttare i själen, på denna tystnad, denna …
… denna långsamma, plågsamma apokalyps i slow
motion… jag blir tröttare av den, än att gå 3 mil i terräng eller cykla 9 mil, eller gräva 9 timmar i sträck……till och med mer energidränerande än den enorma saknaden efter kärlek… efter familj

… ska jag ge upp jag oxå?
Ska bloggandet tystna?
När ska ni säga något… dvs något som inte redan
myndigheter, läkemedelsjättar och main stream media har sagt åt er att säga?

Jag förstår mig inte på mig själv…
varför håller jag på?