…
Om nån timme är sommaren slut, här i Sollefteå, då
ligger bara krossat glas och engångstallrikar kvar på
gatorna, och folket har börjat förbereda sina vinter-iden.
Jag tänkte jag skulle gå ut på gatorna som en vanlig man,
en stund under kvällen. När jag gick mot Lilla caféet, så
mötte jag två tjejer, varav en hade barnvagn med bebis.
Och konversationen gick i stil med ”Å alla ba’ … sen ba
o liksom typ , helt sjukt” ,……
Nu har alltså de där språklösa analfabeterna vi förut kallade
för ungdom blivit vuxna ? Och förökat sig?
Hemska tanke. Hur blir det när dessa småbarnsföräldrar
hjälper sina tonårsbarn med hemläxan i svenska språket?
Knallar vidare och tar mig en espresso av Superman-Rooney som
gästspelar på Lilla caféet. Förbi springer några tonårstjejer som nog
hade bråttom när de skulle ut. Ty de hade bara mamelucker och
BH på sig ….. allihopa nästan. Men det gick inte att skilja dem åt
utseendemässigt, för alla hade nån mask på sig.
Smink , kallas det visst.
Nä men det är på lotterna och i köket jag befinner mig mest den
här tiden på året. Och i bärbuskarna, och skogen. Igår cyklade jag
till Österåsen. 12 km enkel, 24 km totalt, o plockade blåbär.
Lite crazy ? När man kan köpa självlysande bär från Tjernobyls skogar?
Jo men lite tokig är jag allt. Och att cykla så långt?
Kan inte va hälsosamt!
Rensade bär till midnatt ungefär, och såg i kors innan jag var klar.
Den här Laxfestivalen i Sollefteå hörrni.
Va ere för skit? Hur i hela xxxxxx kan man anlita Rickard Olsson
som speaker, och ta 400 kr i inträde? Nä gör som förr, ta bort
den där j-a apburen runt parken, öppna upp, skippa inträdet, ta
lokala artister för vettigare summor, och ta in pengar på mat och dryck.
ÖPPNA FÖR HELVETE UPP!
På vägen hem drev jag lite med badhundens husse för att han gick lite
vingligt, då han blivit bjuden på ett glas vin eller nåt, på gården. En ”gårdsfest”.
Det skulle jag inte gjort. Synden straffar sig självt ibland. Och ibland
fortare än kvickt. Jag hade lite dåligt samvete som tackat nej till grannars invit
till nån fest, som skulle va på lokal. Och nu på väg hem från lotterna,
hade fadern lite lätt anklagande röst.
– ”Varför du inte komma” ?
– Nä jag var lite trött
var den iofs sanna med klena ursäkten, jag kom med
Vilket ju så klart öppnade upp för att han ville jag skulle komma in i
lägenheten nu, när de hade inflyttningsfest. Och med det förnärmade
ansiktsuttrycket han la på sig var det svårt att neka igen. Ja men på riktigt
verkligen generöst av dem. Men…..
Jag blev lotsad förbi de uppklädda vackra Afrikanska kvinnorna,
in i ett tomt rum, med bara stolar, och Afrikanska män.
Trevliga, generösa, Afrikanska män, förvisso. Och så en stor fet
högtalare som blinkade i olika färger, medan den spelade upp-poppad
Afrikansk POP-musik. På stolarna. Jag fick en 7,3 %-are (öl) i handen
av sorten ”Stockholm”. Jag som bara dricker alkoholfritt normalt.
Det var nätt och jämt drickbart.
Där satt vi utefter väggarna. Och även om jag kunnat deras språk,
eller de kunnat mitt språk, hade det varit omöjligt att konversera pga
volymen på den Afrikanska upp-poppade musiken, som föll en av
gästerna i smaken, i samband med alkoholen
gjorde att ha släppte lös med sittande kroppsdans och slutna ögon.
Han som bjöd in mig var försvunnen. Den enda jag NÄSTAN kände.
Alla sutto vi och tittade rakt uti rummet, och tommast i blicken,
o mest obekväm voro jag.
Hur ska jag ta mig ur det här nu då ?
Jag har ju redan förnärmat honom en gång,
genom att inte dyka upp till den ordinarie festen!??
Men här kan jag ju inte sitta i ett omöblerat rum
fullt med Afrikanska män, som pratar afrikanska språk med varann,
med en öl som jag inte tycker om, och är alldeles för mycket alkohol
i för min smak??? Och dricker jag upp ölen blir jag ju full.
Det vill ingen! Det gynnar ingen!
Och tänk om han kommer med mat ?????
Två av kvinnorna stod ju i köket o lagade mat. Och de här människorna
är ju orimligt generösa. Om han då öst upp kött och sockrade laktosgrejer
på en tallrik, o jag säger att jag inte äter kött, socker och är laktosintolerant ???
Och dessutom försöka förklara det, när vi nätt o jämt fixar att presentera oss för
varandra pga språkbarriärer.
Nä då har jag skitit i det blå skåpet ordentligt. Det går inte för sig. Så jag
ursäktade mig bara snabbt, bad om ursäkt och förlåtelse,
och pös ut därifrån. Undrar vad som händer när jag möter honom
i trappen nästa gång?
Märkligt förresten att man ska bli så trött dagen efter
lite bärplockning. Eller för den delen när jag cyklade på dans, 2,6 mil bort.
Dansade 3½ timme, o sen cyklade hem igen mitt i natten. Jag håller väl
på att bli gammal.
Men ändå tycker jag ofta mina jämnåriga ser mer slitna, gråa, rynkiga
och ihoptryckta än mig. Men det törs jag inte säga, för då kan jag förlora de vänner
jag troligtvis ändå inte har. Eftersom jag inte varit solidarisk nog att ta vaccinet
som inte fungerar mot nånting, och inte tillåts undersökas.
Nä som sagt, imorrn är sommarn slut.
För de flesta. Inte för mig. Jag har sommar från 1 maj till 30 september.
Mest för att det retar folk.